Christian Lundahl - Böcker

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

Skolutveckling för hållbart lärande utgår från ett helhetsperspektiv på skolutveckling. Det handlar om att se till elevens hela lärande­situation där både välbefinnande och bildning står i centrum, men också om att engagera hela skolan i ett multiprofessionellt utvecklingsarbete.I boken beaktas såväl betydelsen av styrdokument, lokala förut­sättningar och en utbildning på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet. Syftet är att medverka till hållbara kunskaper och människor samt bidra till en hälsofrämjande arbetsplats.Boken innehåller både teoretiska och praktiska perspektiv på skol­utveckling integrerat med ett konkret exempel från ett forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbart lärande. Den vänder sig till verksamma på alla nivåer som arbetar med skolutveckling och till rektors- och lärarutbildningen.

The archive reveals the shifting and heterogenous transnational networks that contribute to the development of social science research beyond fixed time and space dimensions, and that extends social science beyond individual ideas, researchers, environments, institutions and universities.

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.

Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.

Bedömning är ett av de effektivaste pedagogiska redskapen för att utveckla elevers lärande – förutsatt att bedömningen genomförs på ett bra sätt. Lärarens roll är helt avgörande för om bedömningar ska främja eller hämma lärandet. Genom historien har dock lärarens inflytande över skolans bedömningsformer successivt blivit mindre, och administrativa krav på bedömningarna har kommit att dominera. Utifrån den senaste internationella forskningen om bedömningar men också utifrån erfarenheterna från det för svenska förhållanden unika Boråsprojektet, syftar boken till att återge lärarna initiativet i bedömningsfrågan. Författaren erbjuder flera konkreta verktyg för att utveckla bedömningspraktiken i klassrummet. Bedömning för lärande ger också en introduktion till 2011 års kursplaner och betygssystem.Eftersom författaren sätter bedömningsfrågan i historiskt ljus och diskuterar politiska konsekvenser av synen på bedömning är boken intressant inte bara för lärarstudenter och verksamma inom skolväsendet, utan för alla som frågar sig vart skolan är på väg och vilken roll bedömningar kan ha för att utveckla lärandet i det nya kunskapssamhället.Christian Lundahl (f. 1972) är fil dr i pedagogik och docent vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Christian bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv. Han undervisar också vid lärarutbildningen och rektorsutbildningen kring statlig styrning, utvärdering och bedömning och anlitas ofta som föreläsare i utbildnings- och kompetensutvecklingssammanhang.Bedömning för lärande ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.

I den här boken erbjuds en bred och forskningsbaserad presentation av bedömningsfältet inom skola och förskola. Med bedömning menas då inte bara en verksamhet som utförs i relation till barn och elever. Tvärtom skriver flera av författarna om på vilket sätt dels verksamheten, dels personalen är föremål för bedömning. Det handlar t.ex. om utvecklingssamtal, betyg, nationella prov, kvalitetsgranskning, nationell utvärdering och inspektion samt internationella kunskapsmätningar.Kapitlen är indelade i fyra principiella teman: synligt–osynligt; rättvist–orättvist; internt–externt samt nationellt–internationellt. Dessa teman är lika relevanta i varje del av utbildningssystemet. Till den andra reviderade upplagan har ett par kapitel ersatts och fyra kapitel är helt nyskrivna: två om förskolan, ett om PISA-studierna och ett om Skolinspektionen. Övriga kapitel är kraftigt omarbetade och upp daterade.Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare från förskola till gymnasium, skolledare samt skolpolitiker och skoladministratörer som ansvarar för och/eller berörs av bedömning och utvärdering.