Olof Johansson – författare

Att rekonstruera skolor med stöd i forskning – om vägar till likvärdig utbildning behandlar en utmaning som berör alla skolor i samtliga skolformer, nämligen rätten till likvärdig utbildning i skolor som verkar under olika villkor med varierande kapacitet. Denna utmaning kan i sin tur kräva att skolor rekonstruerar den verksamhet och de arbetssätt de vurmade för igår men som inte längre håller.

Antologin belyser likvärdig utbildning som en systemgenomgripande utmaning och de behov av skolrekonstruktion som den aktualiserar bland skolhuvudmän, skolledare och undervisande lärare. För att åstadkomma detta kan man behöva bryta invanda mönster, ta nya utgångspunkter och pröva andra vägar framåt tillsammans. Boken ger svar på följande frågor:

• Vad innebär utmaningen att förverkliga likvärdig utbildning, och vad betyder den för skolledare och lärare?• Vad möjliggör förändring som inte blir till krusningar på ytan eller stannar vid tillfälliga kampanjer?• Hur kan skolledare verka för likvärdig utbildning, och vad kännetecknar skolledarskap som förmår att rekonstruera skolor?• Hur kan lärare verka för likvärdig utbildning, och vad kan de göra för att rekonstruera undervisningens innehåll och upplägg?• Hur kan barn och elever aktiveras som förbättringsagenter för likvärdig utbildning?

Redaktörerna Niclas Rönnström och Olof Johansson har samlat nationellt och internationellt etablerade forskare från olika discipliner med gemensamt intresse för skolförbättring, skolledarskap och undervisningsutveckling. Att rekonstruera skolor med stöd i forskning – om vägar till likvärdig utbildning vänder sig främst till skolhuvudmän, skolledare, lärare, förskolelärare och andra som har likvärdig utbildning och skol- och undervisningsutveckling som uppgift, men passar alla som vill förstå utmaningen med att förverkliga likvärdig utbildning samt skolrekonstruktionens villkor, dynamik och aktörer.

Sagt om boken:"Sammantaget resulterar detta i en mångsidig, vederhäftig, lättillgänglig och mycket användbar handledning inför och under förändringsarbetet, tillika väl lämpad för både självstudier och studier i grupp. Noggranna referenser och en författarpresentation kompletterar."Ola Svärd, BTJ-häftet nr 21, 2024

Att förbättra skolor med stöd i forskning visar hur skolor kan förbättras med utgångspunkt i aktuell forskning, men också hur forskningen kan stödja skolans yrkesverksamma i detta arbete. De medverkande författarna har ett särskilt fokus på regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola, en nationellt reglerad satsning bland förskolor och skolor som berör hundratals huvudmän, skolor och förskolor som många gånger verkar under svåra omständigheter.

Antologin Att förbättra skolor med stöd i forskning belyser teman som: styrning av och samverkan kring skolutveckling, skolors förbättringskapacitet, organisering för professionellt samarbete och lärande samt utveckling av undervisningskvalitet och elevhälsoarbete. Här besvaras frågor som:

Redaktörerna Niclas Rönnström och Olof Johansson har samlat forskare från olika discipliner med ett gemensamt intresse för skolförbättring. Boken Att förbättra skolor med stöd i forskning vänder sig främst till skolhuvudmän, skolledare, lärare, förskolelärare och andra som ägnar sig åt att förbättra förskolor och skolor, men passar alla som vill förstå det mångbottnade skolförbättringsarbetets villkor, dynamik och aktörer.

Skolledare har ett komplext arbete som idag utsätts för allt högre krav på resultat, kvalitet och ständig förbättring. Verksamheten i skolan ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och den förväntas i allt högre utsträckning kunna förbättras med hjälp av forskningsbaserade kunskaper och strategier. Skolledare står inför utmaningen att kunna navigera i skolverksamhet som kännetecknas av tilltagande komplexitet, och att göra det med stöd i forskning och med vetenskapliga förhållningssätt. Denna utmaning blir tydlig i ljuset av följande frågor:

• Hur kan förskolans och skolans ledare förstå relationen mellanforskning om och utövandet av skolledarskap?

• I vilken utsträckning bör aktiviteter och beslut som rör skolverksamhetoch skolförbättring ha stöd i forskning och inte endast i deberördas tycke och smak?

• Vad talar för att stärkt förankring i forskning också främjar skolorsresultat och elevers lärande?

I Att leda skolor med stöd i forskning belyser flera forskare från olika discipliner dessa och liknande problem. De har gemensamt att de verkar inom det statliga Rektorsprogrammet. I boken nyanserar och exemplifierade den komplexa relationen mellan forskning och vetenskap å ena sidan, och förskolors och skolors ledarskap å den andra. Hela tiden med konkret utgångspunkt i skolledares dagliga arbete och de förväntningar som ställs på dem.

Boken riktar sig främst till verksamma och blivande förskolechefer, rektorer och andra skolledare, men läses med behållning av alla som är intresserade av forskning om skolors ledarskap och hur detta ledarskap kan ses som ett fenomen i rörelse och förändring.

Sagt om boken:

"En omfångsrik och gedigen sammanställning av synen på forskningens plats och betydelse i skolan i dag. Bokens olika kapitel är skrivna av forskare som verkar inom det statliga Rektorsprogrammet och innehållet riktar sig främst till skolledare. Många intressanta aspekter penetreras. Vad menas med beprövad erfarenhet? Vad innebär begreppet vetenskaplig grund? Hur har rektorsrollen utvecklats i ett historiskt perspektiv? Dessa och andra aktuella frågor diskuteras, analyseras och teoretiseras på ett intresseväckande sätt."Elisabeth Sörhuus, BTJ-häftet nr 21, 2018

This book describes and analyses the organisation, functions and development of national educational authorities and agencies and the influence they have on local schools in 20 countries around the world. It examines the governing chain in the respective countries from both a theoretical and descriptive perspective. It does so against the background of the stability and rigour of the governing chains having been challenged, with some researchers considering the chain to be broken. However, the view that comes to the fore in this book is that the chain is still present and contains both vertical implementation structures and intervening spaces for policy interpretation.

How schools become successful is important for the individual students as well as the local community and the national state. A vast quantity of research has looked at what happens in schools and classrooms. At the same time, national governance and politics as well as local prerequisites are known to exert influence on schools and their results to a high degree. Societal priorities, problems and traditions provide variety in how governance is executed. This book provides an international overview of the similarities and differences between educational agencies and how their work influences schools. 

This book provides a unique map of the focus and directions of contemporary research on school leadership since 2000 in 24 countries. Each of these directions has its own particular cultural, educational and policy history. Taken together, the various chapters in the volume provide a rich and varied mosaic of what is currently known and what is yet to be discovered about the roles and practices of principals, and their contributions to the improvement of teaching and the learning and achievement of students. The particular foci and methodological emphases of the research reported illustrate the different phases in the development of educational policies and provision in each country. This collection is an important addition to existing international research that has shown beyond any reasonable doubt that the influence of school principals is second only to that of teachers in their capacity to impact students’ progress and achievement and to promote equity and social justice.

Förskolan har en lång historia, men det var först för drygt 20 år sedan som förskolan blev en del av utbildningspolitiken. Den här boken bygger på omfattande empiri från fyra nationella undersökningar gjorda mellan 2012 och 2021 där vi kan följa professionsutvecklingen hos förskolans rektorer. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel reviderats och uppdaterats. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att förskolans rektorer har höga krav på sig själva och numera också på sin huvudman. Idag deltar de flesta barn i förskolans läroplansstyrda verksamhet och förskolan är både en viktig och självklar del utbildningskedjan. Trots detta anser nästan en tredjedel av förskolans rektorer att förskolan prioriteras lägre än skolan i olika beslutsstrukturer. De fyra nationella undersökningarna möjliggör jämförelser över tid. Där framkommer bl.a. att rektorerna känner sig säkrare i sin roller 2021 än 2012 och att den senaste läroplanen har bidragit positivt till förskolans utveckling. Utifrån den sista enkäten redovisas också rektorernas syn på sin situation under pandemin. Undersökningarna ger intressanta bilder av hur förskolans rektorer upplever sitt uppdrag och deras olika förutsättningar för att genomföra uppdraget på ett framgångsrikt sätt. Författarna gör jämförelser med rektorerna i skolans uppfattningar, vilket gör det möjligt att diskutera likheter och skillnader i skolledarnas arbete.  Elisabet Nihlfors, professor em. i pedagogik med inriktning mot ledarskap, Uppsala universitet. Linda Jervik Steen, doktorand i statsvenskap, Umeå Universitet  Olof Johansson, senior professor i statsvetenskap, Umeå universitet.  

This work represents a publishing event in education research. Genuinely groundbreaking, it is the result of longitudinal research from five nations over five years. The authors set themselves an unprecedented task: to analyze how it is that successful school principals sustain positive outcomes over a significant period of time. To find out, they initiated the International Successful School Principal Project (ISSPP) assembling 30 multinational case histories and numerous comparative analyses. In doing so, they recorded fresh perspectives on the influence school principals can have on their schools, the quality of teaching in their classrooms, and student outcomes. Revisiting the subject schools in 2007, they found many principals still in place, having steered their organizations through various minefields of political, governance and educational reform.

As the most penetrating longitudinal investigation of the subject, this research has unearthed fascinating new insights into school leadership that add real substance to the sum of our knowledge. It incorporates data from educational systems in Australia, Denmark, Norway, Sweden, England and the USA. One key finding is that while all principals delegate a range of leadership tasks, successful ones distribute responsibility on a case-by-case basis founded on personal assessments of their staff as well as on organizational and policy contexts. The research also demonstrates that successful principals maintain close communication with their staff and the wider school environment, and that they are adaptive, maximizing the opportunities presented by new political contexts and expectations, yet without losing sight of their school’s core moral and ethical principles. The volume’s international thematic analysis has allowed comparative conclusions to be drawn on what the principals do to sustain and foster pedagogical and institutional success.