Skolledare har ett komplext arbete som idag utsätts för allt högre krav på resultat, kvalitet och ständig förbättring. Verksamheten i skolan ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och den förväntas i allt högre utsträckning kunna förbättras med hjälp av forskningsbaserade kunskaper och strategier. Skolledare står inför utmaningen att kunna navigera i skolverksamhet som kännetecknas av tilltagande komplexitet, och att göra det med stöd i forskning och med vetenskapliga förhållningssätt. Denna utmaning blir tydlig i ljuset av följande frågor:

• Hur kan förskolans och skolans ledare förstå relationen mellanforskning om och utövandet av skolledarskap?

• I vilken utsträckning bör aktiviteter och beslut som rör skolverksamhetoch skolförbättring ha stöd i forskning och inte endast i deberördas tycke och smak?

• Vad talar för att stärkt förankring i forskning också främjar skolorsresultat och elevers lärande?

I Att leda skolor med stöd i forskning belyser flera forskare från olika discipliner dessa och liknande problem. De har gemensamt att de verkar inom det statliga Rektorsprogrammet. I boken nyanserar och exemplifierade den komplexa relationen mellan forskning och vetenskap å ena sidan, och förskolors och skolors ledarskap å den andra. Hela tiden med konkret utgångspunkt i skolledares dagliga arbete och de förväntningar som ställs på dem.

Boken riktar sig främst till verksamma och blivande förskolechefer, rektorer och andra skolledare, men läses med behållning av alla som är intresserade av forskning om skolors ledarskap och hur detta ledarskap kan ses som ett fenomen i rörelse och förändring.

Sagt om boken:

"En omfångsrik och gedigen sammanställning av synen på forskningens plats och betydelse i skolan i dag. Bokens olika kapitel är skrivna av forskare som verkar inom det statliga Rektorsprogrammet och innehållet riktar sig främst till skolledare. Många intressanta aspekter penetreras. Vad menas med beprövad erfarenhet? Vad innebär begreppet vetenskaplig grund? Hur har rektorsrollen utvecklats i ett historiskt perspektiv? Dessa och andra aktuella frågor diskuteras, analyseras och teoretiseras på ett intresseväckande sätt."
Elisabeth Sörhuus, BTJ-häftet nr 21, 2018

Skolledare har ett komplext arbete som idag utsätts för allt högre krav på resultat, kvalitet och ständig förbättring. Verksamheten i skolan ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och den förväntas i allt högre utsträckning kunna förbättras med hjälp av forskningsbaserade kunskaper och strategier. Skolledare står inför utmaningen att kunna navigera i skolverksamhet som kännetecknas av tilltagande komplexitet, och att göra det med stöd i forskning och med vetenskapliga förhållningssätt. Denna utmaning blir tydlig i ljuset av följande frågor:

• Hur kan förskolans och skolans ledare förstå relationen mellanforskning om och utövandet av skolledarskap?

• I vilken utsträckning bör aktiviteter och beslut som rör skolverksamhetoch skolförbättring ha stöd i forskning och inte endast i deberördas tycke och smak?

• Vad talar för att stärkt förankring i forskning också främjar skolorsresultat och elevers lärande?

I Att leda skolor med stöd i forskning belyser flera forskare från olika discipliner dessa och liknande problem. De har gemensamt att de verkar inom det statliga Rektorsprogrammet. I boken nyanserar och exemplifierade den komplexa relationen mellan forskning och vetenskap å ena sidan, och förskolors och skolors ledarskap å den andra. Hela tiden med konkret utgångspunkt i skolledares dagliga arbete och de förväntningar som ställs på dem.

Boken riktar sig främst till verksamma och blivande förskolechefer, rektorer och andra skolledare, men läses med behållning av alla som är intresserade av forskning om skolors ledarskap och hur detta ledarskap kan ses som ett fenomen i rörelse och förändring.

Sagt om boken:

"En omfångsrik och gedigen sammanställning av synen på forskningens plats och betydelse i skolan i dag. Bokens olika kapitel är skrivna av forskare som verkar inom det statliga Rektorsprogrammet och innehållet riktar sig främst till skolledare. Många intressanta aspekter penetreras. Vad menas med beprövad erfarenhet? Vad innebär begreppet vetenskaplig grund? Hur har rektorsrollen utvecklats i ett historiskt perspektiv? Dessa och andra aktuella frågor diskuteras, analyseras och teoretiseras på ett intresseväckande sätt."
Elisabeth Sörhuus, BTJ-häftet nr 21, 2018

Skolledare har ett komplext arbete som idag utsätts för allt högre krav på resultat, kvalitet och ständig förbättring. Verksamheten i skolan ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och den förväntas i allt högre utsträckning kunna förbättras med hjälp av forskningsbaserade kunskaper och strategier. Skolledare står inför utmaningen att kunna navigera i skolverksamhet som kännetecknas av tilltagande komplexitet, och att göra det med stöd i forskning och med vetenskapliga förhållningssätt. Denna utmaning blir tydlig i ljuset av följande frågor:

• Hur kan förskolans och skolans ledare förstå relationen mellanforskning om och utövandet av skolledarskap?

• I vilken utsträckning bör aktiviteter och beslut som rör skolverksamhetoch skolförbättring ha stöd i forskning och inte endast i deberördas tycke och smak?

• Vad talar för att stärkt förankring i forskning också främjar skolorsresultat och elevers lärande?

I Att leda skolor med stöd i forskning belyser flera forskare från olika discipliner dessa och liknande problem. De har gemensamt att de verkar inom det statliga Rektorsprogrammet. I boken nyanserar och exemplifierade den komplexa relationen mellan forskning och vetenskap å ena sidan, och förskolors och skolors ledarskap å den andra. Hela tiden med konkret utgångspunkt i skolledares dagliga arbete och de förväntningar som ställs på dem.

Boken riktar sig främst till verksamma och blivande förskolechefer, rektorer och andra skolledare, men läses med behållning av alla som är intresserade av forskning om skolors ledarskap och hur detta ledarskap kan ses som ett fenomen i rörelse och förändring.

Sagt om boken:

"En omfångsrik och gedigen sammanställning av synen på forskningens plats och betydelse i skolan i dag. Bokens olika kapitel är skrivna av forskare som verkar inom det statliga Rektorsprogrammet och innehållet riktar sig främst till skolledare. Många intressanta aspekter penetreras. Vad menas med beprövad erfarenhet? Vad innebär begreppet vetenskaplig grund? Hur har rektorsrollen utvecklats i ett historiskt perspektiv? Dessa och andra aktuella frågor diskuteras, analyseras och teoretiseras på ett intresseväckande sätt."
Elisabeth Sörhuus, BTJ-häftet nr 21, 2018