Inger Eriksson – författare

Vad är svårt att få våra elever att lära sig? Varför? Hur kan vår undervisning utvecklas för att möta utmaningarna?

Med vardagliga undervisningsutmaningar som grund för det kollegiala utvecklingsarbetet finns stor potential att stärka den gemensamma kunskapsbasen i ett meningsfullt systematiskt kvalitetsarbete.

Författarna erbjuder här tänkesätt, konkreta redskap och en stegvis arbetsgång för att systematiskt ringa in och ta sig an de ämnesdidaktiska undervisningsutmaningar som uppstår i klassrummen. I boken lyfts vikten av att lärare tillsammans identifierar de ämnesdidaktiska utmaningarna och utifrån dessa finner vägar att vässa undervisningen. Det handlar om att ta avstamp i befintlig kunskap och erfarenhet i ett utvecklingsarbete som både kan dra nytta av och utgöra utgångspunkt för ny ämnesdidaktisk forskning.

Undervisningsutmaningar 7–9 vänder sig till praktiserande eller studerande lärare och rektorer i 7–9 som vill anlägga ett granskande förhållningssätt till den egna praktiken. Den kan med fördel användas av en hel skola för att främja det gemensamma arbetet för en skolutveckling som gör skillnad.

Sagt om boken:

”Väl valda illustrationer åskådliggör tillvägagångssätten. Trovärdiga referenser ges. [...] Boken erbjuder sammantaget en mycket god start till att praktiskt omvandla undervisningsutmaningar till effektiv undervisning.”Camilla Häggström Qvist, BTJ-häftet nr 6, 2025

”Upptäck kraften i att omvandla undervisningsutmaningar till en guldgruva för utveckling! I den här boken får vi både praktisk vägledning i att identifiera utmaningar som kan leda till utveckling, och en tydlig arbetsgång för att ta oss an dem. Genom att dela kunskap och arbeta tillsammans med våra utmaningar växer vi, och den här boken ger ett utmärkt stöd i det arbetet.”Per Kornhall, författare och lärare

”Boken bygger på en lika enkel som genial idé: att identifiera undervisningsutmaningar som nycklar till skolutveckling. Genom att kartlägga undervisningen, ge verktyg för gemensam analys och utveckling kan undervisningen förbättras. Kort och gott blir boken till en verklig resurs för skolledare och lärare som vill stärka sitt kollegiala utvecklingsarbete och därmed fördjupa kvalitetsarbetet.”Maria Andrée, professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen och vetenskaplig ledare för Stockholm Teaching & Learning Studies

”Äntligen finns ett beforskat och väl utprövat redskap för att utveckla undervisningen! Att systematiskt identifiera utmaningar ökar möjligheterna att finna lösningar och kommunicera resultat. Sådan lärardriven didaktisk utveckling ger upphov till ny forskning och bidrar till att stärka lärarprofessionens kunskapsbas!”Elisabet Nihlfors, professor em. Delansvarig för utvecklingen av ULF (www.ulfavtal.se)

Läroplansreformerna 1994 och 2011 har medfört omfattande förändringar som i flera avseenden gjort erfarna lärare till nybörjare i sitt bedömningsarbete. Lärares bedömningsarbete har debatterats och kritiserats för att inte vara likvärdigt och rättvist. Den debatten har kommit att domineras av andra aktörerän lärare och kritiken har ofta ensidigt riktats mot lärares bedömningsarbete.

Den här boken avser att balansera debatten och öka förståelsen för hur lärares bedömningsarbete påverkas av faktorer som ligger utanför lärares inflytande och ansvar – nämligen de ramar, traditioner, värderingar och ideal som råder i det svenska skolsystemet.

Boken vänder sig till lärare, lärarutbildningar och beslutsfattare och belyser lärares nationella och lokala förutsättningar, villkor och agens att bedriva ett gott bedömningsarbete.

Vad är svårt att få våra elever att lära sig? Varför? Hur kan vår undervisning utvecklas för att möta utmaningarna?

Med vardagliga undervisningsutmaningar som grund för det kollegiala utvecklingsarbetet finns stor potential att stärka den gemensamma kunskapsbasen i ett meningsfullt systematiskt kvalitetsarbete.

Författarna erbjuder här tänkesätt, konkreta redskap och en stegvis arbetsgång för att systematiskt ringa in och ta sig an de ämnesdidaktiska undervisningsutmaningar som uppstår i klassrummen. I boken lyfts vikten av att lärare tillsammans identifierar de ämnesdidaktiska utmaningarna och utifrån dessa finner vägar att vässa undervisningen. Det handlar om att ta avstamp i befintlig kunskap och erfarenhet i ett utvecklingsarbete som både kan dra nytta av och utgöra utgångspunkt för ny ämnesdidaktisk forskning.

Undervisningsutmaningar F–6 vänder sig till praktiserande eller studerande lärare och rektorer i F–6 som vill anlägga ett granskande förhållningssätt till den egna praktiken. Den kan med fördel köpas in av en hel skola för att främja det gemensamma lärandet i en skolutveckling som gör skillnad.

Sagt om boken:

”Äntligen finns ett beforskat och väl utprövat redskap för att utveckla undervisningen! Att systematiskt identifiera utmaningar ökar möjligheterna att finna lösningar och kommunicera resultat. Sådan lärardriven didaktisk utveckling ger upphov till ny forskning och bidrar till att stärka lärarprofessionens kunskapsbas!”Elisabet Nihlfors, professor em. Delansvarig för utvecklingen av ULF (www.ulfavtal.se)

”En fenomenal bok som tar kvalitetsarbete till en helt ny nivå. Här blir systematik både spännande och gripbar. Det handlar om att stanna upp i det som ”skaver”, kartlägga utmaningar och vässa undervisningen. Boken kommer ligga på ditt nattygsbord men även i mötesrummet. Vi stannar upp för det vi brinner för – undervisning och utveckling!”Anna Wallin, lektor, forskning och utveckling, Enköpings kommun

”Den här boken ger fantastiska möjligheter för lärare att kollektivt ta sig an de egna och gemensamma undervisningsutmaningarna. Den utgör ett professionsstärkande verktyg att använda för en utveckling utan universallösningar – ett redskap för lärare att gemensamt analysera och skräddarsy sin undervisning. Välbehövd och inspirerande!”Petter Enlund, leg. lärare åk 4–9

Skolledare har ett komplext arbete som idag utsätts för allt högre krav på resultat, kvalitet och ständig förbättring. Verksamheten i skolan ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och den förväntas i allt högre utsträckning kunna förbättras med hjälp av forskningsbaserade kunskaper och strategier. Skolledare står inför utmaningen att kunna navigera i skolverksamhet som kännetecknas av tilltagande komplexitet, och att göra det med stöd i forskning och med vetenskapliga förhållningssätt. Denna utmaning blir tydlig i ljuset av följande frågor:

• Hur kan förskolans och skolans ledare förstå relationen mellanforskning om och utövandet av skolledarskap?

• I vilken utsträckning bör aktiviteter och beslut som rör skolverksamhetoch skolförbättring ha stöd i forskning och inte endast i deberördas tycke och smak?

• Vad talar för att stärkt förankring i forskning också främjar skolorsresultat och elevers lärande?

I Att leda skolor med stöd i forskning belyser flera forskare från olika discipliner dessa och liknande problem. De har gemensamt att de verkar inom det statliga Rektorsprogrammet. I boken nyanserar och exemplifierade den komplexa relationen mellan forskning och vetenskap å ena sidan, och förskolors och skolors ledarskap å den andra. Hela tiden med konkret utgångspunkt i skolledares dagliga arbete och de förväntningar som ställs på dem.

Boken riktar sig främst till verksamma och blivande förskolechefer, rektorer och andra skolledare, men läses med behållning av alla som är intresserade av forskning om skolors ledarskap och hur detta ledarskap kan ses som ett fenomen i rörelse och förändring.

Sagt om boken:

"En omfångsrik och gedigen sammanställning av synen på forskningens plats och betydelse i skolan i dag. Bokens olika kapitel är skrivna av forskare som verkar inom det statliga Rektorsprogrammet och innehållet riktar sig främst till skolledare. Många intressanta aspekter penetreras. Vad menas med beprövad erfarenhet? Vad innebär begreppet vetenskaplig grund? Hur har rektorsrollen utvecklats i ett historiskt perspektiv? Dessa och andra aktuella frågor diskuteras, analyseras och teoretiseras på ett intresseväckande sätt."Elisabeth Sörhuus, BTJ-häftet nr 21, 2018

Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. Det så kallade ULF-avtalet Utveckling Lärande och Forskning är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyte. I den här antologin har representanter från lärosäten, lärarutbildningar och skolvärlden samlats för att diskutera frågor om relationssymmetri, roller och etik i samarbeten där man möts mellan praktik och vetenskaplig diskurs. Därigenom vill skribenterna bidra till en fördjupad diskussion om dilemman, utmaningar och möjligheter som kan uppstå när skola och akademi ska samverka kring utvecklingen av skolan. Hur ser rollerna ut? Vem har huvudansvaret och hur ser handlingsutrymmet ut för olika aktörer? Skribenterna har olika erfarenhet av lärarutbildningens och skol- och förskoleverksamhetens vetenskapliga grund och samverkan kring praktiknära forskning. Boken utgör ett led i satsningarna Framtidens lärarutbildning och ULF-avtalet vid Örebro universitet.

Medverkande: Pernilla Alm, Karin Alnervik, Katarina Arkehag, Malin Benerdal, Andreas Bergh, Inger Eriksson,Sara Frödén, Ingrid Granbom, Lars Haikola, Ida-Lie Heljeberg, Lisa Isenström, Anne Lillvist, Peter Morfeldt Oliver St John, Jan Strid, Anna Teledahl,Marie Öhman, Ann Öhman Sandberg, Lena Öijen