Förskolan har en lång historia, men det var först för drygt 20 år sedan som förskolan blev en del av utbildningspolitiken. Den här boken bygger på omfattande empiri från fyra nationella undersökningar gjorda mellan 2012 och 2021 där vi kan följa professionsutvecklingen hos förskolans rektorer. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel reviderats och uppdaterats.

Resultaten av undersökningarna visar bland annat att förskolans rektorer har höga krav på sig själva och numera också på sin huvudman. Idag deltar de flesta barn i förskolans läroplansstyrda verksamhet och förskolan är både en viktig och självklar del utbildningskedjan. Trots detta anser nästan en tredjedel av förskolans rektorer att förskolan prioriteras lägre än skolan i olika beslutsstrukturer.

De fyra nationella undersökningarna möjliggör jämförelser över tid. Där framkommer bl.a. att rektorerna känner sig säkrare i sin roller 2021 än 2012 och att den senaste läroplanen har bidragit positivt till förskolans utveckling. Utifrån den sista enkäten redovisas också rektorernas syn på sin situation under pandemin.

Undersökningarna ger intressanta bilder av hur förskolans rektorer upplever sitt uppdrag och deras olika förutsättningar för att genomföra uppdraget på ett framgångsrikt sätt. Författarna gör jämförelser med rektorerna i skolans uppfattningar, vilket gör det möjligt att diskutera likheter och skillnader i skolledarnas arbete. 

Elisabet Nihlfors, professor em. i pedagogik med inriktning mot ledarskap, Uppsala universitet.
Linda Jervik Steen, doktorand i statsvenskap, Umeå Universitet 
Olof Johansson, senior professor i statsvetenskap, Umeå universitet.
 

Förskolan har en lång historia, men det var först för drygt 20 år sedan som förskolan blev en del av utbildningspolitiken. Den här boken bygger på omfattande empiri från fyra nationella undersökningar gjorda mellan 2012 och 2021 där vi kan följa professionsutvecklingen hos förskolans rektorer. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel reviderats och uppdaterats.

Resultaten av undersökningarna visar bland annat att förskolans rektorer har höga krav på sig själva och numera också på sin huvudman. Idag deltar de flesta barn i förskolans läroplansstyrda verksamhet och förskolan är både en viktig och självklar del utbildningskedjan. Trots detta anser nästan en tredjedel av förskolans rektorer att förskolan prioriteras lägre än skolan i olika beslutsstrukturer.

De fyra nationella undersökningarna möjliggör jämförelser över tid. Där framkommer bl.a. att rektorerna känner sig säkrare i sin roller 2021 än 2012 och att den senaste läroplanen har bidragit positivt till förskolans utveckling. Utifrån den sista enkäten redovisas också rektorernas syn på sin situation under pandemin.

Undersökningarna ger intressanta bilder av hur förskolans rektorer upplever sitt uppdrag och deras olika förutsättningar för att genomföra uppdraget på ett framgångsrikt sätt. Författarna gör jämförelser med rektorerna i skolans uppfattningar, vilket gör det möjligt att diskutera likheter och skillnader i skolledarnas arbete. 

Elisabet Nihlfors, professor em. i pedagogik med inriktning mot ledarskap, Uppsala universitet.
Linda Jervik Steen, doktorand i statsvenskap, Umeå Universitet 
Olof Johansson, senior professor i statsvetenskap, Umeå universitet.
 

Förskolan har en lång historia, men det var först för drygt 20 år sedan som förskolan blev en del av utbildningspolitiken. Den här boken bygger på omfattande empiri från fyra nationella undersökningar gjorda mellan 2012 och 2021 där vi kan följa professionsutvecklingen hos förskolans rektorer. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel reviderats och uppdaterats.

Resultaten av undersökningarna visar bland annat att förskolans rektorer har höga krav på sig själva och numera också på sin huvudman. Idag deltar de flesta barn i förskolans läroplansstyrda verksamhet och förskolan är både en viktig och självklar del utbildningskedjan. Trots detta anser nästan en tredjedel av förskolans rektorer att förskolan prioriteras lägre än skolan i olika beslutsstrukturer.

De fyra nationella undersökningarna möjliggör jämförelser över tid. Där framkommer bl.a. att rektorerna känner sig säkrare i sin roller 2021 än 2012 och att den senaste läroplanen har bidragit positivt till förskolans utveckling. Utifrån den sista enkäten redovisas också rektorernas syn på sin situation under pandemin.

Undersökningarna ger intressanta bilder av hur förskolans rektorer upplever sitt uppdrag och deras olika förutsättningar för att genomföra uppdraget på ett framgångsrikt sätt. Författarna gör jämförelser med rektorerna i skolans uppfattningar, vilket gör det möjligt att diskutera likheter och skillnader i skolledarnas arbete. 

Elisabet Nihlfors, professor em. i pedagogik med inriktning mot ledarskap, Uppsala universitet.
Linda Jervik Steen, doktorand i statsvenskap, Umeå Universitet 
Olof Johansson, senior professor i statsvetenskap, Umeå universitet.