Utbildningsstrategier och utbildningspolitik

Konflikter är en naturlig del av skolans och förskolans vardag – att möta och hantera konflikter kräver däremot specifik kunskap och träning. Om det sociala samspelet i en konflikt hanteras väl kan konflikten vara ett tillfälle att träna sig i att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt att tänka igenom samspelets förlopp. Forskningen visar också att när lärare och förskollärare får kunskap om konflikthantering behöver de inte ägna lika mycket tid åt att hantera konflikter och till disciplinering. Det innebär i sin tur att tiden för lärande ökar. Hur ska då en lärare hantera de konflikter som uppstår i skolan och förskolan så att de kan bli goda lärandetillfällen? KONFLIKTHANTERING I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP innehåller såväl teoretisk som erfarenhetsbaserad kunskap och kan ses som en orientering i kunskapsfältet. Författarna utgår ifrån förhållningssätt som stämmer väl överens med den dialektiska kunskapssyn och det värdesystem som finns inskrivet i skolans och förskolans uppdrag. Bokens femte upplaga är reviderad samt utökad med ett kapitel om hur konflikter mellan barn i förskolan skapar möjligheter och begränsningar för deras tillhörighet och relationsarbete. Samtliga medverkande författare arbetar med konflikthantering, teoretiskt och/eller praktiskt. Bokens redaktörer är Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, verksam vid Göteborgs universitet, och Birgitta Friberg, konsult och författare. Övriga författare är Torgeir Alvestad, Anette Emilson, Tone Försund, Marianne Göthlin, Eva Johansson, Arja Kostiainen, Pat Patfoort, Anneline Sander och Towe Widstrand.

Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever. Vägen dit går genom någon typ av styrning eller självstyrning, ofta kopplad till en systematisk process. För lärare och skolledare handlar det om att förändra och förbättra undervisning och övrig skolverksamhet så att förutsättningarna för barn och elever att lära och utvecklas i linje med styrdokumentens mål blir så bra som möjligt. I den här boken problematiseras olika aspekter av skolutveckling, såsom kunskapsuppdraget kontra det demokratiska uppdraget, lärares involvering i didaktiskt utvecklingsarbete och forskningsmetodens plats i läraryrket. Kapitlen fokuserar på olika nivåer, allt från lärarna i klassrummet till skolchefen i kommunen, som på olika sätt är involverade i skolutveckling. Beskrivningarna från olika skolformer visar att det finns likheter, men också strukturella skillnader när det gäller hur arbetet tar form beroende på i vilket sammanhang det utvecklas. Skolutveckling i teori och praktik är indelad i tre delar som har olika fokus. Den första belyser skolutveckling teoretiskt, den andra beskriver hur skolutveckling sker i olika skolformer och den tredje ger praktiska exempel på olika sätt att arbeta med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Boken riktar sig till lärarstudenter och rektorer på lärar- och rektorsutbildning, men också till verksamma lärare och rektorer som vill fördjupa eller bredda sina kunskaper om skolutveckling och hitta inspiration i sitt eget skolutvecklingsarbete. Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad för att spegla skolutvecklingens förändrade villkor. Dessutom har nya kapitel tillkommit. Bokens redaktörer är Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och Anette Olin Almqvist, professor i didaktik vid Mälardalens högskola. Övriga författare är forskare och praktiker från stora delar av landet.

Vad utmärker ett professionellt lärarledarskap? Hur skapar läraren goda relationer med elever, kolleger och föräldrar? Vad ökar elevernas motivation? Hur kan konflikter förebyggas och hur kan risken för kränkningar i svåra situationer minimeras? Och inte minst: hur planerar, genomför och utvärderar läraren sin undervisning? Det här är några av frågeställningarna i denna handfasta bok om ledarskap för lärare.

Innehållet, som vilar på forskning och beprövad erfarenhet, är anpassat efter lärarutbildningens kärnkurs i sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. I boken varvas teori med praktiska råd och verklighetsnära tillämpningsuppgifter i syfte att utveckla och stärka lärarens förmåga att leda framgångsrik undervisning.

Om författarnaMatts Dahlkwist är verksam vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han har en gedigen bakgrund, såväl som lärare på grund- och gymnasieskolan som lärarutbildare vid Uppsala universitet.

Analys i praktiken - begripligt, konkret och meningsskapande

Meningsskapande analys i förskolan är metodboken för dig som vill arbeta systematiskt med att förstå och utveckla verksamheten. Här står analysen i centrum inte som något svårt eller abstrakt, utan som ett konkret och lustfyllt verktyg i det kollegiala lärandet. Boken ger stöd i hur du tar dig an kartläggning och analys i förskolan med hjälp av tydliga metoder, praktiska exempel och guidande frågor.

Boken vänder sig både till förskollärare och rektorer som vill göra analys till ett redskap för kollegialt lärande, utveckling och professionell fördjupning. Du behöver inte vara expert på analys din nyfikenhet och din erfarenhet från praktiken räcker långt.

Med tydliga instruktioner, praktiknära exempel och metodstöd hjälper boken dig att ta nästa steg i din yrkesroll. Du får förståelse för vad analys är och varför det inte behöver vara svårt men kan göra stor skillnad.

Betyg 5 - briljant!"Meningsskapande analys i förskolan hjälper arbetslagen att se förbättringsmöjligheter och att inte fastna i upprepade mönster. Det är en mycket bra och viktig bok som är till stor hjälp för de som på allvar vill sätta sig in i ett medvetet och praktiknära analysarbete som passar den egna verksamheten. Pedagogerna får inspiration och möjligheter att skräddarsy sin egen dokumentation, synliggöra arbetet och därmed stärka verksamheten och arbetslaget."Ulf Mårtensson, Btj-häftet 18/2025

Författare: Katinka VikingsenKatinka Vikingsen har bakgrund som förskollärare, mellanledare och rektor.  Idag arbetar hon med skolutveckling, främst genom handledning och coachning. Katinka har tidigare skrivit Att vara ledare i förskolan - hållbarhet och självreflektion tillsammans med Erika Kyrk Seger och är dessutom författare till boken Rum för lärande.

Innehåll

DEL IKapitel 1. Vad är en analys?Kapitel 2. Vanliga utmaningar i analysarbetetKapitel 3. Nuets och den tysta kunskapens betydelse för kvalitetsarbetetKapitel 4. Att tänka på i analysarbeteDEL IIVerktygslådan: Kartläggings- och analysmetoder

Öka studieron och höj undervisningens kvalitet med denna handbok av John Steinberg.

Om lärarens ledarskap inte fungerar är det också svårt att skapa studiero i klassrummet. För att stötta lärare att utveckla sitt ledarskap och öka studieron och undervisningens kvalitet har John Steinberg nu reviderat och utökat sin bok Ledarskap i klassrummet.

John Steinbergs klassiska bok Ledarskap i klassrummet har genom åren lästs av ett stort antal lärare och använts på hundratals skolor runtom i landet, inom lärarutbildningen och av lärarfortbildare.

I denna utökade utgåva fokuserar John Steinberg på tre områden för att uppnå just studiero och hög undervisningskvalitet: det individuella ledarskapet (eftersom pedagogyrket är ett ledarskapsyrke), det kollektiva ledarskapet (eftersom det är lättare att lyckas om alla på skolan har ett gemensamt förhållningssätt) och det undervisande ledarskapet (eftersom en god undervisning främjar följsamhet, samarbete och engagemang).

På sitt praktiska och lättillgängliga sätt beskriver John Steinberg hur lärare kan arbeta för att skapa studiero och en konstruktiv klassrumskultur. Boken tar upp många situationer som läraren möter under en dag och hur dessa kan hanteras individuellt och gemensamt. Den nya utgåvan innehåller flera nya checklistor och tre nyskrivna kapitel om valet av undervisningsmetodik.

Boken är tänkt att användas som en studiecirkelbok. Därför avslutas varje kapitel med enkla uppgifter och diskussionsfrågor.

John Steinberg är fil.dr. i pedagogik och lärarfortbildare. Han har arbetat som rektor och universitetslektor och är författare till ett 50-tal böcker om inlärning, ledarskap, värderingar och kommunikation, däribland Elevens lärande, Att vända en klass och Aktiva värderingar.

Sagt om boken:

"John Steinbergs bok är verkligen läsvärd. Boken kan absolut rekommenderas. Det är en förtroendeingivande bok. John Steinberg kan och vet hur det är att vara lärare i den svenska skolan." /Åsa Morberg, fil.dr i pedagogik och docent i didaktik

Inkludering och skolframgång för nyanlända elever är en bok om nyanlända barns, ungdomars och vårdnadshavares utsatthet, men också om hur deras resiliens, kunskaper och erfarenheter kan fungera som en möjlighetsstruktur som lägger grunden för inkludering och skolframgång. Den allra viktigaste samhällsstrukturen som ska ta till vara och vidareutveckla denna individuella möjlighetsstruktur är otvetydigt skolan.

Antologins bidrag kan öka förståelsen för nyanlända barns och ungdomars utbildningsvillkor samt belysa vad som behöver göras och hur för att likvärdigheten ska omsättas i praktiken.

Formativ undervisning handlar om att utforska och forma undervisning utifrån elevers lärande och upplevelser i klassrummet. Boken handlar om nyfikenhet, ett forskande och analytiskt förhållningssätt, samt om att lyssna på vad eleven har att säga. Boken diskuterar hur lärare – med hjälp av eleverna – systematiskt och kontinuerligt kan analysera hur lärande möjliggörs i klassrummet, finna det som utgör möjligheter och svårigheter, och utifrån detta hitta alternativa vägar att forma sin undervisning. I en komplex och föränderlig skola behöver lärare vara kunskapsproducenter snarare än konsumenter av färdiga metoder, vilket möjliggörs genom professionsdriven och elevdatabaserad kollegial undervisningsanalys.

Boken Formativ undervisning vänder sig till lärarstudenter, verksamma lärare och skolledare.

Kort sagt, detta är stora boken om kollegialt lärande och systematisk skolutveckling kring det pedagogiska uppdraget.

Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevernas resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra?

Att organisera för skolframgång handlar om skolor som lokala organisationer och om hur verksamheten på en skola kan organiseras för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.

I boken presenteras en jämförande studie mellan fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Genom sitt urval ger studien en förståelse för vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför.

Boken ger värdefulla insikter och perspektiv till lärare och rektorer som arbetar med att utveckla och förbättra verksamheten i skolan och lämnar ett viktigt bidrag till forskningen om skolframgång.

Författarna är verksamma vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av arbete med lärar- och rektorsutbildning.

Att organisera för skolframgång är ett värdefullt och intressant bidrag inom skolförbättringsforskningen.

Alla elever har rätt att inkluderas och stimuleras i matematikundervisningen. Men vad betyder inkludering och vad innebär det i ­praktiken?

Inkluderande matematikundervisning – tidiga insatser i FK–6 ­ger teoretiska och didaktiska perspektiv på hur inkludering kan omsättas, såväl ­inom organisationen som i den praktiska matematikundervisningen i klassrummet.

Här får du kunskap om orsaksförklaringar till särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) och om hur kartläggning för att ringa in behov och lämpliga åtgärder kan gå till. Med denna grund ligger fokus sedan på innehåll, planering och utvärdering av undervisningen och frågor som:

Den här boken vänder sig till dig som är blivande eller verksam lärare i FK–6, speciallärare, specialpedagog eller skolledare och vill ha klarhet i hur alla elever kan stimuleras, i allt från extra stöd till extra utmaningar. ­

Helena Roos är doktor i matematikdidaktik. Hennes forskning fokuserar på särskilda utbildningsbehov ­i ­matematik och inkludering. Hon undervisar­ även som lektor i matematikdidaktik­ på speciallärarprogrammet och grundlärarprogrammet.

Sagt om boken:

"Inkluderande matematikundervisning är en bok som ligger rätt i tiden, användbar i varje klassrum."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 17, 2020

"Jag sitter med din nya bok i händerna och vill i all enkelhet skicka min uppskattning, den kommer gynna många! Jag kommer kunna hänvisa mycket till din bok, framför allt i samband med handledning.Specialpedagog

Tidiga specialpedagogiska insatser är avgörande för att alla barn och elever ska få en bra start och en god grund för fortsatt utbildning och livet i övrigt. Att vänta och se, och att passivt hoppas på förbättringar när svårigheter och problem uppstår, är inte ett alternativ eller en lösning. Det kan få långtgående konsekvenser för enskilda barn och elever. Vad säger specialpedagogisk forskning om de som är i behov av extra stöd och hur ska du som pedagog tänka?

Tidiga insatser och barnsutbildningsvägar introducerar aktuell forskning om tidiga insatser till barn i behov av extra stöd, inkludering och barns annorlunda utbildningsvägar från förskola till skola. Den syftar till att länka samman teori med verksamheten i tidiga skolår med hjälp av praktiska exempel. Framför allt är boken skriven med det övergripande målet att alla barn har rätt till en utbildning där de mår bra, lär sig och utvecklas.

Tidiga insatser och barns utbildningsvägar riktar sig till yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola samt till lärarstudenter och andra med intresse för specialpedagogisk forskning.

”Författaren har lyckats omarbeta sin avhandling i specialpedagogik till en bok för alla de som möter barn med behov av tidiga insatser och som är intresserade av att lära sig hur de kan arbeta med inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskolan till årskurs ett. Genom sin ambition bidrar hon till kunskapsutveckling inom specialpedagogiken och bygger en bro mellan forskning och praktik, som är så viktigt men också svårt. Jag vill ge en stor eloge till Johanna Lundqvist som lyckas med detta brobygge på ett oerhört bra sätt.”Ur Eva Björck-Åkessons förord

”Tidiga insatser och barns utbildningsvägar ger nyttig kunskap om nödvändigheten av tidiga insatser för att skapa förutsättningar för alla barn att må bra, lära sig och utvecklas. Den är lämplig som kurslitteratur och som en grund för utvecklingsarbete runt arbetet med barn i behov av extra stöd på förskola och i de tidiga skolåren.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 15, 2025

Skolfrånvaro äventyrar barns utveckling och har ofta sällskap av psykiska besvär. Hur kan du som arbetar inom vården hjälpa till?

Den här boken vägleder dig i att ge insatser till barn och familj, ihop med skola och andra verksamheter. Fokus ligger på det centrala arbetet med varsam återgång till skolan, och hur du samtidigt behandlar exempelvis separationsångest och posttraumatisk stress. Innehållet bygger på forskning och praktiska erfarenheter, där fallexempel och konkreta tips gör kunskapen verklighetsnära och användbar.

Att främja skolnärvaro och psykisk hälsa är skriven för dig som arbetar som behandlare inom primärvård, barn- och ungdomspsykiatri och som möter barn, ungdomar och familjer.

Sagt om boken:”Kapitlen innehåller elevexempel, och ger konkreta förslag på skyddsfaktorer och insatser som går att applicera i skolhälsans arbete och i samverkan med familj/elev. Det gör boken till värdefull och användbar läsning och en relevant ingång i arbetet med ökad skolnärvaro.” Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 23, 2025

Vad krävs av en rektor för att lyckas i yrkesrollen? Vilka kunskaper behövs och hur kan rektorers lärande stärkas? I den här boken tar forskare och rektorsutbildare sig an dessa viktiga och aktuella frågor. Intresset för frågorna är stort, inte minst eftersom rektorsyrket i allt högre grad betraktas som en egen profession och eftersom staten utvecklar nya professionsprogram för både lärare och rektorer.Att ett yrke vilar på forskning är avgörande för att det ska kunna betraktas som professionellt. Därför är den här boken ett unikt bidrag till den pågående diskussionen om vad rektorers yrkeskunnande innebär och vilken kunskapsbas som behövs i rollen. Den utgår från en fördjupad analys av rektorsrollen och rektorers yrkesutövning och från insikten att även om ansvarskraven i lagstiftningen är likartade, skiljer sig rektorers yrkesutövning åt beroende på skolform, huvudman och lokala förutsättningar.Boken synliggör både hur rektorers yrkeskunnande kan förstås och den vetenskapliga bas som rektorsyrket hämtar näring från. Författarna ger en nyanserad bild av det komplexa kunnande som rektorer behöver för sin praktik. Detta beskrivs bland annat genom rektorers 

Boken är relevant för rektorer, andra skolledare, skolmyndigheter och rektorsutbildare. Den bidrar till en fördjupad förståelse av rektors roll och kompetens utan att ge anspråk på att ha alla svar på vad rektorer behöver kunna eller göra.Niclas Rönnström och Pia Skott är båda docenter i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Bokens övriga författare undervisar på rektorsutbildningar.

Hur hittar du din roll som skolkurator i en komplex skolmiljö? I den här boken får du konkreta verktyg, exempel och reflektionsstöd för att bygga struktur i arbetet och utveckla din profession så att du kan bli tryggare, tydligare och mer effektiv i din roll.

Som skolkurator rör du dig mellan klassrum, samtalsrum och korridorer – ibland som trygg vuxen, ibland som den som håller ihop helheten. Rollen är viktig men inte alltid tydligt definierad, och inte sällan är förväntningarna oklara eller rentav orimliga. Hur hittar du din plats, struktur och yrkesidentitet i skolans komplexa värld?

Boken hjälper dig att både förstå och forma ditt uppdrag som skolkurator. Du får stöd i att bygga relationer och samverka med kollegor, planera ditt arbete systematiskt och använda din psykosociala kompetens i skolans pedagogiska sammanhang. Med konkreta exempel, reflektioner och en praktisk lathund visar författaren hur du kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande i allt från enskilda elevsamtal till insatser på grupp- och organisationsnivå.

Oavsett om du är ny i rollen eller har lång erfarenhet ger boken struktur, språk och inspiration för att stärka professionen och göra skillnad för både eleverna och skolans gemensamma elevhälsoarbete. Den hjälper dig att omsätta teorin i vardagen.

Hilda Johnsson arbetade tidigare som skolkurator och projektledare för arvsfondsprojektet Livsviktiga snack i skolan, ett initiativ från Suicide Zero. Där arbetar hon nu som sakkunnig och ansvarig för skola och elevhälsa. Hon har tidigare gett ut böckerna Skolkurator 2.0 – må bra, prestera bra (Gothia Kompetens, 2020) och #Vägraskuld – om att vara ung och anhörig (#vägraskuld, 2023).

Av tradition har svenska elever i stor utsträckning inkluderats i ordinarie klassrum, oavsett funktionsnedsättning. Intentionerna har varit goda och med elevernas bästa i förgrunden. Måluppfyllelsen uppnås emellertid inte av alla elever, och skillnaderna mellan de elever som lyckas bäst och sämst i skolan ökar. Elevers långvariga skolfrånvaro ökar också. Denna problematik måste adresseras för att skapa en skola med rättvisa möjligheter för alla elever att få tillgång till den kunskap som krävs för att klara ett självständigt vuxenliv med meningsfull sysselsättning.   

Den här boken har fokus på elevers innehållsmässiga inkludering, det vill säga elevernas möjlighet till utveckling av kunskaper inom det innehållsliga område som behandlas i klassrummet. De elever som har misslyckats eller som riskerar att misslyckas att uppnå skolans mål, det är deras behov som sätts i förgrunden genom att använda ett specialdidaktiskt perspektiv. Modeller för att identifiera och förebygga skolmisslyckanden med fokus på undervisningsinnehållet presenteras. Boken lyfter även elevernas perspektiv i undervisningen, hur lärares professionsutveckling kan organiseras i ett specialdidaktiskt perspektiv, samt innehållsinkluderande undervisning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.   

Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet samt fil.dr och docent i pedagogik. Michael Arthur-Kelly är hedersprofessor vid School of Education, University of Newcastle, Australien. Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, fil.dr i sociologi och ämneslärare i historia och religionskunskap. Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap samt chef för Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) vid Karolinska Institutet. Helén Egerhag är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Linnéuniversitetet. Linda Plantin Ewe är fil.dr och lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Malin Gardesten är fil.dr och universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet. Kamilla Klefbeck är fil.dr i pedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Christine Kim-Eng Lee är docent och fil.dr i pedagogik och adjungerad senior medarbetare vid National Institute of Education (NIE), Nanyang Technological University (NTU), Singapore. Emma Leifler är med.dr och arbetar som universitetslektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Balli Lelinge är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet. Birgitta Lundbäck är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Camilla Nilvius är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet. Linda Petersson-Bloom är fil.dr och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Jordan Shurr är fil.dr och docent i specialpedagogik. Helena Sjunnesson är fil.dr i pedagogik och arbetar vid Högskolan Kristianstad. Catarina Wästerlid är fil.lic. i pedagogik och adjunkt i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Självreflektion är ett av den moderna ledarens främsta redskap för att utveckla både sig själv och andra. Vad ska vi göra? Varför? och Hur gör vi? är frågor vi kontinuerligt behöver reflektera över för att utveckla en verksamhet i ständig rörelse. Men det är inte alltid självklart för oss hur vi skapar utrymme för det eller hur vi kan göra det på ett konstruktivt sätt.  

Därför är det här ingen vanlig ledarskapsbok. Den handlar om dig och ger dig olika verktyg som får dig att växa i ditt ledarskap. Boken ger dig möjlighet att tänka till och resonera om ditt ledarskap i relation till ett innehåll, utmanade frågor och den egna verksamheten. Du får följa med på en utvecklingsresa med målet att genom en ökad självkännedom utveckla ett starkt, tryggt och hållbart ledarskap.  

Den här boken är helt enkelt till för dig som har antagit den utmanande uppgiften att leda andra inom förskolan inte minst för dig som är ledare utan att vara chef.   

Författarna Erika Kyrk Seger och Katinka Vikingsen har lång erfarenhet av förskoleutveckling och ledarskap. Båda har arbetat som mellanledare och chefer. Nu har de skapat boken som de själva hade önskat sig i sin ledarskapsutveckling.  

Kursboken Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av verksamma inom de olika nivåerna i det svenska utbildningssystemet. Antologin täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:

• Hur kan lärare skapa nödvändiga förtroendefulla relationer med sina elever? • Hur kan lärare axla rollen som pedagogisk ledare i olika situationer? • Hur kan lärare identifiera, hantera och förebygga mobbning? • Hur kan inkludering och delaktighet skapas genom lärares ledarskap? • Hur kan lärare uppleva och hantera konflikter? Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare.

Lärarprofession – från VFU till eget klassrum riktar sig främst till lärarstudenter och nyblivna yrkesverksamma lärare och ger en grundläggande introduktion till läraryrket. Boken täcker flertalet av läraryrkets dimensioner, t.ex. lärares nyckelkompetenser och inkludering, och varvar teori och praktik genom att de teoretiska perspektiven kopplas till det vardagliga arbetet i klassrummet.

Hur blir man en skicklig lärare? Hur arbetar man med elevers motivation? Hur bygger man upp relationer som fungerar, både mellan elever och mellan lärare och elev? Boken inspirerar till att variera arbetsmetoder och strategier för att fånga in och utveckla alla elever. I boken finns flera formativa inslag samt en bred repertoar av lärares planerings- och inkluderingsarbete.

Om författarenEmma Leifler är adjunkt på institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund som lärare och specialpedagog på grundskola och gymnasium. Emma är också doktorand i specialpedagogik med huvudfokus på inkluderande undervisning

Vägen framåt för svensk skola ligger till stor del i kollegialt lärande. Men i utvecklingsarbetet kring kollegialt lärande är det ibland svårt att komma vidare och få till verklig förändring.

Professionsutveckling & kollegialt lärande – framgångsfaktorer och utvecklande motstånd svarar på just dessa frågor. Boken ger lärare och rektorer konkret hjälp med det komplexa skolutvecklingsarbetet och innehåller en mängd användbara verktyg och strategier.

Omfattande skolfrånvaro är en stor utmaning som kan bero på pedagogiska, sociala och psykologiska faktorer. Problemet kan ta mycket tid och resurser för dig som ansvarig skolledare – och konsekvenserna är allvarliga, både på kort och lång sikt.

Främja närvaro visar hur rektorer och elevhälsan kan arbeta systematiskt med att stärka närvaro och därmed förbättra skolresultaten. Insatserna gynnar alla elever liksom lärarnas arbetsmiljö. Genom denna kunskap och med gemensamma samhällsinsatser skapas förutsättningar för att alla elever ska fullgöra skolplikten och få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Författaren och psykologen Malin Gren Landell utgår från aktuell svensk och internationell forskning och ger praktiska exempel från verksamheter i skolor och kommuner. Hon visar på det komplexa problemet med frånvaro och presenterar konkreta närvarofrämjande insatser.

Främja närvaro vänder sig till rektorer, skolledare och personal inom elevhälsan i grundskolan och gymnasiet. Den kan med fördel även läsas av blivande och yrkesverksamma lärare, fritidspersonal och elevassistenter.