Utbildningsstrategier och utbildningspolitik

Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommunala och enskilda huvudmän, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Staten bestämmer de övergripande målen för skolan, men det är huvudmännen som ansvarar för genomförandet av skolpolitiken. De statliga politiska målen är ibland svåra att tolka och genomföra i den lokala skolmiljön där förskollärare, lärare och rektorer har professionella uppfattningar om vad som kännetecknar en god skola. Den politiska agendan förändras dessutom ständigt: myndighetsmål eller marknadsmål, integration eller mångkulturalism, utvecklingslära eller kreationism? Resultaten av styrningen ovanifrån blir därmed att lokala och varierande praktiker och rutiner utvecklas för att skolprofessionerna ska ha riktlinjer för sitt vardagliga arbete och för att de ska veta hur olika situationer bör hanteras.

Skolan som politisk organisation belyser dessa frågor i den samtida skolpolitiken tillsammans med historiska tillbakablickar och framåtblickande diskussioner. Boken ger exempel på värdekonflikter som kan uppstå i skolan och visar på strategier som används för att hantera dessa konflikter. Sammantaget är boken en bra introduktion till området för studenter på lärar- och rektorsutbildningarna, förskollärare, lärare och rektorer, politiker i stat och kommun och andra med intresse för skolfrågor.

I den fjärde upplagan har analysen av skolpolitiken uppdaterats och boken är kraftigt omarbetad. Denna upplaga innehåller bland annat ett nyskrivet kapitel om marknadsstyrning i skolan. Författarna är Paula Blomqvist, Anders Fredriksson, Maria Jarl, Hanna Kjellgren, Daniel Nordholm, Sofia Persson, Jon Pierre, Ann Quennerstedt, Fredrik Sjögren och Wieland Wermke.

Maria Jarl är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Jon Pierre är professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet. 

Paula Blomqvist är professor i statsvetenskap och verksam vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. 

Anders Fredriksson är legitimerad gymnasielärare och filosofie doktor i samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet. 

Hanna Stafhammar Kjellgren är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam på Högskolan Väst som kvalificerad utredare. 

Daniel Nordholm är docent i pedagogik vid Uppsala universitet med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. 

Sofia Persson är docent i sociologi och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. 

Ann Quennerstedt är professor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. 

Fredrik Sjögren är filosofie doktor och lektor i statsvetenskap vid Högskolan Väst, där han undervisar på internationella programmet för politik och ekonomi. 

Wieland Wermke är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. 

Tidiga specialpedagogiska insatser är avgörande för att alla barn och elever ska få en bra start och en god grund för fortsatt utbildning och livet i övrigt. Att vänta och se, och att passivt hoppas på förbättringar när svårigheter och problem uppstår, är inte ett alternativ eller en lösning. Det kan få långtgående konsekvenser för enskilda barn och elever. Vad säger specialpedagogisk forskning om de som är i behov av extra stöd och hur ska du som pedagog tänka?

Tidiga insatser och barnsutbildningsvägar introducerar aktuell forskning om tidiga insatser till barn i behov av extra stöd, inkludering och barns annorlunda utbildningsvägar från förskola till skola. Den syftar till att länka samman teori med verksamheten i tidiga skolår med hjälp av praktiska exempel. Framför allt är boken skriven med det övergripande målet att alla barn har rätt till en utbildning där de mår bra, lär sig och utvecklas.

Tidiga insatser och barns utbildningsvägar riktar sig till yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola samt till lärarstudenter och andra med intresse för specialpedagogisk forskning.

”Författaren har lyckats omarbeta sin avhandling i specialpedagogik till en bok för alla de som möter barn med behov av tidiga insatser och som är intresserade av att lära sig hur de kan arbeta med inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskolan till årskurs ett. Genom sin ambition bidrar hon till kunskapsutveckling inom specialpedagogiken och bygger en bro mellan forskning och praktik, som är så viktigt men också svårt. Jag vill ge en stor eloge till Johanna Lundqvist som lyckas med detta brobygge på ett oerhört bra sätt.”Ur Eva Björck-Åkessons förord

”Tidiga insatser och barns utbildningsvägar ger nyttig kunskap om nödvändigheten av tidiga insatser för att skapa förutsättningar för alla barn att må bra, lära sig och utvecklas. Den är lämplig som kurslitteratur och som en grund för utvecklingsarbete runt arbetet med barn i behov av extra stöd på förskola och i de tidiga skolåren.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 15, 2025

Konflikter är en naturlig del av skolans och förskolans vardag – att möta och hantera konflikter kräver däremot specifik kunskap och träning. Om det sociala samspelet i en konflikt hanteras väl kan konflikten vara ett tillfälle att träna sig i att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt att tänka igenom samspelets förlopp.Forskningen visar också att när lärare och förskollärare får kunskap om konflikthantering behöver de inte ägna lika mycket tid åt att hantera konflikter och till disciplinering. Det innebär i sin tur att tiden för lärande ökar. Hur ska då en lärare hantera de konflikter som uppstår i skolan och förskolan så att de kan bli goda lärandetillfällen?KONFLIKTHANTERING I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP innehåller såväl teoretisk som erfarenhetsbaserad kunskap och kan ses som en orientering i kunskapsfältet. Författarna utgår ifrån förhållningssätt som stämmer väl överens med den dialektiska kunskapssyn och det värdesystem som finns inskrivet i skolans och förskolans uppdrag. Bokens femte upplaga är reviderad samt utökad med ett kapitel om hur konflikter mellan barn i förskolan skapar möjligheter och begränsningar för deras tillhörighet och relationsarbete.Samtliga medverkande författare arbetar med konflikthantering, teoretiskt och/eller praktiskt. Bokens redaktörer är Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, verksam vid Göteborgs universitet, och Birgitta Friberg, konsult och författare. Övriga författare är Torgeir Alvestad, Anette Emilson, Tone Försund, Marianne Göthlin, Eva Johansson, Arja Kostiainen, Pat Patfoort, Anneline Sander och Towe Widstrand.

Varje dag ställs förskollärare och lärare inför juridiska frågor. Det kan handla om tillsynsansvar, rätten att omhänderta en elevs mobil under en lektion eller vad som gäller för elevers inflytande över sin skolgång. Juridik för lärare ger tydliga och överskådliga svar på sådana frågor.

Boken redogör för regler kopplade till förskollärarens och lärarens roll som tjänsteman, regler om handläggning samt offentlighet och sekretess. De centrala reglerna i skollagen, som handlar om skolplikt, barns och elevers utveckling mot målen, trygghet och studiero samt inflytande, presenteras ingående. Kränkande behandling och diskriminering har fått ett eget kapitel. Bokens avslutande del handlar om vårdnadshavares och föräldrars beslutanderätt och rätt till information.

Denna andra upplaga är framför allt föranledd av de nya reglerna om skolplikt, åtgärdsgaranti samt trygghet och studiero. Även i övrigt har boken reviderats och uppdaterats.

Juridik för lärare är särskilt framtagen för att användas på de juridiska kurser som ingår i förskollärar- och lärarprogrammen. Boken fungerar också utmärkt som handbok för redan verksamma förskollärare och lärare när de behöver få konkreta svar på juridiska frågor som uppstår i den dagliga verksamheten.

Författarna är samtliga verksamma vid juridiska institutionen vid Umeå universitet och har bred erfarenhet av undervisning i skoljuridik, både för rektorer och för lärare.

Inkludera nyanlända elever vill inspirera till ett arbete som inkluderar alla nyanlända elever i en flexibel organisation. Boken innehåller en genomgång av de framgångsfaktorer som gynnar nyanländas lärande och skolframgång. Den ger även förslag på hur all personal i skolan tillsammans kan skapa en inkluderande och demokratisk lärmiljö.

Boken vänder sig till dig som möter nyanlända elever i din skolvardag.

Elevers lärande och hälsa går hand i hand. Detta är centralt i en hälsofrämjande skolutveckling. En elev som klarar skolan med godkända betyg har fler möjligheter i livet, och samtidigt stimulerar lärandet välbefinnandet – när man lär sig mår man bra och tvärtom! Elevhälsa har en central ställning i dagens skola. Under senare år har uppdraget stärkts genom att lagstiftningen nu anger att arbetet ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Syftet är att uppnå en likvärdig skola med goda förutsättningar för lärande, utveckling och välbefinnande för alla barn och unga. Men vad innebär en förstärkt elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling i praktiken? Hur kan det genomföras? Hur arbetar man förebyggande och hälsofrämjande i olika skolor och verksamheter?I den här boken bidrar forskare och praktiker från olika områden med kunskaper om hur frågor om lärande och hälsa hänger samman.  Bokens första del visar vad aktuell forskning säger om olika typer av förebyggande och hälsofrämjande insatser och vilken evidens som finns för att de fungerar. I bokens andra del beskrivs ett antal konkreta exempel på arbetssätt från olika satsningar på en förstärkt elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling.Bokens redaktörer är Eva Hjörne, professor vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, och Roger Säljö, professor och seniorforskare verksam vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare och praktiker med stor erfarenhet av hälsofrämjande skolutveckling 

Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever. Vägen dit går genom någon typ av styrning eller självstyrning, ofta kopplad till en systematisk process. För lärare och skolledare handlar det om att förändra och förbättra undervisning och övrig skolverksamhet så att förutsättningarna för barn och elever att lära och utvecklas i linje med styrdokumentens mål blir så bra som möjligt.I den här boken problematiseras olika aspekter av skolutveckling, såsom kunskapsuppdraget kontra det demokratiska uppdraget, lärares involvering i didaktiskt utvecklingsarbete och forskningsmetodens plats i läraryrket. Kapitlen fokuserar på olika nivåer, allt från lärarna i klassrummet till skolchefen i kommunen, som på olika sätt är involverade i skolutveckling. Beskrivningarna från olika skolformer visar att det finns likheter, men också strukturella skillnader när det gäller hur arbetet tar form beroende på i vilket sammanhang det utvecklas.Skolutveckling i teori och praktik är indelad i tre delar som har olika fokus. Den första belyser skolutveckling teoretiskt, den andra beskriver hur skolutveckling sker i olika skolformer och den tredje ger praktiska exempel på olika sätt att arbeta med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.Boken riktar sig till lärarstudenter och rektorer på lärar- och rektorsutbildning, men också till verksamma lärare och rektorer som vill fördjupa eller bredda sina kunskaper om skolutveckling och hitta inspiration i sitt eget skolutvecklingsarbete.Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad för att spegla skolutvecklingens förändrade villkor. Dessutom har nya kapitel tillkommit.Bokens redaktörer är Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och Anette Olin Almqvist, professor i didaktik vid Mälardalens högskola. Övriga författare är forskare och praktiker från stora delar av landet.

Att läraren är en ledare, det är nog alla överens om. Men vad handlar ledarskapet egentligen om? Den här boken tar sig an det komplexa ledarskapet och dess praktik genom att belysa lärarens ledarskap ur en rad olika aspekter.Lärarens ledarskap är en förutsättning för att undervisningen ska leda till lärande. I undervisningssituationen ska läraren på samma gång balansera undervisning, relationer och ordningsfrågor. Detta förutsätter att den enskilde läraren har didaktisk och relationell kompetens samt kompetens att leda grupper. Samtidigt behöver läraren kunna avläsa och förstå de system som skolan omfattar, och vilka faktorer utanför lärarens dagliga verksamhet som kommer att påverka möjligheterna för läraren att leda och att utveckla sitt ledarskap.I den här boken får läraren redskap för att utveckla ett gott ledarskap genom praktiknära exempel, kopplade till forskning inom varje område. I bokens olika delar speglas det komplexa samspelet mellan elever, lärare och den kontext de befinner sig i samt hur läraren kan navigera sitt ledarskap för att åstadkomma ett hållbart lärande hos eleverna. I ett antal innehållsrika forskningsbaserade kapitel med praktiknära resonemang belyser bokens författare flera olika aspekter av lärarens pedagogiska ledarskap. Här kan läsaren ta del av kapitel som bland annat behandlar ledarskapsteorier, relationellt klassrumsledarskap, konflikthantering, pedagogiskt ledarskap online och lärares ledarskap i en mångkulturell skola.Bokens andra upplaga har reviderats utifrån gällande styrdokument. Kapitel som rör kogitionsforskning och elevernas demokratiska delaktighet i klassrummet har också lagts till.Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik. Mikael Jensen är universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Av tradition har svenska elever i stor utsträckning inkluderats i ordinarie klassrum, oavsett funktionsnedsättning. Intentionerna har varit goda och med elevernas bästa i förgrunden. Måluppfyllelsen uppnås emellertid inte av alla elever, och skillnaderna mellan de elever som lyckas bäst och sämst i skolan ökar. Elevers långvariga skolfrånvaro ökar också. Denna problematik måste adresseras för att skapa en skola med rättvisa möjligheter för alla elever att få tillgång till den kunskap som krävs för att klara ett självständigt vuxenliv med meningsfull sysselsättning.  

Den här boken har fokus på elevers innehållsmässiga inkludering, det vill säga elevernas möjlighet till utveckling av kunskaper inom det innehållsliga område som behandlas i klassrummet. De elever som har misslyckats eller som riskerar att misslyckas att uppnå skolans mål, det är deras behov som sätts i förgrunden genom att använda ett specialdidaktiskt perspektiv. Modeller för att identifiera och förebygga skolmisslyckanden med fokus på undervisningsinnehållet presenteras. Boken lyfter även elevernas perspektiv i undervisningen, hur lärares professionsutveckling kan organiseras i ett specialdidaktiskt perspektiv, samt innehållsinkluderande undervisning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.  

Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet samt fil.dr och docent i pedagogik.Michael Arthur-Kelly är hedersprofessor vid School of Education, University of Newcastle, Australien.Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, fil.dr i sociologi och ämneslärare i historia och religionskunskap.Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap samt chef för Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) vid Karolinska Institutet.Helén Egerhag är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Linnéuniversitetet.Linda Plantin Ewe är fil.dr och lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Malin Gardesten är fil.dr och universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Kamilla Klefbeck är fil.dr i pedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Christine Kim-Eng Lee är docent och fil.dr i pedagogik och adjungerad senior medarbetare vid National Institute of Education (NIE), Nanyang Technological University (NTU), Singapore.Emma Leifler är med.dr och arbetar som universitetslektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet.Balli Lelinge är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet.Birgitta Lundbäck är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Camilla Nilvius är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Linda Petersson-Bloom är fil.dr och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Jordan Shurr är fil.dr och docent i specialpedagogik.Helena Sjunnesson är fil.dr i pedagogik och arbetar vid Högskolan Kristianstad.Catarina Wästerlid är fil.lic. i pedagogik och adjunkt i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Att bli förskollärare ger en bred och heltäckande introduktion till förskolläraryrket. I boken presenteras förskolans utbildning och förskollärarprofessionen utifrån både teoretiska och praktiska perspektiv.

Denna andra upplaga av boken är utvecklad utifrån förskolans reviderade läroplan Lpfö 18, med nyskrivna avsnitt kring förskolans uppdrag, utbildning och undervisning samt kompletterad med ny forskning. Slutkapitlet om förskolans arbete för hållbarhet är helt omskrivet utifrån Lpfö 18, ny forskning samt barns och ungdomars engagemang för en hållbar värld.

Boken är uppbyggd kring fyra delar; professionsperspektivet, verksamhetsperspektivet, barnperspektivet och bildningsperspektivet. Varje del inleds med en kort beskrivning av och motivering till det valda perspektivet. I boken finns bidrag från 25 svenska professorer som i sin forskning har fokus på förskolan. Bidragen visar den rika variation av forskning som har utvecklats om förskolan under de senaste 35 åren.

Författarna sätter också in förskolans nutida verksamhet i ett historiskt perspektiv. Ett kännetecken är dess helhetssyn på barnet som lärande, lekande och aktivt utforskande. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket speglas genomgående i boken med introducerande texter, vetenskapliga bidrag, exempel från förskolans levda praktik liksom kopplingar till förskolans pionjärer och styrdokument genom historien.

Boken är i första hand tänkt för studenter på förskollärarprogrammet men även som inspiration till handledare i förskollärarutbildningen och yrkesverksamma inom förskolan.

Om författarna:Ingrid Engdahl, docent i barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, är Europaordförande för OMEP, en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0–8 år.

Eva Ärlemalm-Hagsér är professor i pedagogik vid Mälardalens högskola och ansvarar bland annat för förskollärarutbildningen där.

Medverkande professorer är i alfabetisk ordning:Anders Arnqvist, Maj Asplund Carlsson, Eva Björck-Åkesson, Camilla Björklund, Gunilla Dahlberg, Mats Granlund, Gunilla Halldén, Solveig Hägglund, Eva Johansson, Jan-Erik Johansson, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Hillevi Lenz Taguchi, Caroline Liberg, Marita Lindahl, Annica Löfdahl Hultman, Sven Persson, Ingrid Pramling Samuelsson, Niklas Pramling, Lena Rubinstein Reich, Karin Rönnerman, Anette Sandberg, Sonja Sheridan, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth och Pia Williams.

Ett effektivt ledarskap i klassrummet skapar goda förutsättningar för undervisning och lärande. I Handbok i klassrumsledarskap får såväl blivande som verksamma lärare ett konkret och omfattande stöd i att utveckla och stärka sitt klassrumsledarskap.

Hur kan läraren bygga goda relationer med eleverna så att de accepterar läraren som ledare? Hur kan läraren skapa förtroende redan i det första mötet med en ny elevgrupp? Hur kan läraren lugna pratsamma och livliga elever? Hur kan läraren agera om en elev beter sig utmanande inför gruppen? Dessa frågor och många fler besvaras i boken.

Varje kapitel i boken utgår från faktiska och igenkännbara situationer och innehåller såväl ordningsskapande metoder som adekvat forskning inom fältet. I slutet av varje kapitel finns förslag på övningar som lärarstudenter och lärare kan använda för att utveckla sitt ledarskap.

Om författarnaJonas Nilsson är lärare sedan år 2000. Han föreläser om ledarskapet i klassrummet och är en tongivande röst inom den svenska skoldebatten. Martin Karlberg är universitetslektor vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik.

Vad krävs av en rektor för att lyckas i yrkesrollen? Vilka kunskaper behövs och hur kan rektorers lärande stärkas? I den här boken tar forskare och rektorsutbildare sig an dessa viktiga och aktuella frågor. Intresset för frågorna är stort, inte minst eftersom rektorsyrket i allt högre grad betraktas som en egen profession och eftersom staten utvecklar nya professionsprogram för både lärare och rektorer.Att ett yrke vilar på forskning är avgörande för att det ska kunna betraktas som professionellt. Därför är den här boken ett unikt bidrag till den pågående diskussionen om vad rektorers yrkeskunnande innebär och vilken kunskapsbas som behövs i rollen. Den utgår från en fördjupad analys av rektorsrollen och rektorers yrkesutövning och från insikten att även om ansvarskraven i lagstiftningen är likartade, skiljer sig rektorers yrkesutövning åt beroende på skolform, huvudman och lokala förutsättningar.Boken synliggör både hur rektorers yrkeskunnande kan förstås och den vetenskapliga bas som rektorsyrket hämtar näring från. Författarna ger en nyanserad bild av det komplexa kunnande som rektorer behöver för sin praktik. Detta beskrivs bland annat genom rektorers 

Boken är relevant för rektorer, andra skolledare, skolmyndigheter och rektorsutbildare. Den bidrar till en fördjupad förståelse av rektors roll och kompetens utan att ge anspråk på att ha alla svar på vad rektorer behöver kunna eller göra.Niclas Rönnström och Pia Skott är båda docenter i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Bokens övriga författare undervisar på rektorsutbildningar.

Den här boken beskriver hur barns rörelsemönster ser ut och vilka faktorer och arbetssätt som påverkar nivån av fysisk aktivitet hos förskolebarn. De fakta som presenteras bygger på en gedigen sammanställning av kunskapsläget och författarens omfattande forskning.

Med konkreta exempel och rekommendationer, utvärderingsformulär och diskussionsfrågor ges förskolepersonal handfasta verktyg att skapa förändring i såväl sitt vardagliga arbete som i sin utomhus- och inomhusmiljö, för att gynna fysisk aktivitet och hälsa hos alla förskolebarn.

Vad utmärker ett professionellt lärarledarskap? Hur skapar läraren goda relationer med elever, kolleger och föräldrar? Vad ökar elevernas motivation? Hur kan konflikter förebyggas och hur kan risken för kränkningar i svåra situationer minimeras? Och inte minst: hur planerar, genomför och utvärderar läraren sin undervisning? Det här är några av frågeställningarna i denna handfasta bok om ledarskap för lärare.

Innehållet, som vilar på forskning och beprövad erfarenhet, är anpassat efter lärarutbildningens kärnkurs i sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. I boken varvas teori med praktiska råd och verklighetsnära tillämpningsuppgifter i syfte att utveckla och stärka lärarens förmåga att leda framgångsrik undervisning.

Om författarnaMatts Dahlkwist är verksam vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han har en gedigen bakgrund, såväl som lärare på grund- och gymnasieskolan som lärarutbildare vid Uppsala universitet.

Alla elever har rätt att inkluderas och stimuleras i matematikundervisningen. Men vad betyder inkludering och vad innebär det i ­praktiken?

Inkluderande matematikundervisning – tidiga insatser i FK–6 ­ger teoretiska och didaktiska perspektiv på hur inkludering kan omsättas, såväl ­inom organisationen som i den praktiska matematikundervisningen i klassrummet.

Här får du kunskap om orsaksförklaringar till särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) och om hur kartläggning för att ringa in behov och lämpliga åtgärder kan gå till. Med denna grund ligger fokus sedan på innehåll, planering och utvärdering av undervisningen och frågor som:

Den här boken vänder sig till dig som är blivande eller verksam lärare i FK–6, speciallärare, specialpedagog eller skolledare och vill ha klarhet i hur alla elever kan stimuleras, i allt från extra stöd till extra utmaningar. ­

Helena Roos är doktor i matematikdidaktik. Hennes forskning fokuserar på särskilda utbildningsbehov ­i ­matematik och inkludering. Hon undervisar­ även som lektor i matematikdidaktik­ på speciallärarprogrammet och grundlärarprogrammet.

Sagt om boken:

"Inkluderande matematikundervisning är en bok som ligger rätt i tiden, användbar i varje klassrum."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 17, 2020

"Jag sitter med din nya bok i händerna och vill i all enkelhet skicka min uppskattning, den kommer gynna många! Jag kommer kunna hänvisa mycket till din bok, framför allt i samband med handledning.Specialpedagog

Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän.Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning.Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut.Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk. Kursboken Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder riktar sig i första hand till lärarstuderande men kan med fördel läsas också av den som är allmänt intresserad av den svenska skolan, dess historia, organisation och uppdrag. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:   • Hur har skolan organiserats genom historien? • Hur har utbildningens innehåll etablerats? • Hur styrs svensk utbildning idag? • Vilka är demokratins grundvärden och hur realiseras dessa i skolan?

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Utbildningens organisation och villkor.

Sagt om boken:

"Texterna är mycket välstrukturerade och informativa, och författarnas bakgrund ger en mångsidig och vederhäftig orientering om det svenska skolsystemet idag och historiskt. Sakregister och rikliga referenser, liksom många informativa illustrationer, tabeller och diagram, kompletterar texterna på ett bra sätt."Ola Svärd, BTJ-häftet nr 22, 2020

Forskning visar att rektorer har en avgörande betydelse för verksamhetens välbefinnande och framgång. Deras ledningsuppgift handlar om att vårda och ta till vara lärarnas engagemang, vara lyhörd för och värna elevernas rätt till en god utbildning och samtidigt hävda skolans demokratiska uppdrag och dess kunskapsuppdrag. I en lekmans öron kan det förefalla enkelt, men givet olika målkonflikter och logikträngsel är det en kvalificerad uppgift som ska genomföras så att det når elever, barn, förskolor och klassrum.  Boken belyser ett dynamiskt tvärvetenskapligt kunskapsområde – utbildningsledning. De olika kapitlen anknyter till rektorsprogrammets kunskapsområden och behandlar förskolans och skolans legala förutsättningar, styrning och utbildningsledarskap. Bokens första del tar sin utgångspunkt i skolans styrning, legala förutsättningar och dess demokratiuppdrag. Del två belyser olika perspektiv på skolledarskap och pedagogisk ledning inom utbildning.  Denna fjärde upplaga av Att leda mot skolans mål är grundligt reviderad och uppdaterad med aktuell forskning. Boken består av 16 kapitel, varav 6 är helt nya och övriga är omarbetade och aktualiserade. En rad nya författare bidrar med aktuella ämnen och infallsvinklar som till exempel elevhälsa och vuxenutbildning. Gemensamt för texterna är att de bidrar med förståelse och praktisk kunskap i relation till skolans likvärdighet, relationen mellan ansvar och befogenheter och hur det påverkar rektorers beslutsfattande.  Olof Johansson är senior professor i statsvetenskap och verksam vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Lars Svedberg är docent och legitimerad psykolog och är verksam vid Karlstads universitet. Bland bokens övriga författare finns forskare och praktiker inom skilda ämnesområden, som alla har anknytning till uppdraget att leda skola.