Utbildningsstrategier och utbildningspolitik

KAN KUNSKAPER OM DEN UNGA HJÄRNAN BLI EN GUIDE FÖR SAMSPELET MED EN ELEV I SKOLFRÅNVARO? JA, HELT KLART.

Och anledningen till det är att beteenden, tankar och känslor inte uppstår ur ett vakuum. Inte skolfrånvaro heller. Den unga hjärnans biologiska program ligger bakom olika beteenden, och när vi förstår mer om dessa blir situationen mer begriplig.

I den här boken sammanför Lena Skogholm forskning om skolfrånvaro, beprövad erfarenhet och kunskap om den unga hjärnan. Boken riktar sig till dig som möter elever i skolfrånvaro i ditt arbete eller som anhörig.

Som läsare får du kunskap om den unga hjärnans funktions sätt och hur du i praktiken kan samarbeta med dess uråldriga biologiska program. Det ger dig en tillförlitlig grund att stå på — som ett rep att hålla sig i genom den svåra labyrint som skolfrånvaro kan vara. Boken ger också vägledning i samarbetet med föräldrar, belyser möjligheter och utmaningar i arbetet med skolfrånvaro samt visar på åtta tankefällor som kloka människor kan hamna i när situationen är komplex. Genom sitt pedagogiska upplägg är boken lätt att ta till sig samtidigt som den är vetenskapligt förankrad.

SAGT OM BOKEN:

"Helt enkelt det bästa jag läst inom området!!"

Elisabet von Zeipel, specialpedagog med 30 års erfarenhet av att möta elever i skolfrånvaro.

”Du som arbetar med barn och unga – den här boken får du bara inte missa! Den ger värdefulla nycklar till att både förstå skolfrånvaro och att stötta elever som har svårt att komma tillbaka till en fungerande skolgång. Läs boken och bli bättre rustad att möta och bemöta de allra mest sårbara i vårt samhälle – och deras föräldrar! Ett måste för varje skolledning, mentor och elevhälsoteam!”

MONA LILJEDAHL, leg. gymnasielärare, specialpedagog samt expert på särskild begåvning med mångårig erfarenhet av att möta elever i skolfrånvaro

OM FÖRFATTAREN:

Lena Skogholm har som beteendevetare och pedagog under de senaste 20 åren fördjupat sig i hjärnforskning och i hur vi praktiskt kan samarbeta med hjärnans uråldriga biologiska program. Med stora insikter i den unga hjärnan och mångårig erfarenhet av att möta barn och unga, bland annat som lärare under 10 år, omvandlar hon avancerad hjärnforskning till en guide för samspelet med elever i skolfrånvaro.

Hon är också författaren till succéböckerna Bemötandekoden, Livskoden enligt hjärnan och Koden till tonårshjärnan som till- sammans har sålts i över 150 000 exemplar och finns utgivna i flera länder. Hennes bok Så funkar din tonårshjärna används på många skolor för att öka elevernas kunskap om psykisk hälsa. År 2021 tilldelades Lena Stora Talarpriset. Läs mer på: www.lenaskogholm.se

Delar av innehållet har tidigare publicerats i boken Varför elever beter sig som de gör (2025), som på ett lättillgängligt och forskningsbaserat sätt förklarar hur den unga hjärnans uråldriga biologiska system påverkar elevers beteenden, känslor och lärande – och hur vi kan samarbeta med dessa system i praktiken.

Alla elever har rätt att inkluderas och stimuleras i matematikundervisningen. Men vad betyder inkludering och vad innebär det i ­praktiken?

Inkluderande matematikundervisning – tidiga insatser i FK–6 ­ger teoretiska och didaktiska perspektiv på hur inkludering kan omsättas, såväl ­inom organisationen som i den praktiska matematikundervisningen i klassrummet.

Här får du kunskap om orsaksförklaringar till särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) och om hur kartläggning för att ringa in behov och lämpliga åtgärder kan gå till. Med denna grund ligger fokus sedan på innehåll, planering och utvärdering av undervisningen och frågor som:

Den här boken vänder sig till dig som är blivande eller verksam lärare i FK–6, speciallärare, specialpedagog eller skolledare och vill ha klarhet i hur alla elever kan stimuleras, i allt från extra stöd till extra utmaningar. ­

Helena Roos är doktor i matematikdidaktik. Hennes forskning fokuserar på särskilda utbildningsbehov ­i ­matematik och inkludering. Hon undervisar­ även som lektor i matematikdidaktik­ på speciallärarprogrammet och grundlärarprogrammet.

Sagt om boken:

"Inkluderande matematikundervisning är en bok som ligger rätt i tiden, användbar i varje klassrum."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 17, 2020

"Jag sitter med din nya bok i händerna och vill i all enkelhet skicka min uppskattning, den kommer gynna många! Jag kommer kunna hänvisa mycket till din bok, framför allt i samband med handledning.Specialpedagog

Elevers lärande och hälsa går hand i hand. Detta är centralt i en hälsofrämjande skolutveckling. En elev som klarar skolan med godkända betyg har fler möjligheter i livet, och samtidigt stimulerar lärandet välbefinnandet – när man lär sig mår man bra och tvärtom! Elevhälsa har en central ställning i dagens skola. Under senare år har uppdraget stärkts genom att lagstiftningen nu anger att arbetet ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Syftet är att uppnå en likvärdig skola med goda förutsättningar för lärande, utveckling och välbefinnande för alla barn och unga. Men vad innebär en förstärkt elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling i praktiken? Hur kan det genomföras? Hur arbetar man förebyggande och hälsofrämjande i olika skolor och verksamheter?I den här boken bidrar forskare och praktiker från olika områden med kunskaper om hur frågor om lärande och hälsa hänger samman.  Bokens första del visar vad aktuell forskning säger om olika typer av förebyggande och hälsofrämjande insatser och vilken evidens som finns för att de fungerar. I bokens andra del beskrivs ett antal konkreta exempel på arbetssätt från olika satsningar på en förstärkt elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling.Bokens redaktörer är Eva Hjörne, professor vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, och Roger Säljö, professor och seniorforskare verksam vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare och praktiker med stor erfarenhet av hälsofrämjande skolutveckling 

Konflikter är en naturlig del av skolans och förskolans vardag – att möta och hantera konflikter kräver däremot specifik kunskap och träning. Om det sociala samspelet i en konflikt hanteras väl kan konflikten vara ett tillfälle att träna sig i att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt att tänka igenom samspelets förlopp.Forskningen visar också att när lärare och förskollärare får kunskap om konflikthantering behöver de inte ägna lika mycket tid åt att hantera konflikter och till disciplinering. Det innebär i sin tur att tiden för lärande ökar. Hur ska då en lärare hantera de konflikter som uppstår i skolan och förskolan så att de kan bli goda lärandetillfällen?KONFLIKTHANTERING I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP innehåller såväl teoretisk som erfarenhetsbaserad kunskap och kan ses som en orientering i kunskapsfältet. Författarna utgår ifrån förhållningssätt som stämmer väl överens med den dialektiska kunskapssyn och det värdesystem som finns inskrivet i skolans och förskolans uppdrag. Bokens femte upplaga är reviderad samt utökad med ett kapitel om hur konflikter mellan barn i förskolan skapar möjligheter och begränsningar för deras tillhörighet och relationsarbete.Samtliga medverkande författare arbetar med konflikthantering, teoretiskt och/eller praktiskt. Bokens redaktörer är Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, verksam vid Göteborgs universitet, och Birgitta Friberg, konsult och författare. Övriga författare är Torgeir Alvestad, Anette Emilson, Tone Försund, Marianne Göthlin, Eva Johansson, Arja Kostiainen, Pat Patfoort, Anneline Sander och Towe Widstrand.

Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommunala och enskilda huvudmän, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Staten bestämmer de övergripande målen för skolan, men det är huvudmännen som ansvarar för genomförandet av skolpolitiken. De statliga politiska målen är ibland svåra att tolka och genomföra i den lokala skolmiljön där förskollärare, lärare och rektorer har professionella uppfattningar om vad som kännetecknar en god skola. Den politiska agendan förändras dessutom ständigt: myndighetsmål eller marknadsmål, integration eller mångkulturalism, utvecklingslära eller kreationism? Resultaten av styrningen ovanifrån blir därmed att lokala och varierande praktiker och rutiner utvecklas för att skolprofessionerna ska ha riktlinjer för sitt vardagliga arbete och för att de ska veta hur olika situationer bör hanteras.

Skolan som politisk organisation belyser dessa frågor i den samtida skolpolitiken tillsammans med historiska tillbakablickar och framåtblickande diskussioner. Boken ger exempel på värdekonflikter som kan uppstå i skolan och visar på strategier som används för att hantera dessa konflikter. Sammantaget är boken en bra introduktion till området för studenter på lärar- och rektorsutbildningarna, förskollärare, lärare och rektorer, politiker i stat och kommun och andra med intresse för skolfrågor.

I den fjärde upplagan har analysen av skolpolitiken uppdaterats och boken är kraftigt omarbetad. Denna upplaga innehåller bland annat ett nyskrivet kapitel om marknadsstyrning i skolan. Författarna är Paula Blomqvist, Anders Fredriksson, Maria Jarl, Hanna Kjellgren, Daniel Nordholm, Sofia Persson, Jon Pierre, Ann Quennerstedt, Fredrik Sjögren och Wieland Wermke.

Maria Jarl är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Jon Pierre är professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet. 

Paula Blomqvist är professor i statsvetenskap och verksam vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. 

Anders Fredriksson är legitimerad gymnasielärare och filosofie doktor i samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet. 

Hanna Stafhammar Kjellgren är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam på Högskolan Väst som kvalificerad utredare. 

Daniel Nordholm är docent i pedagogik vid Uppsala universitet med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. 

Sofia Persson är docent i sociologi och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. 

Ann Quennerstedt är professor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. 

Fredrik Sjögren är filosofie doktor och lektor i statsvetenskap vid Högskolan Väst, där han undervisar på internationella programmet för politik och ekonomi. 

Wieland Wermke är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. 

Varje dag ställs förskollärare och lärare inför juridiska frågor. Det kan handla om tillsynsansvar, rätten att omhänderta en elevs mobil under en lektion eller vad som gäller för elevers inflytande över sin skolgång. Juridik för lärare ger tydliga och överskådliga svar på sådana frågor.

Boken redogör för regler kopplade till förskollärarens och lärarens roll som tjänsteman, regler om handläggning samt offentlighet och sekretess. De centrala reglerna i skollagen, som handlar om skolplikt, barns och elevers utveckling mot målen, trygghet och studiero samt inflytande, presenteras ingående. Kränkande behandling och diskriminering har fått ett eget kapitel. Bokens avslutande del handlar om vårdnadshavares och föräldrars beslutanderätt och rätt till information.

Denna andra upplaga är framför allt föranledd av de nya reglerna om skolplikt, åtgärdsgaranti samt trygghet och studiero. Även i övrigt har boken reviderats och uppdaterats.

Juridik för lärare är särskilt framtagen för att användas på de juridiska kurser som ingår i förskollärar- och lärarprogrammen. Boken fungerar också utmärkt som handbok för redan verksamma förskollärare och lärare när de behöver få konkreta svar på juridiska frågor som uppstår i den dagliga verksamheten.

Författarna är samtliga verksamma vid juridiska institutionen vid Umeå universitet och har bred erfarenhet av undervisning i skoljuridik, både för rektorer och för lärare.

Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän.Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning.Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut.Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.

Tidiga specialpedagogiska insatser är avgörande för att alla barn och elever ska få en bra start och en god grund för fortsatt utbildning och livet i övrigt. Att vänta och se, och att passivt hoppas på förbättringar när svårigheter och problem uppstår, är inte ett alternativ eller en lösning. Det kan få långtgående konsekvenser för enskilda barn och elever. Vad säger specialpedagogisk forskning om de som är i behov av extra stöd och hur ska du som pedagog tänka?

Tidiga insatser och barnsutbildningsvägar introducerar aktuell forskning om tidiga insatser till barn i behov av extra stöd, inkludering och barns annorlunda utbildningsvägar från förskola till skola. Den syftar till att länka samman teori med verksamheten i tidiga skolår med hjälp av praktiska exempel. Framför allt är boken skriven med det övergripande målet att alla barn har rätt till en utbildning där de mår bra, lär sig och utvecklas.

Tidiga insatser och barns utbildningsvägar riktar sig till yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola samt till lärarstudenter och andra med intresse för specialpedagogisk forskning.

”Författaren har lyckats omarbeta sin avhandling i specialpedagogik till en bok för alla de som möter barn med behov av tidiga insatser och som är intresserade av att lära sig hur de kan arbeta med inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskolan till årskurs ett. Genom sin ambition bidrar hon till kunskapsutveckling inom specialpedagogiken och bygger en bro mellan forskning och praktik, som är så viktigt men också svårt. Jag vill ge en stor eloge till Johanna Lundqvist som lyckas med detta brobygge på ett oerhört bra sätt.”Ur Eva Björck-Åkessons förord

”Tidiga insatser och barns utbildningsvägar ger nyttig kunskap om nödvändigheten av tidiga insatser för att skapa förutsättningar för alla barn att må bra, lära sig och utvecklas. Den är lämplig som kurslitteratur och som en grund för utvecklingsarbete runt arbetet med barn i behov av extra stöd på förskola och i de tidiga skolåren.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 15, 2025

Att rekonstruera skolor med stöd i forskning – om vägar till likvärdig utbildning behandlar en utmaning som berör alla skolor i samtliga skolformer, nämligen rätten till likvärdig utbildning i skolor som verkar under olika villkor med varierande kapacitet. Denna utmaning kan i sin tur kräva att skolor rekonstruerar den verksamhet och de arbetssätt de vurmade för igår men som inte längre håller.

Antologin belyser likvärdig utbildning som en systemgenomgripande utmaning och de behov av skolrekonstruktion som den aktualiserar bland skolhuvudmän, skolledare och undervisande lärare. För att åstadkomma detta kan man behöva bryta invanda mönster, ta nya utgångspunkter och pröva andra vägar framåt tillsammans. Boken ger svar på följande frågor:

• Vad innebär utmaningen att förverkliga likvärdig utbildning, och vad betyder den för skolledare och lärare?• Vad möjliggör förändring som inte blir till krusningar på ytan eller stannar vid tillfälliga kampanjer?• Hur kan skolledare verka för likvärdig utbildning, och vad kännetecknar skolledarskap som förmår att rekonstruera skolor?• Hur kan lärare verka för likvärdig utbildning, och vad kan de göra för att rekonstruera undervisningens innehåll och upplägg?• Hur kan barn och elever aktiveras som förbättringsagenter för likvärdig utbildning?

Redaktörerna Niclas Rönnström och Olof Johansson har samlat nationellt och internationellt etablerade forskare från olika discipliner med gemensamt intresse för skolförbättring, skolledarskap och undervisningsutveckling. Att rekonstruera skolor med stöd i forskning – om vägar till likvärdig utbildning vänder sig främst till skolhuvudmän, skolledare, lärare, förskolelärare och andra som har likvärdig utbildning och skol- och undervisningsutveckling som uppgift, men passar alla som vill förstå utmaningen med att förverkliga likvärdig utbildning samt skolrekonstruktionens villkor, dynamik och aktörer.

Sagt om boken:"Sammantaget resulterar detta i en mångsidig, vederhäftig, lättillgänglig och mycket användbar handledning inför och under förändringsarbetet, tillika väl lämpad för både självstudier och studier i grupp. Noggranna referenser och en författarpresentation kompletterar."Ola Svärd, BTJ-häftet nr 21, 2024

Vad utmärker ett professionellt lärarledarskap? Hur skapar läraren goda relationer med elever, kolleger och föräldrar? Vad ökar elevernas motivation? Hur kan konflikter förebyggas och hur kan risken för kränkningar i svåra situationer minimeras? Och inte minst: hur planerar, genomför och utvärderar läraren sin undervisning? Det här är några av frågeställningarna i denna handfasta bok om ledarskap för lärare.

Innehållet, som vilar på forskning och beprövad erfarenhet, är anpassat efter lärarutbildningens kärnkurs i sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. I boken varvas teori med praktiska råd och verklighetsnära tillämpningsuppgifter i syfte att utveckla och stärka lärarens förmåga att leda framgångsrik undervisning.

Om författarnaMatts Dahlkwist är verksam vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han har en gedigen bakgrund, såväl som lärare på grund- och gymnasieskolan som lärarutbildare vid Uppsala universitet.

Ett lagarbete där all skolpersonal bidrar och där man inte ger upp hoppet om en elev. Det är kärnan i Kringlaskolans framgångsrika arbete med att öka elevernas skolnärvaro. Här berättar rektor Sirkka Persson om hur de lyckades få alla hemmasittare att klara skolan för att ta sig vidare till andra skolformer.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är i fokus. Men det finns också mycket konstruktivt att göra för att den som blivit hemmasittare ändå ska nå målen. Med en prestigelös inställning, en rad olika anpassningar och digitala verktyg är det fullt möjligt oavsett orsak. En av skolans elever, som uttalar sig i boken, blev en av Sveriges mest kända då hon strejkade utanför riksdagen.

Sirkka Persson har arbetat som rektor i drygt 18 år på Kringlaskolan i Södertälje. Trots att skolan är belägen i ett särskilt utsatt område, framhölls den som ett av 100 exempel på utmärkta skolor i världen 2020. Samma år nominerades Sirkka Persson till årets rektor.  Idag arbetar hon med verksamhetsutveckling med förhoppningen att bidra till att fler elever får en tillgänglig skola.

InnehållPresentation

Inledning  

Kapitel 1. Vem är hemmasittaren?  

Kapitel 2. Skäl till frånvaro  

Kapitel 3. Relationen mellan hemmet och skolan  

Kapitel 4. Riskfaktorer och hur vi minskar dem  

Kapitel 5. Riskfaktorer utanför skolan  

Kapitel 6. Hur kan vi få en elev att stanna i skolan?  

Kapitel 7. Hur skapas en tillgänglig skola?  

Kapitel 8. Anpassningar av fysisk miljö är friskfaktorer  

Kapitel 9. Att bygga en helhet: om organisation, struktur och kultur  

Kapitel 10. Från hemmasittare till återvändare  

Tack

Referenser

Bilagor

Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever. Vägen dit går genom någon typ av styrning eller självstyrning, ofta kopplad till en systematisk process. För lärare och skolledare handlar det om att förändra och förbättra undervisning och övrig skolverksamhet så att förutsättningarna för barn och elever att lära och utvecklas i linje med styrdokumentens mål blir så bra som möjligt.I den här boken problematiseras olika aspekter av skolutveckling, såsom kunskapsuppdraget kontra det demokratiska uppdraget, lärares involvering i didaktiskt utvecklingsarbete och forskningsmetodens plats i läraryrket. Kapitlen fokuserar på olika nivåer, allt från lärarna i klassrummet till skolchefen i kommunen, som på olika sätt är involverade i skolutveckling. Beskrivningarna från olika skolformer visar att det finns likheter, men också strukturella skillnader när det gäller hur arbetet tar form beroende på i vilket sammanhang det utvecklas.Skolutveckling i teori och praktik är indelad i tre delar som har olika fokus. Den första belyser skolutveckling teoretiskt, den andra beskriver hur skolutveckling sker i olika skolformer och den tredje ger praktiska exempel på olika sätt att arbeta med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.Boken riktar sig till lärarstudenter och rektorer på lärar- och rektorsutbildning, men också till verksamma lärare och rektorer som vill fördjupa eller bredda sina kunskaper om skolutveckling och hitta inspiration i sitt eget skolutvecklingsarbete.Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad för att spegla skolutvecklingens förändrade villkor. Dessutom har nya kapitel tillkommit.Bokens redaktörer är Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och Anette Olin Almqvist, professor i didaktik vid Mälardalens högskola. Övriga författare är forskare och praktiker från stora delar av landet.

Ett effektivt ledarskap i klassrummet skapar goda förutsättningar för undervisning och lärande. I Handbok i klassrumsledarskap får såväl blivande som verksamma lärare ett konkret och omfattande stöd i att utveckla och stärka sitt klassrumsledarskap.

Hur kan läraren bygga goda relationer med eleverna så att de accepterar läraren som ledare? Hur kan läraren skapa förtroende redan i det första mötet med en ny elevgrupp? Hur kan läraren lugna pratsamma och livliga elever? Hur kan läraren agera om en elev beter sig utmanande inför gruppen? Dessa frågor och många fler besvaras i boken.

Varje kapitel i boken utgår från faktiska och igenkännbara situationer och innehåller såväl ordningsskapande metoder som adekvat forskning inom fältet. I slutet av varje kapitel finns förslag på övningar som lärarstudenter och lärare kan använda för att utveckla sitt ledarskap.

Om författarnaJonas Nilsson är lärare sedan år 2000. Han föreläser om ledarskapet i klassrummet och är en tongivande röst inom den svenska skoldebatten. Martin Karlberg är universitetslektor vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik.

Att läraren är en ledare, det är nog alla överens om. Men vad handlar ledarskapet egentligen om? Den här boken tar sig an det komplexa ledarskapet och dess praktik genom att belysa lärarens ledarskap ur en rad olika aspekter.Lärarens ledarskap är en förutsättning för att undervisningen ska leda till lärande. I undervisningssituationen ska läraren på samma gång balansera undervisning, relationer och ordningsfrågor. Detta förutsätter att den enskilde läraren har didaktisk och relationell kompetens samt kompetens att leda grupper. Samtidigt behöver läraren kunna avläsa och förstå de system som skolan omfattar, och vilka faktorer utanför lärarens dagliga verksamhet som kommer att påverka möjligheterna för läraren att leda och att utveckla sitt ledarskap.I den här boken får läraren redskap för att utveckla ett gott ledarskap genom praktiknära exempel, kopplade till forskning inom varje område. I bokens olika delar speglas det komplexa samspelet mellan elever, lärare och den kontext de befinner sig i samt hur läraren kan navigera sitt ledarskap för att åstadkomma ett hållbart lärande hos eleverna. I ett antal innehållsrika forskningsbaserade kapitel med praktiknära resonemang belyser bokens författare flera olika aspekter av lärarens pedagogiska ledarskap. Här kan läsaren ta del av kapitel som bland annat behandlar ledarskapsteorier, relationellt klassrumsledarskap, konflikthantering, pedagogiskt ledarskap online och lärares ledarskap i en mångkulturell skola.Bokens andra upplaga har reviderats utifrån gällande styrdokument. Kapitel som rör kogitionsforskning och elevernas demokratiska delaktighet i klassrummet har också lagts till.Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik. Mikael Jensen är universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Vad krävs av en rektor för att lyckas i yrkesrollen? Vilka kunskaper behövs och hur kan rektorers lärande stärkas? I den här boken tar forskare och rektorsutbildare sig an dessa viktiga och aktuella frågor. Intresset för frågorna är stort, inte minst eftersom rektorsyrket i allt högre grad betraktas som en egen profession och eftersom staten utvecklar nya professionsprogram för både lärare och rektorer.Att ett yrke vilar på forskning är avgörande för att det ska kunna betraktas som professionellt. Därför är den här boken ett unikt bidrag till den pågående diskussionen om vad rektorers yrkeskunnande innebär och vilken kunskapsbas som behövs i rollen. Den utgår från en fördjupad analys av rektorsrollen och rektorers yrkesutövning och från insikten att även om ansvarskraven i lagstiftningen är likartade, skiljer sig rektorers yrkesutövning åt beroende på skolform, huvudman och lokala förutsättningar.Boken synliggör både hur rektorers yrkeskunnande kan förstås och den vetenskapliga bas som rektorsyrket hämtar näring från. Författarna ger en nyanserad bild av det komplexa kunnande som rektorer behöver för sin praktik. Detta beskrivs bland annat genom rektorers 

Boken är relevant för rektorer, andra skolledare, skolmyndigheter och rektorsutbildare. Den bidrar till en fördjupad förståelse av rektors roll och kompetens utan att ge anspråk på att ha alla svar på vad rektorer behöver kunna eller göra.Niclas Rönnström och Pia Skott är båda docenter i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Bokens övriga författare undervisar på rektorsutbildningar.

Den här boken beskriver hur barns rörelsemönster ser ut och vilka faktorer och arbetssätt som påverkar nivån av fysisk aktivitet hos förskolebarn. De fakta som presenteras bygger på en gedigen sammanställning av kunskapsläget och författarens omfattande forskning.

Med konkreta exempel och rekommendationer, utvärderingsformulär och diskussionsfrågor ges förskolepersonal handfasta verktyg att skapa förändring i såväl sitt vardagliga arbete som i sin utomhus- och inomhusmiljö, för att gynna fysisk aktivitet och hälsa hos alla förskolebarn.

Att bli förskollärare ger en bred och heltäckande introduktion till förskolläraryrket. I boken presenteras förskolans utbildning och förskollärarprofessionen utifrån både teoretiska och praktiska perspektiv.

Denna andra upplaga av boken är utvecklad utifrån förskolans reviderade läroplan Lpfö 18, med nyskrivna avsnitt kring förskolans uppdrag, utbildning och undervisning samt kompletterad med ny forskning. Slutkapitlet om förskolans arbete för hållbarhet är helt omskrivet utifrån Lpfö 18, ny forskning samt barns och ungdomars engagemang för en hållbar värld.

Boken är uppbyggd kring fyra delar; professionsperspektivet, verksamhetsperspektivet, barnperspektivet och bildningsperspektivet. Varje del inleds med en kort beskrivning av och motivering till det valda perspektivet. I boken finns bidrag från 25 svenska professorer som i sin forskning har fokus på förskolan. Bidragen visar den rika variation av forskning som har utvecklats om förskolan under de senaste 35 åren.

Författarna sätter också in förskolans nutida verksamhet i ett historiskt perspektiv. Ett kännetecken är dess helhetssyn på barnet som lärande, lekande och aktivt utforskande. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket speglas genomgående i boken med introducerande texter, vetenskapliga bidrag, exempel från förskolans levda praktik liksom kopplingar till förskolans pionjärer och styrdokument genom historien.

Boken är i första hand tänkt för studenter på förskollärarprogrammet men även som inspiration till handledare i förskollärarutbildningen och yrkesverksamma inom förskolan.

Om författarna:Ingrid Engdahl, docent i barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, är Europaordförande för OMEP, en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0–8 år.

Eva Ärlemalm-Hagsér är professor i pedagogik vid Mälardalens högskola och ansvarar bland annat för förskollärarutbildningen där.

Medverkande professorer är i alfabetisk ordning:Anders Arnqvist, Maj Asplund Carlsson, Eva Björck-Åkesson, Camilla Björklund, Gunilla Dahlberg, Mats Granlund, Gunilla Halldén, Solveig Hägglund, Eva Johansson, Jan-Erik Johansson, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Hillevi Lenz Taguchi, Caroline Liberg, Marita Lindahl, Annica Löfdahl Hultman, Sven Persson, Ingrid Pramling Samuelsson, Niklas Pramling, Lena Rubinstein Reich, Karin Rönnerman, Anette Sandberg, Sonja Sheridan, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth och Pia Williams.

Särskilda undervisningsgrupper – kunskap och vidgade perspektiv

I dag är särskilda undervisningsgrupper en etablerad del av skolans organisation. Samtidigt väcker de komplexa frågor om styrning, pedagogik, elevstöd och inkludering. I den här boken ges en fördjupad och nyanserad genomlysning av särskilda undervisningsgrupper – från skolans vardag till övergripande strukturer och styrformer. Författarna visar på den stora variation som finns i hur grupperna organiseras och används, och problematiserar både möjligheter och risker i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Boken vidgar perspektiven på hur skolor kan organisera sin verksamhet och sitt elevstöd. Den vänder sig till alla i skolan som vill fördjupa sin förståelse av särskilda undervisningsgrupper och använda den kunskapen i skolutvecklingsarbete samt i välgrundade beslut om lärande och stödinsatser.

Författare:

Max Hjorton är legitimerad lärare för åldrarna F-6 och specialpedagog. Han har arbetat som lärare i förskola och skola, specialpedagog inom skola och övergripande specialpedagog i central elevhälsa. Fokusområden är samverkansfrågor, problematisk skolfrånvaro, processledning och professionsutveckling.

Innehåll:

1. De särskilda undervisningsmiljöernas återkomst i ett historiskt och framåtriktat perspektiv, av Gunnlaugur Magnússon   

2. Byggstenar och hinder med särskilda undervisningsgrupper – spaning från ett forskarperspektiv, av Emma Leifler   

3. Demokrati och särskilda undervisningsgrupper, av Niclas Fohlin     

4. Att tro på varje elev, skolkultur som möjliggörare, av Denice Sverla   

5. Särskilda undervisningsgrupper – i spänningsfältet mellan elevens behov och skolans organisatoriska villkor, av Sabina Durakovic    

6. Att känna att man fungerar – och lära sig hur: Metakognition och undervisning i särskilda undervisningsgrupper, av Petri Partanen    

7. Utred för att förstå – anpassa för att tillgodose behov, av Max Hjorton     

8. Lagom är inte bäst, av Maria Wiman   

9. Att arbeta i särskild undervisningsgrupp, av Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd    

10. Att organisera för tillgänglighet, av Elinor Kennerö Tonner

Av tradition har svenska elever i stor utsträckning inkluderats i ordinarie klassrum, oavsett funktionsnedsättning. Intentionerna har varit goda och med elevernas bästa i förgrunden. Måluppfyllelsen uppnås emellertid inte av alla elever, och skillnaderna mellan de elever som lyckas bäst och sämst i skolan ökar. Elevers långvariga skolfrånvaro ökar också. Denna problematik måste adresseras för att skapa en skola med rättvisa möjligheter för alla elever att få tillgång till den kunskap som krävs för att klara ett självständigt vuxenliv med meningsfull sysselsättning.  

Den här boken har fokus på elevers innehållsmässiga inkludering, det vill säga elevernas möjlighet till utveckling av kunskaper inom det innehållsliga område som behandlas i klassrummet. De elever som har misslyckats eller som riskerar att misslyckas att uppnå skolans mål, det är deras behov som sätts i förgrunden genom att använda ett specialdidaktiskt perspektiv. Modeller för att identifiera och förebygga skolmisslyckanden med fokus på undervisningsinnehållet presenteras. Boken lyfter även elevernas perspektiv i undervisningen, hur lärares professionsutveckling kan organiseras i ett specialdidaktiskt perspektiv, samt innehållsinkluderande undervisning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.  

Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet samt fil.dr och docent i pedagogik.Michael Arthur-Kelly är hedersprofessor vid School of Education, University of Newcastle, Australien.Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, fil.dr i sociologi och ämneslärare i historia och religionskunskap.Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap samt chef för Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) vid Karolinska Institutet.Helén Egerhag är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Linnéuniversitetet.Linda Plantin Ewe är fil.dr och lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Malin Gardesten är fil.dr och universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Kamilla Klefbeck är fil.dr i pedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Christine Kim-Eng Lee är docent och fil.dr i pedagogik och adjungerad senior medarbetare vid National Institute of Education (NIE), Nanyang Technological University (NTU), Singapore.Emma Leifler är med.dr och arbetar som universitetslektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet.Balli Lelinge är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet.Birgitta Lundbäck är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Camilla Nilvius är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Linda Petersson-Bloom är fil.dr och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Jordan Shurr är fil.dr och docent i specialpedagogik.Helena Sjunnesson är fil.dr i pedagogik och arbetar vid Högskolan Kristianstad.Catarina Wästerlid är fil.lic. i pedagogik och adjunkt i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Forskning visar att rektorer har en avgörande betydelse för verksamhetens välbefinnande och framgång. Deras ledningsuppgift handlar om att vårda och ta till vara lärarnas engagemang, vara lyhörd för och värna elevernas rätt till en god utbildning och samtidigt hävda skolans demokratiska uppdrag och dess kunskapsuppdrag. I en lekmans öron kan det förefalla enkelt, men givet olika målkonflikter och logikträngsel är det en kvalificerad uppgift som ska genomföras så att det når elever, barn, förskolor och klassrum.  Boken belyser ett dynamiskt tvärvetenskapligt kunskapsområde – utbildningsledning. De olika kapitlen anknyter till rektorsprogrammets kunskapsområden och behandlar förskolans och skolans legala förutsättningar, styrning och utbildningsledarskap. Bokens första del tar sin utgångspunkt i skolans styrning, legala förutsättningar och dess demokratiuppdrag. Del två belyser olika perspektiv på skolledarskap och pedagogisk ledning inom utbildning.  Denna fjärde upplaga av Att leda mot skolans mål är grundligt reviderad och uppdaterad med aktuell forskning. Boken består av 16 kapitel, varav 6 är helt nya och övriga är omarbetade och aktualiserade. En rad nya författare bidrar med aktuella ämnen och infallsvinklar som till exempel elevhälsa och vuxenutbildning. Gemensamt för texterna är att de bidrar med förståelse och praktisk kunskap i relation till skolans likvärdighet, relationen mellan ansvar och befogenheter och hur det påverkar rektorers beslutsfattande.  Olof Johansson är senior professor i statsvetenskap och verksam vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Lars Svedberg är docent och legitimerad psykolog och är verksam vid Karlstads universitet. Bland bokens övriga författare finns forskare och praktiker inom skilda ämnesområden, som alla har anknytning till uppdraget att leda skola.