Utbildningsstrategier och utbildningspolitik

Varje dag ställs förskollärare och lärare inför juridiska frågor. Det kan handla om tillsynsansvar, rätten att omhänderta en elevs mobil under en lektion eller vad som gäller för elevers inflytande över sin skolgång. Juridik för lärare ger tydliga och överskådliga svar på sådana frågor.

Boken redogör för regler kopplade till förskollärarens och lärarens roll som tjänsteman, regler om handläggning samt offentlighet och sekretess. De centrala reglerna i skollagen, som handlar om skolplikt, barns och elevers utveckling mot målen, trygghet och studiero samt inflytande, presenteras ingående. Kränkande behandling och diskriminering har fått ett eget kapitel. Bokens avslutande del handlar om vårdnadshavares och föräldrars beslutanderätt och rätt till information.

Denna andra upplaga är framför allt föranledd av de nya reglerna om skolplikt, åtgärdsgaranti samt trygghet och studiero. Även i övrigt har boken reviderats och uppdaterats.

Juridik för lärare är särskilt framtagen för att användas på de juridiska kurser som ingår i förskollärar- och lärarprogrammen. Boken fungerar också utmärkt som handbok för redan verksamma förskollärare och lärare när de behöver få konkreta svar på juridiska frågor som uppstår i den dagliga verksamheten.

Författarna är samtliga verksamma vid juridiska institutionen vid Umeå universitet och har bred erfarenhet av undervisning i skoljuridik, både för rektorer och för lärare.

Konflikter är en naturlig del av skolans och förskolans vardag – att möta och hantera konflikter kräver däremot specifik kunskap och träning. Om det sociala samspelet i en konflikt hanteras väl kan konflikten vara ett tillfälle att träna sig i att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt att tänka igenom samspelets förlopp.Forskningen visar också att när lärare och förskollärare får kunskap om konflikthantering behöver de inte ägna lika mycket tid åt att hantera konflikter och till disciplinering. Det innebär i sin tur att tiden för lärande ökar. Hur ska då en lärare hantera de konflikter som uppstår i skolan och förskolan så att de kan bli goda lärandetillfällen?KONFLIKTHANTERING I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP innehåller såväl teoretisk som erfarenhetsbaserad kunskap och kan ses som en orientering i kunskapsfältet. Författarna utgår ifrån förhållningssätt som stämmer väl överens med den dialektiska kunskapssyn och det värdesystem som finns inskrivet i skolans och förskolans uppdrag. Bokens femte upplaga är reviderad samt utökad med ett kapitel om hur konflikter mellan barn i förskolan skapar möjligheter och begränsningar för deras tillhörighet och relationsarbete.Samtliga medverkande författare arbetar med konflikthantering, teoretiskt och/eller praktiskt. Bokens redaktörer är Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, verksam vid Göteborgs universitet, och Birgitta Friberg, konsult och författare. Övriga författare är Torgeir Alvestad, Anette Emilson, Tone Försund, Marianne Göthlin, Eva Johansson, Arja Kostiainen, Pat Patfoort, Anneline Sander och Towe Widstrand.

Elevers lärande och hälsa går hand i hand. Detta är centralt i en hälsofrämjande skolutveckling. En elev som klarar skolan med godkända betyg har fler möjligheter i livet, och samtidigt stimulerar lärandet välbefinnandet – när man lär sig mår man bra och tvärtom! Elevhälsa har en central ställning i dagens skola. Under senare år har uppdraget stärkts genom att lagstiftningen nu anger att arbetet ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Syftet är att uppnå en likvärdig skola med goda förutsättningar för lärande, utveckling och välbefinnande för alla barn och unga. Men vad innebär en förstärkt elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling i praktiken? Hur kan det genomföras? Hur arbetar man förebyggande och hälsofrämjande i olika skolor och verksamheter?I den här boken bidrar forskare och praktiker från olika områden med kunskaper om hur frågor om lärande och hälsa hänger samman.  Bokens första del visar vad aktuell forskning säger om olika typer av förebyggande och hälsofrämjande insatser och vilken evidens som finns för att de fungerar. I bokens andra del beskrivs ett antal konkreta exempel på arbetssätt från olika satsningar på en förstärkt elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling.Bokens redaktörer är Eva Hjörne, professor vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, och Roger Säljö, professor och seniorforskare verksam vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare och praktiker med stor erfarenhet av hälsofrämjande skolutveckling 

Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever. Vägen dit går genom någon typ av styrning eller självstyrning, ofta kopplad till en systematisk process. För lärare och skolledare handlar det om att förändra och förbättra undervisning och övrig skolverksamhet så att förutsättningarna för barn och elever att lära och utvecklas i linje med styrdokumentens mål blir så bra som möjligt.I den här boken problematiseras olika aspekter av skolutveckling, såsom kunskapsuppdraget kontra det demokratiska uppdraget, lärares involvering i didaktiskt utvecklingsarbete och forskningsmetodens plats i läraryrket. Kapitlen fokuserar på olika nivåer, allt från lärarna i klassrummet till skolchefen i kommunen, som på olika sätt är involverade i skolutveckling. Beskrivningarna från olika skolformer visar att det finns likheter, men också strukturella skillnader när det gäller hur arbetet tar form beroende på i vilket sammanhang det utvecklas.Skolutveckling i teori och praktik är indelad i tre delar som har olika fokus. Den första belyser skolutveckling teoretiskt, den andra beskriver hur skolutveckling sker i olika skolformer och den tredje ger praktiska exempel på olika sätt att arbeta med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.Boken riktar sig till lärarstudenter och rektorer på lärar- och rektorsutbildning, men också till verksamma lärare och rektorer som vill fördjupa eller bredda sina kunskaper om skolutveckling och hitta inspiration i sitt eget skolutvecklingsarbete.Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad för att spegla skolutvecklingens förändrade villkor. Dessutom har nya kapitel tillkommit.Bokens redaktörer är Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och Anette Olin Almqvist, professor i didaktik vid Mälardalens högskola. Övriga författare är forskare och praktiker från stora delar av landet.

Att läraren är en ledare, det är nog alla överens om. Men vad handlar ledarskapet egentligen om? Den här boken tar sig an det komplexa ledarskapet och dess praktik genom att belysa lärarens ledarskap ur en rad olika aspekter.Lärarens ledarskap är en förutsättning för att undervisningen ska leda till lärande. I undervisningssituationen ska läraren på samma gång balansera undervisning, relationer och ordningsfrågor. Detta förutsätter att den enskilde läraren har didaktisk och relationell kompetens samt kompetens att leda grupper. Samtidigt behöver läraren kunna avläsa och förstå de system som skolan omfattar, och vilka faktorer utanför lärarens dagliga verksamhet som kommer att påverka möjligheterna för läraren att leda och att utveckla sitt ledarskap.I den här boken får läraren redskap för att utveckla ett gott ledarskap genom praktiknära exempel, kopplade till forskning inom varje område. I bokens olika delar speglas det komplexa samspelet mellan elever, lärare och den kontext de befinner sig i samt hur läraren kan navigera sitt ledarskap för att åstadkomma ett hållbart lärande hos eleverna. I ett antal innehållsrika forskningsbaserade kapitel med praktiknära resonemang belyser bokens författare flera olika aspekter av lärarens pedagogiska ledarskap. Här kan läsaren ta del av kapitel som bland annat behandlar ledarskapsteorier, relationellt klassrumsledarskap, konflikthantering, pedagogiskt ledarskap online och lärares ledarskap i en mångkulturell skola.Bokens andra upplaga har reviderats utifrån gällande styrdokument. Kapitel som rör kogitionsforskning och elevernas demokratiska delaktighet i klassrummet har också lagts till.Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik. Mikael Jensen är universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Om Undervisningens återkomstGert J.J. Biesta är världens mest inflytelserika utbildningsfilosof. Enligt honom är utbildningsväsendets främsta uppgift att göra det möjligt för eleven att bli ett självständigt, fritt subjekt som kan möta omvärlden på ett vuxet sätt.

I boken Undervisningens återkomst diskuterar han graden av lärarstyrning i skolan och gör det med vad han själv kallar ”progressiva argument för en konservativ idé”. Genom det förhållningssättet blir det möjligt att framhålla betydelsen av lärarstyrd undervisning utan att för den sakens skull sympatisera med en konservativ ideologi eller eftersträva ett kontrollsamhälle. Lärarstyrd undervisning är för Biesta inte ett självskrivet maktutövande som begränsar elevens frihet. Det är tvärtom när man blir tilltalad av sin omvärld som kan bli ett fritt subjekt och överskrida den egna världsbilden – och det är här den undervisande läraren behövs eftersom denna kan utmana eleven.

Undervisningens återkomst vänder sig främst till forskare inom pedagogik men även till verksamma lärare och lärarstudenter som är intresserade av utbildnings- och undervisningsfilosofi.

Sagt om boken:”Med varsam hand leder han läsaren in längs spännande vägar bortom den politiskt ytliga, kvantifierat mätande och populistiskt undergrävande retorik som fortsatt dominerar det pedagogiska samtalet. [...] Biesta på ett övertygande sätt framför och resonerar kring ”progressiva argument för en konservativ idé” och gör det i dialog med några andra särskilt intressanta pedagoger och filosofer. En framtida klassiker, teoretiskt krävande, men för alla upptagna av pedagogiska grundläggande frågor ett utmanande och inspirerande arbete att gå i dialog med.”Bosse Forsén, BTJ-häftet nr 7, 2019

Av tradition har svenska elever i stor utsträckning inkluderats i ordinarie klassrum, oavsett funktionsnedsättning. Intentionerna har varit goda och med elevernas bästa i förgrunden. Måluppfyllelsen uppnås emellertid inte av alla elever, och skillnaderna mellan de elever som lyckas bäst och sämst i skolan ökar. Elevers långvariga skolfrånvaro ökar också. Denna problematik måste adresseras för att skapa en skola med rättvisa möjligheter för alla elever att få tillgång till den kunskap som krävs för att klara ett självständigt vuxenliv med meningsfull sysselsättning.  

Den här boken har fokus på elevers innehållsmässiga inkludering, det vill säga elevernas möjlighet till utveckling av kunskaper inom det innehållsliga område som behandlas i klassrummet. De elever som har misslyckats eller som riskerar att misslyckas att uppnå skolans mål, det är deras behov som sätts i förgrunden genom att använda ett specialdidaktiskt perspektiv. Modeller för att identifiera och förebygga skolmisslyckanden med fokus på undervisningsinnehållet presenteras. Boken lyfter även elevernas perspektiv i undervisningen, hur lärares professionsutveckling kan organiseras i ett specialdidaktiskt perspektiv, samt innehållsinkluderande undervisning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.  

Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet samt fil.dr och docent i pedagogik.Michael Arthur-Kelly är hedersprofessor vid School of Education, University of Newcastle, Australien.Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, fil.dr i sociologi och ämneslärare i historia och religionskunskap.Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap samt chef för Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) vid Karolinska Institutet.Helén Egerhag är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Linnéuniversitetet.Linda Plantin Ewe är fil.dr och lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Malin Gardesten är fil.dr och universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Kamilla Klefbeck är fil.dr i pedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Christine Kim-Eng Lee är docent och fil.dr i pedagogik och adjungerad senior medarbetare vid National Institute of Education (NIE), Nanyang Technological University (NTU), Singapore.Emma Leifler är med.dr och arbetar som universitetslektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet.Balli Lelinge är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet.Birgitta Lundbäck är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Camilla Nilvius är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Linda Petersson-Bloom är fil.dr och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Jordan Shurr är fil.dr och docent i specialpedagogik.Helena Sjunnesson är fil.dr i pedagogik och arbetar vid Högskolan Kristianstad.Catarina Wästerlid är fil.lic. i pedagogik och adjunkt i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Ett effektivt ledarskap i klassrummet skapar goda förutsättningar för undervisning och lärande. I Handbok i klassrumsledarskap får såväl blivande som verksamma lärare ett konkret och omfattande stöd i att utveckla och stärka sitt klassrumsledarskap.

Hur kan läraren bygga goda relationer med eleverna så att de accepterar läraren som ledare? Hur kan läraren skapa förtroende redan i det första mötet med en ny elevgrupp? Hur kan läraren lugna pratsamma och livliga elever? Hur kan läraren agera om en elev beter sig utmanande inför gruppen? Dessa frågor och många fler besvaras i boken.

Varje kapitel i boken utgår från faktiska och igenkännbara situationer och innehåller såväl ordningsskapande metoder som adekvat forskning inom fältet. I slutet av varje kapitel finns förslag på övningar som lärarstudenter och lärare kan använda för att utveckla sitt ledarskap.

Om författarnaJonas Nilsson är lärare sedan år 2000. Han föreläser om ledarskapet i klassrummet och är en tongivande röst inom den svenska skoldebatten. Martin Karlberg är universitetslektor vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik.

Den här boken handlar om de etiska och moraliska frågor som ständigt är närvarande i skolans vardag. Bokens två delar behandlar dels den etik som styr lärares professionella handlande, dels de moraliska värden och normer som lärare förmedlar till eleverna.

Boken bygger på lärares och elevers berättelser och erfarenheter och ett antal exempel och fallbeskrivningar illustrerar de teoretiska resonemangen.

Några av de frågeställningar som behandlas:

”Om läsaren har flera frågor än svar efter att ha läst till bokens slut, då är allt i sin ordning. Många frågor betyder ett utvecklat språk och att man har upptäckt nya aspekter inom skolans moraliska dimensioner.” Så skriver författaren, Gunnel Colnerud, i slutordet.

Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik är skriven för lärare, lärarstudenter och lärarutbildare.

Sagt om boken[...] Ingen med intresse för läraryrket och skolan bör ignorera denna imponerande bok. Den synliggör att etiska konfliktsituationer inte kan ses och hanteras som om de vore varje lärares privata angelägenhet och ställningstagande. Om etiska principer ska få någon betydelse i skolans praktik måste de tolkas gemensamt och leda till en medveten och gemensam yrkesetik. Då blir en lärares ingripande mot en kollega också professionellt legitimt och inte enbart en privat provokation." av Joanna Giota, docent i pedagogik, Pedagogiska magasinet nr 2 2018

Om författarenGunnel Colnerud är legitimerad psykolog, skolpsykolog samt professor emerita i pedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskning är inriktad på läraryrket, främst dess etiska och moraliska dimensioner.

Vad utmärker ett professionellt lärarledarskap? Hur skapar läraren goda relationer med elever, kolleger och föräldrar? Vad ökar elevernas motivation? Hur kan konflikter förebyggas och hur kan risken för kränkningar i svåra situationer minimeras? Och inte minst: hur planerar, genomför och utvärderar läraren sin undervisning? Det här är några av frågeställningarna i denna handfasta bok om ledarskap för lärare.

Innehållet, som vilar på forskning och beprövad erfarenhet, är anpassat efter lärarutbildningens kärnkurs i sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. I boken varvas teori med praktiska råd och verklighetsnära tillämpningsuppgifter i syfte att utveckla och stärka lärarens förmåga att leda framgångsrik undervisning.

Om författarnaMatts Dahlkwist är verksam vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han har en gedigen bakgrund, såväl som lärare på grund- och gymnasieskolan som lärarutbildare vid Uppsala universitet.

Den här boken beskriver hur barns rörelsemönster ser ut och vilka faktorer och arbetssätt som påverkar nivån av fysisk aktivitet hos förskolebarn. De fakta som presenteras bygger på en gedigen sammanställning av kunskapsläget och författarens omfattande forskning.

Med konkreta exempel och rekommendationer, utvärderingsformulär och diskussionsfrågor ges förskolepersonal handfasta verktyg att skapa förändring i såväl sitt vardagliga arbete som i sin utomhus- och inomhusmiljö, för att gynna fysisk aktivitet och hälsa hos alla förskolebarn.

Varför ser skolan ut som den gör? Vilka aktörer försöker påverka de politiska besluten om skolan? Vad vill de olika aktörerna och hur för de fram sina krav?

Den här boken skildrar det politiska spelet om skolan. En viktig utgångspunkt är att skolpolitiken inte bara handlar om politiska beslut i riksdag och regering utan också om lärares och rektorers dagliga gärningar i skolan. Skolpolitiken formas på olika nivåer i skolsystemet. Lärare och rektorer är nyckelaktörer i dessa processer.

Fokus ligger på fyra skolpolitiska huvudfrågor - skolans styrning och organisation, skolans uppdrag, lärares och rektorers arbete samt granskningen av skolans verksamhet - och de spänningar, konflikter och allianser som finns mellan olika skolpolitiska aktörer i de här frågorna.

I den tredje upplagan har författarna reviderat samtliga kapitel och uppdaterat innehållet utifrån de senaste årens skolpolitiska beslut. Den tredje upplagan innehåller dessutom nya avsnitt om förändringar i skolpolitisk inriktning under de senaste mandatperioderna.

Boken vänder sig till studenter på lärar- och rektorsutbildningar, verksamma rektorer och lärare, men också andra läsare med intresse för skolpolitik.

Om författarnaMaria Jarl är filosofie doktor i statsvetenskap och universitetslektor i utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet. Linda Rönnberg är docent i statsvetenskap och universitetslektor i tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

Sagt om boken"Under de tre senaste decennierna har svenskt skolväsende genomgått en rad omfattande reformer. I boken Skolpolitik ges en värdefull beskrivning utifrån ett politologiskt perspektiv. Det är ett väl genomfört och intressant arbete som presenteras och som bör få en plats i pedagogikundervisningen" Ulf P. Lundgren, professor emeritus, Uppsala universitet, Skolverkets förste generaldirektör.

Alla elever har rätt att inkluderas och stimuleras i matematikundervisningen. Men vad betyder inkludering och vad innebär det i ­praktiken?

Inkluderande matematikundervisning – tidiga insatser i FK–6 ­ger teoretiska och didaktiska perspektiv på hur inkludering kan omsättas, såväl ­inom organisationen som i den praktiska matematikundervisningen i klassrummet.

Här får du kunskap om orsaksförklaringar till särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) och om hur kartläggning för att ringa in behov och lämpliga åtgärder kan gå till. Med denna grund ligger fokus sedan på innehåll, planering och utvärdering av undervisningen och frågor som:

Den här boken vänder sig till dig som är blivande eller verksam lärare i FK–6, speciallärare, specialpedagog eller skolledare och vill ha klarhet i hur alla elever kan stimuleras, i allt från extra stöd till extra utmaningar. ­

Helena Roos är doktor i matematikdidaktik. Hennes forskning fokuserar på särskilda utbildningsbehov ­i ­matematik och inkludering. Hon undervisar­ även som lektor i matematikdidaktik­ på speciallärarprogrammet och grundlärarprogrammet.

Sagt om boken:

"Inkluderande matematikundervisning är en bok som ligger rätt i tiden, användbar i varje klassrum."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 17, 2020

"Jag sitter med din nya bok i händerna och vill i all enkelhet skicka min uppskattning, den kommer gynna många! Jag kommer kunna hänvisa mycket till din bok, framför allt i samband med handledning.Specialpedagog

Hur gör de, lärarna som verkar ha "det"? Som kliver in i ett rum och något händer med stämningen. Som lyckas nå fram till alla elever, även till dem som andra misslyckas nå.

Anneli Frelin har intervjuat och observerat lärare från förskolan till gymnasiet för att ta reda på hur dessa lärare gör. Hennes slutsats är att deras framgångar beror på ett medvetet relationsarbete, ett arbete som kräver relationell professionalitet. Lärarna bygger och upprätthåller framgångsrikt relationer till barnen och ungdomarna och även mellan dem, relationer som gör att de kan lära och växa. Författaren visar också att det finns stora likheter mellan alla lärarkategorier i hur de arbetar med relationerna.

Boken innehåller många exempel utifrån lärares berättelser, som står för den beprövade erfarenheten, varvade med teoretiska resonemang utifrån vetenskapliga perspektiv grundade i utbildningsvetenskap.

En övergripande tanke med boken är att bidra till ett utbildningsvetenskapligt språk som underlättar samtal om den relationella dimensionen av lärares arbete. Den dimensionen är viktig för att lyckas som lärare, men hör till den mest utmanande inom lärarprofessionen. Med hjälp av begreppen och perspektiven som författaren presenterar får läsaren nya svar på frågan "Hur gör de?" och en förståelse för argumenten bakom lärarnas handlingar.

Boken innehåller även en metodbeskrivning av hur man kan studera lärares tänkande kring deras praktik med hjälp av praktiska argumentationsstrukturer.

Lyhörda lärare vänder sig till blivande och verksamma lärare från förskolan till gymnasiet, till lärarutbildare och forskare samt till andra som är intresserade av lärares arbete och professionalitet.

Om författarnaAnneli Frelin, docent i didaktik vid Högskolan i Gävle, har en bakgrund som lärare i grundskolan.

Att bli förskollärare ger en bred och heltäckande introduktion till förskolläraryrket. I boken presenteras förskolans utbildning och förskollärarprofessionen utifrån både teoretiska och praktiska perspektiv.

Denna andra upplaga av boken är utvecklad utifrån förskolans reviderade läroplan Lpfö 18, med nyskrivna avsnitt kring förskolans uppdrag, utbildning och undervisning samt kompletterad med ny forskning. Slutkapitlet om förskolans arbete för hållbarhet är helt omskrivet utifrån Lpfö 18, ny forskning samt barns och ungdomars engagemang för en hållbar värld.

Boken är uppbyggd kring fyra delar; professionsperspektivet, verksamhetsperspektivet, barnperspektivet och bildningsperspektivet. Varje del inleds med en kort beskrivning av och motivering till det valda perspektivet. I boken finns bidrag från 25 svenska professorer som i sin forskning har fokus på förskolan. Bidragen visar den rika variation av forskning som har utvecklats om förskolan under de senaste 35 åren.

Författarna sätter också in förskolans nutida verksamhet i ett historiskt perspektiv. Ett kännetecken är dess helhetssyn på barnet som lärande, lekande och aktivt utforskande. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket speglas genomgående i boken med introducerande texter, vetenskapliga bidrag, exempel från förskolans levda praktik liksom kopplingar till förskolans pionjärer och styrdokument genom historien.

Boken är i första hand tänkt för studenter på förskollärarprogrammet men även som inspiration till handledare i förskollärarutbildningen och yrkesverksamma inom förskolan.

Om författarna:Ingrid Engdahl, docent i barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, är Europaordförande för OMEP, en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0–8 år.

Eva Ärlemalm-Hagsér är professor i pedagogik vid Mälardalens högskola och ansvarar bland annat för förskollärarutbildningen där.

Medverkande professorer är i alfabetisk ordning:Anders Arnqvist, Maj Asplund Carlsson, Eva Björck-Åkesson, Camilla Björklund, Gunilla Dahlberg, Mats Granlund, Gunilla Halldén, Solveig Hägglund, Eva Johansson, Jan-Erik Johansson, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Hillevi Lenz Taguchi, Caroline Liberg, Marita Lindahl, Annica Löfdahl Hultman, Sven Persson, Ingrid Pramling Samuelsson, Niklas Pramling, Lena Rubinstein Reich, Karin Rönnerman, Anette Sandberg, Sonja Sheridan, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth och Pia Williams.

Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän.Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning.Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut.Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk. Kursboken Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder riktar sig i första hand till lärarstuderande men kan med fördel läsas också av den som är allmänt intresserad av den svenska skolan, dess historia, organisation och uppdrag. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:   • Hur har skolan organiserats genom historien? • Hur har utbildningens innehåll etablerats? • Hur styrs svensk utbildning idag? • Vilka är demokratins grundvärden och hur realiseras dessa i skolan?

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Utbildningens organisation och villkor.

Sagt om boken:

"Texterna är mycket välstrukturerade och informativa, och författarnas bakgrund ger en mångsidig och vederhäftig orientering om det svenska skolsystemet idag och historiskt. Sakregister och rikliga referenser, liksom många informativa illustrationer, tabeller och diagram, kompletterar texterna på ett bra sätt."Ola Svärd, BTJ-häftet nr 22, 2020