Utbildningsstrategier och utbildningspolitik

Konflikter är en naturlig del av skolans och förskolans vardag – att möta och hantera konflikter kräver däremot specifik kunskap och träning. Om det sociala samspelet i en konflikt hanteras väl kan konflikten vara ett tillfälle att träna sig i att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt att tänka igenom samspelets förlopp.Forskningen visar också att när lärare och förskollärare får kunskap om konflikthantering behöver de inte ägna lika mycket tid åt att hantera konflikter och till disciplinering. Det innebär i sin tur att tiden för lärande ökar. Hur ska då en lärare hantera de konflikter som uppstår i skolan och förskolan så att de kan bli goda lärandetillfällen?KONFLIKTHANTERING I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP innehåller såväl teoretisk som erfarenhetsbaserad kunskap och kan ses som en orientering i kunskapsfältet. Författarna utgår ifrån förhållningssätt som stämmer väl överens med den dialektiska kunskapssyn och det värdesystem som finns inskrivet i skolans och förskolans uppdrag. Bokens femte upplaga är reviderad samt utökad med ett kapitel om hur konflikter mellan barn i förskolan skapar möjligheter och begränsningar för deras tillhörighet och relationsarbete.Samtliga medverkande författare arbetar med konflikthantering, teoretiskt och/eller praktiskt. Bokens redaktörer är Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, verksam vid Göteborgs universitet, och Birgitta Friberg, konsult och författare. Övriga författare är Torgeir Alvestad, Anette Emilson, Tone Försund, Marianne Göthlin, Eva Johansson, Arja Kostiainen, Pat Patfoort, Anneline Sander och Towe Widstrand.

Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever. Vägen dit går genom någon typ av styrning eller självstyrning, ofta kopplad till en systematisk process. För lärare och skolledare handlar det om att förändra och förbättra undervisning och övrig skolverksamhet så att förutsättningarna för barn och elever att lära och utvecklas i linje med styrdokumentens mål blir så bra som möjligt.I den här boken problematiseras olika aspekter av skolutveckling, såsom kunskapsuppdraget kontra det demokratiska uppdraget, lärares involvering i didaktiskt utvecklingsarbete och forskningsmetodens plats i läraryrket. Kapitlen fokuserar på olika nivåer, allt från lärarna i klassrummet till skolchefen i kommunen, som på olika sätt är involverade i skolutveckling. Beskrivningarna från olika skolformer visar att det finns likheter, men också strukturella skillnader när det gäller hur arbetet tar form beroende på i vilket sammanhang det utvecklas.Skolutveckling i teori och praktik är indelad i tre delar som har olika fokus. Den första belyser skolutveckling teoretiskt, den andra beskriver hur skolutveckling sker i olika skolformer och den tredje ger praktiska exempel på olika sätt att arbeta med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.Boken riktar sig till lärarstudenter och rektorer på lärar- och rektorsutbildning, men också till verksamma lärare och rektorer som vill fördjupa eller bredda sina kunskaper om skolutveckling och hitta inspiration i sitt eget skolutvecklingsarbete.Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad för att spegla skolutvecklingens förändrade villkor. Dessutom har nya kapitel tillkommit.Bokens redaktörer är Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och Anette Olin Almqvist, professor i didaktik vid Mälardalens högskola. Övriga författare är forskare och praktiker från stora delar av landet.

Särskilda undervisningsgrupper – kunskap och vidgade perspektiv

I dag är särskilda undervisningsgrupper en etablerad del av skolans organisation. Samtidigt väcker de komplexa frågor om styrning, pedagogik, elevstöd och inkludering. I den här boken ges en fördjupad och nyanserad genomlysning av särskilda undervisningsgrupper – från skolans vardag till övergripande strukturer och styrformer. Författarna visar på den stora variation som finns i hur grupperna organiseras och används, och problematiserar både möjligheter och risker i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Boken vidgar perspektiven på hur skolor kan organisera sin verksamhet och sitt elevstöd. Den vänder sig till alla i skolan som vill fördjupa sin förståelse av särskilda undervisningsgrupper och använda den kunskapen i skolutvecklingsarbete samt i välgrundade beslut om lärande och stödinsatser.

Författare:

Max Hjorton är legitimerad lärare för åldrarna F-6 och specialpedagog. Han har arbetat som lärare i förskola och skola, specialpedagog inom skola och övergripande specialpedagog i central elevhälsa. Fokusområden är samverkansfrågor, problematisk skolfrånvaro, processledning och professionsutveckling.

Innehåll:

1. De särskilda undervisningsmiljöernas återkomst i ett historiskt och framåtriktat perspektiv, av Gunnlaugur Magnússon   

2. Byggstenar och hinder med särskilda undervisningsgrupper – spaning från ett forskarperspektiv, av Emma Leifler   

3. Demokrati och särskilda undervisningsgrupper, av Niclas Fohlin     

4. Att tro på varje elev, skolkultur som möjliggörare, av Denice Sverla   

5. Särskilda undervisningsgrupper – i spänningsfältet mellan elevens behov och skolans organisatoriska villkor, av Sabina Durakovic    

6. Att känna att man fungerar – och lära sig hur: Metakognition och undervisning i särskilda undervisningsgrupper, av Petri Partanen    

7. Utred för att förstå – anpassa för att tillgodose behov, av Max Hjorton     

8. Lagom är inte bäst, av Maria Wiman   

9. Att arbeta i särskild undervisningsgrupp, av Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd    

10. Att organisera för tillgänglighet, av Elinor Kennerö Tonner

Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän.Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning.Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut.Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.

Analys i praktiken - begripligt, konkret och meningsskapande

Meningsskapande analys i förskolan är metodboken för dig som vill arbeta systematiskt med att förstå och utveckla verksamheten. Här står analysen i centrum inte som något svårt eller abstrakt, utan som ett konkret och lustfyllt verktyg i det kollegiala lärandet. Boken ger stöd i hur du tar dig an kartläggning och analys i förskolan med hjälp av tydliga metoder, praktiska exempel och guidande frågor.

Boken vänder sig både till förskollärare och rektorer som vill göra analys till ett redskap för kollegialt lärande, utveckling och professionell fördjupning. Du behöver inte vara expert på analys din nyfikenhet och din erfarenhet från praktiken räcker långt.

Med tydliga instruktioner, praktiknära exempel och metodstöd hjälper boken dig att ta nästa steg i din yrkesroll. Du får förståelse för vad analys är och varför det inte behöver vara svårt men kan göra stor skillnad.

Betyg 5 - briljant!"Meningsskapande analys i förskolan hjälper arbetslagen att se förbättringsmöjligheter och att inte fastna i upprepade mönster. Det är en mycket bra och viktig bok som är till stor hjälp för de som på allvar vill sätta sig in i ett medvetet och praktiknära analysarbete som passar den egna verksamheten. Pedagogerna får inspiration och möjligheter att skräddarsy sin egen dokumentation, synliggöra arbetet och därmed stärka verksamheten och arbetslaget."Ulf Mårtensson, Btj-häftet 18/2025

Författare: Katinka VikingsenKatinka Vikingsen har bakgrund som förskollärare, mellanledare och rektor.  Idag arbetar hon med skolutveckling, främst genom handledning och coachning. Katinka har tidigare skrivit Att vara ledare i förskolan - hållbarhet och självreflektion tillsammans med Erika Kyrk Seger och är dessutom författare till boken Rum för lärande.

Innehåll

DEL IKapitel 1. Vad är en analys?Kapitel 2. Vanliga utmaningar i analysarbetetKapitel 3. Nuets och den tysta kunskapens betydelse för kvalitetsarbetetKapitel 4. Att tänka på i analysarbeteDEL IIVerktygslådan: Kartläggings- och analysmetoder

Det kollegiala lärandet beskrivs idag som en av de viktigaste framgångsfaktorerna för pedagogisk utveckling. Kollegialt lärande genom pedagogisk handledning och lärande samtal handlar om just det kollegiala lärandet i förskola och skola, och hur det kan utvecklas.

I boken beskrivs olika sätt att utveckla lärandet kollegor emellan, dels genom pedagogisk handledning under en längre period med hjälp av utomstående kollegor; dels genom lärande samtal som leds av en samtalsledare i syfte att synliggöra hur lika eller olika man tänker, till exempel inom ett arbetslag. Författaren gör också en grundlig genomgång av forskning inom området samt en fördjupad studie av handledares lärande, med fokus på hur man lär sig handleda och vad som krävs för att utveckla en god handledarkompetens.Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare och förskollärare samt skolledare.

Sagt om bokenEtt bra stöd i det dagliga arbetet som specialpedagog och speciallärare, tycker Monica Mattsson, specialpedagog, recensent i lararen.se.

Om författarnaElisabeth Åsén Nordström är fil.dr i pedagogik och har i många år varit ansvarig för utbildningsfrågor på regional nivå, utbildat pedagogiska handledare och själv handlett olika ledningsgrupper och arbetslag samt varit ledare för olika lokala och nationella nätverk för skolutveckling.

Öka studieron och höj undervisningens kvalitet med denna handbok av John Steinberg.

Om lärarens ledarskap inte fungerar är det också svårt att skapa studiero i klassrummet. För att stötta lärare att utveckla sitt ledarskap och öka studieron och undervisningens kvalitet har John Steinberg nu reviderat och utökat sin bok Ledarskap i klassrummet.

John Steinbergs klassiska bok Ledarskap i klassrummet har genom åren lästs av ett stort antal lärare och använts på hundratals skolor runtom i landet, inom lärarutbildningen och av lärarfortbildare.

I denna utökade utgåva fokuserar John Steinberg på tre områden för att uppnå just studiero och hög undervisningskvalitet: det individuella ledarskapet (eftersom pedagogyrket är ett ledarskapsyrke), det kollektiva ledarskapet (eftersom det är lättare att lyckas om alla på skolan har ett gemensamt förhållningssätt) och det undervisande ledarskapet (eftersom en god undervisning främjar följsamhet, samarbete och engagemang).

På sitt praktiska och lättillgängliga sätt beskriver John Steinberg hur lärare kan arbeta för att skapa studiero och en konstruktiv klassrumskultur. Boken tar upp många situationer som läraren möter under en dag och hur dessa kan hanteras individuellt och gemensamt. Den nya utgåvan innehåller flera nya checklistor och tre nyskrivna kapitel om valet av undervisningsmetodik.

Boken är tänkt att användas som en studiecirkelbok. Därför avslutas varje kapitel med enkla uppgifter och diskussionsfrågor.

John Steinberg är fil.dr. i pedagogik och lärarfortbildare. Han har arbetat som rektor och universitetslektor och är författare till ett 50-tal böcker om inlärning, ledarskap, värderingar och kommunikation, däribland Elevens lärande, Att vända en klass och Aktiva värderingar.

Sagt om boken:

"John Steinbergs bok är verkligen läsvärd. Boken kan absolut rekommenderas. Det är en förtroendeingivande bok. John Steinberg kan och vet hur det är att vara lärare i den svenska skolan." /Åsa Morberg, fil.dr i pedagogik och docent i didaktik

Vad utmärker ett professionellt lärarledarskap? Hur skapar läraren goda relationer med elever, kolleger och föräldrar? Vad ökar elevernas motivation? Hur kan konflikter förebyggas och hur kan risken för kränkningar i svåra situationer minimeras? Och inte minst: hur planerar, genomför och utvärderar läraren sin undervisning? Det här är några av frågeställningarna i denna handfasta bok om ledarskap för lärare.

Innehållet, som vilar på forskning och beprövad erfarenhet, är anpassat efter lärarutbildningens kärnkurs i sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. I boken varvas teori med praktiska råd och verklighetsnära tillämpningsuppgifter i syfte att utveckla och stärka lärarens förmåga att leda framgångsrik undervisning.

Om författarnaMatts Dahlkwist är verksam vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han har en gedigen bakgrund, såväl som lärare på grund- och gymnasieskolan som lärarutbildare vid Uppsala universitet.

Skolfrånvaro äventyrar barns utveckling och har ofta sällskap av psykiska besvär. Hur kan du som arbetar inom vården hjälpa till?

Den här boken vägleder dig i att ge insatser till barn och familj, ihop med skola och andra verksamheter. Fokus ligger på det centrala arbetet med varsam återgång till skolan, och hur du samtidigt behandlar exempelvis separationsångest och posttraumatisk stress. Innehållet bygger på forskning och praktiska erfarenheter, där fallexempel och konkreta tips gör kunskapen verklighetsnära och användbar.

Att främja skolnärvaro och psykisk hälsa är skriven för dig som arbetar som behandlare inom primärvård, barn- och ungdomspsykiatri och som möter barn, ungdomar och familjer.

Sagt om boken:”Kapitlen innehåller elevexempel, och ger konkreta förslag på skyddsfaktorer och insatser som går att applicera i skolhälsans arbete och i samverkan med familj/elev. Det gör boken till värdefull och användbar läsning och en relevant ingång i arbetet med ökad skolnärvaro.” Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 23, 2025

För att alla elever ska ha en trygg skolmiljö där lärande och utveckling kan ske behöver skolan arbeta aktivt med såväl den fysiska som psykiska miljön samt erbjuda en undervisning där elevers förutsättningar och behov uppmärksammas och stöd sätts in när det behövs. Arbetet med elevers hälsa, utveckling och lärande är omfattande och ingen yrkesgrupp kan på egen hand göra allt.

Elevhälsan ska arbeta både hälsofrämjande och förebyggande samt stödja elevernas utveckling mot målen. I elevhälsan ska skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, skolpsykologer, speciallärare och/eller specialpedagoger ingå. Det är viktigt att skolan hittar former där dessa yrkesgrupper, med olika utbildningar och kompetenser, kan samverka med varandra, lärare och övriga yrkeskategorier på skolan.

Den här boken handlar om hur en sådan samverkan kan se ut i skolans vardag. Med hjälp av en rad exempel visar författaren hur elevhälsan kan arbeta så att skolan kan stödja alla elever i deras utveckling och lärande. I ett kapitel diskuteras också hur skola och socialtjänst kan samverka för att stödja de barn och unga som har det allra svårast.

Denna upplaga är uppdaterad utifrån förändringar i lagstiftningen. Ett nytt avsnitt om undervisning i sexualitet, samtycke och relationer har också tillkommit. Därutöver är bokens upplägg omarbetat för att tydliggöra elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete samt det åtgärdande arbete som sker på skolor. Petra Runström Nilsson är universitetsadjunkt i specialpedagogik vid Mälardalens högskola.

Ett strukturerat arbetssätt för att identifiera, förstå och åtgärda skolfrånvaro – med ökad närvaro som mål.

Skolfrånvaro är en av skolans största utmaningar. Så hur kan vi tidigt upptäcka skolfrånvaro, förstå dess orsaker och skapa effektiva insatser?

Denna handbok presenterar Prinsmodellen – ett forskningsbaserat, datadrivet arbetssätt för att identifiera, analysera och åtgärda skolfrånvaro. Modellen adresserar inte bara skolfrånvaro med stöd i forskning och beprövad erfarenhet utan kopplar också tydligt insatser till de specifika orsakerna bakom varje enskilt frånvarofall. Prinsmodellen erbjuder en gemensam grundsyn kallad grundbultar och ett strukturerat arbetssätt i fem steg: att identifiera och utreda frånvaro, utforma handlingsplaner, genomföra insatser och följa upp resultaten.

I boken får du bland annat kunskap och verktyg för att hantera all sorts skolfrånvaro, redskap för att analysera, förebygga och åtgärda orsaker på individ-, grupp- och organisationsnivå samt strategier för att skapa hållbara arbetssätt och stärka samverkan inom skolan, men också mellan skola, familj och andra aktörer.

Boken är skriven för alla som möter skolfrånvaro, såväl skolpersonal och skolledare som beslutsfattare. Den är pedagogiskt upplagd så att du kan läsa den från pärm till pärm eller slå upp specifika delar för att direkt hitta det du behöver just nu. Med boken som stöd kan all din erfarenhet, kunskap och professionalitet ännu bättre bidra till att förebygga och effektivt hantera skolfrånvaro – alltid med ökad närvaro som övergripande mål.

Aggie Öhman är civilekonom, skolutvecklare och engagerad debattör med spetskompetens inom skolfrånvaro. Hon är grundare av Prestationsprinsen (prestationsprinsen.se) som började som en blogg och i dag är både en ideell förening och en konsultverksamhet. Med sin Prinsmodell stödjer hon kommuner och skolor i hela Sverige att utveckla sitt arbete med skolnärvaro.

Formgivare omslag: Hanna S. Larsson.

Sagt om boken "Boken riktar sig till personal inom skolan, både lärare, skolledare och elevhälsans personal som möter elever i behov av stöd på grund av frånvaron. [...] Det går att göra nedslag i boken och använda delar i metoden som beskrivs. Texten är lättillgänglig och tydlig. Helhetsbetyg: 4." /Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 8 2025

Av tradition har svenska elever i stor utsträckning inkluderats i ordinarie klassrum, oavsett funktionsnedsättning. Intentionerna har varit goda och med elevernas bästa i förgrunden. Måluppfyllelsen uppnås emellertid inte av alla elever, och skillnaderna mellan de elever som lyckas bäst och sämst i skolan ökar. Elevers långvariga skolfrånvaro ökar också. Denna problematik måste adresseras för att skapa en skola med rättvisa möjligheter för alla elever att få tillgång till den kunskap som krävs för att klara ett självständigt vuxenliv med meningsfull sysselsättning.  

Den här boken har fokus på elevers innehållsmässiga inkludering, det vill säga elevernas möjlighet till utveckling av kunskaper inom det innehållsliga område som behandlas i klassrummet. De elever som har misslyckats eller som riskerar att misslyckas att uppnå skolans mål, det är deras behov som sätts i förgrunden genom att använda ett specialdidaktiskt perspektiv. Modeller för att identifiera och förebygga skolmisslyckanden med fokus på undervisningsinnehållet presenteras. Boken lyfter även elevernas perspektiv i undervisningen, hur lärares professionsutveckling kan organiseras i ett specialdidaktiskt perspektiv, samt innehållsinkluderande undervisning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.  

Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet samt fil.dr och docent i pedagogik.Michael Arthur-Kelly är hedersprofessor vid School of Education, University of Newcastle, Australien.Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, fil.dr i sociologi och ämneslärare i historia och religionskunskap.Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap samt chef för Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) vid Karolinska Institutet.Helén Egerhag är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Linnéuniversitetet.Linda Plantin Ewe är fil.dr och lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Malin Gardesten är fil.dr och universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Kamilla Klefbeck är fil.dr i pedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Christine Kim-Eng Lee är docent och fil.dr i pedagogik och adjungerad senior medarbetare vid National Institute of Education (NIE), Nanyang Technological University (NTU), Singapore.Emma Leifler är med.dr och arbetar som universitetslektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet.Balli Lelinge är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet.Birgitta Lundbäck är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Camilla Nilvius är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Linda Petersson-Bloom är fil.dr och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Jordan Shurr är fil.dr och docent i specialpedagogik.Helena Sjunnesson är fil.dr i pedagogik och arbetar vid Högskolan Kristianstad.Catarina Wästerlid är fil.lic. i pedagogik och adjunkt i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Vad krävs av en rektor för att lyckas i yrkesrollen? Vilka kunskaper behövs och hur kan rektorers lärande stärkas? I den här boken tar forskare och rektorsutbildare sig an dessa viktiga och aktuella frågor. Intresset för frågorna är stort, inte minst eftersom rektorsyrket i allt högre grad betraktas som en egen profession och eftersom staten utvecklar nya professionsprogram för både lärare och rektorer.Att ett yrke vilar på forskning är avgörande för att det ska kunna betraktas som professionellt. Därför är den här boken ett unikt bidrag till den pågående diskussionen om vad rektorers yrkeskunnande innebär och vilken kunskapsbas som behövs i rollen. Den utgår från en fördjupad analys av rektorsrollen och rektorers yrkesutövning och från insikten att även om ansvarskraven i lagstiftningen är likartade, skiljer sig rektorers yrkesutövning åt beroende på skolform, huvudman och lokala förutsättningar.Boken synliggör både hur rektorers yrkeskunnande kan förstås och den vetenskapliga bas som rektorsyrket hämtar näring från. Författarna ger en nyanserad bild av det komplexa kunnande som rektorer behöver för sin praktik. Detta beskrivs bland annat genom rektorers 

Boken är relevant för rektorer, andra skolledare, skolmyndigheter och rektorsutbildare. Den bidrar till en fördjupad förståelse av rektors roll och kompetens utan att ge anspråk på att ha alla svar på vad rektorer behöver kunna eller göra.Niclas Rönnström och Pia Skott är båda docenter i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Bokens övriga författare undervisar på rektorsutbildningar.

Att bli förskollärare ger en bred och heltäckande introduktion till förskolläraryrket. I boken presenteras förskolans utbildning och förskollärarprofessionen utifrån både teoretiska och praktiska perspektiv.

Denna andra upplaga av boken är utvecklad utifrån förskolans reviderade läroplan Lpfö 18, med nyskrivna avsnitt kring förskolans uppdrag, utbildning och undervisning samt kompletterad med ny forskning. Slutkapitlet om förskolans arbete för hållbarhet är helt omskrivet utifrån Lpfö 18, ny forskning samt barns och ungdomars engagemang för en hållbar värld.

Boken är uppbyggd kring fyra delar; professionsperspektivet, verksamhetsperspektivet, barnperspektivet och bildningsperspektivet. Varje del inleds med en kort beskrivning av och motivering till det valda perspektivet. I boken finns bidrag från 25 svenska professorer som i sin forskning har fokus på förskolan. Bidragen visar den rika variation av forskning som har utvecklats om förskolan under de senaste 35 åren.

Författarna sätter också in förskolans nutida verksamhet i ett historiskt perspektiv. Ett kännetecken är dess helhetssyn på barnet som lärande, lekande och aktivt utforskande. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket speglas genomgående i boken med introducerande texter, vetenskapliga bidrag, exempel från förskolans levda praktik liksom kopplingar till förskolans pionjärer och styrdokument genom historien.

Boken är i första hand tänkt för studenter på förskollärarprogrammet men även som inspiration till handledare i förskollärarutbildningen och yrkesverksamma inom förskolan.

Om författarna:Ingrid Engdahl, docent i barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, är Europaordförande för OMEP, en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0–8 år.

Eva Ärlemalm-Hagsér är professor i pedagogik vid Mälardalens högskola och ansvarar bland annat för förskollärarutbildningen där.

Medverkande professorer är i alfabetisk ordning:Anders Arnqvist, Maj Asplund Carlsson, Eva Björck-Åkesson, Camilla Björklund, Gunilla Dahlberg, Mats Granlund, Gunilla Halldén, Solveig Hägglund, Eva Johansson, Jan-Erik Johansson, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Hillevi Lenz Taguchi, Caroline Liberg, Marita Lindahl, Annica Löfdahl Hultman, Sven Persson, Ingrid Pramling Samuelsson, Niklas Pramling, Lena Rubinstein Reich, Karin Rönnerman, Anette Sandberg, Sonja Sheridan, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth och Pia Williams.

Alla elever har rätt att inkluderas och stimuleras i matematikundervisningen. Men vad betyder inkludering och vad innebär det i ­praktiken?

Inkluderande matematikundervisning – tidiga insatser i FK–6 ­ger teoretiska och didaktiska perspektiv på hur inkludering kan omsättas, såväl ­inom organisationen som i den praktiska matematikundervisningen i klassrummet.

Här får du kunskap om orsaksförklaringar till särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) och om hur kartläggning för att ringa in behov och lämpliga åtgärder kan gå till. Med denna grund ligger fokus sedan på innehåll, planering och utvärdering av undervisningen och frågor som:

Den här boken vänder sig till dig som är blivande eller verksam lärare i FK–6, speciallärare, specialpedagog eller skolledare och vill ha klarhet i hur alla elever kan stimuleras, i allt från extra stöd till extra utmaningar. ­

Helena Roos är doktor i matematikdidaktik. Hennes forskning fokuserar på särskilda utbildningsbehov ­i ­matematik och inkludering. Hon undervisar­ även som lektor i matematikdidaktik­ på speciallärarprogrammet och grundlärarprogrammet.

Sagt om boken:

"Inkluderande matematikundervisning är en bok som ligger rätt i tiden, användbar i varje klassrum."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 17, 2020

"Jag sitter med din nya bok i händerna och vill i all enkelhet skicka min uppskattning, den kommer gynna många! Jag kommer kunna hänvisa mycket till din bok, framför allt i samband med handledning.Specialpedagog

Tidiga specialpedagogiska insatser är avgörande för att alla barn och elever ska få en bra start och en god grund för fortsatt utbildning och livet i övrigt. Att vänta och se, och att passivt hoppas på förbättringar när svårigheter och problem uppstår, är inte ett alternativ eller en lösning. Det kan få långtgående konsekvenser för enskilda barn och elever. Vad säger specialpedagogisk forskning om de som är i behov av extra stöd och hur ska du som pedagog tänka?

Tidiga insatser och barnsutbildningsvägar introducerar aktuell forskning om tidiga insatser till barn i behov av extra stöd, inkludering och barns annorlunda utbildningsvägar från förskola till skola. Den syftar till att länka samman teori med verksamheten i tidiga skolår med hjälp av praktiska exempel. Framför allt är boken skriven med det övergripande målet att alla barn har rätt till en utbildning där de mår bra, lär sig och utvecklas.

Tidiga insatser och barns utbildningsvägar riktar sig till yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola samt till lärarstudenter och andra med intresse för specialpedagogisk forskning.

”Författaren har lyckats omarbeta sin avhandling i specialpedagogik till en bok för alla de som möter barn med behov av tidiga insatser och som är intresserade av att lära sig hur de kan arbeta med inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskolan till årskurs ett. Genom sin ambition bidrar hon till kunskapsutveckling inom specialpedagogiken och bygger en bro mellan forskning och praktik, som är så viktigt men också svårt. Jag vill ge en stor eloge till Johanna Lundqvist som lyckas med detta brobygge på ett oerhört bra sätt.”Ur Eva Björck-Åkessons förord

”Tidiga insatser och barns utbildningsvägar ger nyttig kunskap om nödvändigheten av tidiga insatser för att skapa förutsättningar för alla barn att må bra, lära sig och utvecklas. Den är lämplig som kurslitteratur och som en grund för utvecklingsarbete runt arbetet med barn i behov av extra stöd på förskola och i de tidiga skolåren.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 15, 2025

Självreflektion är ett av den moderna ledarens främsta redskap för att utveckla både sig själv och andra. Vad ska vi göra? Varför? och Hur gör vi? är frågor vi kontinuerligt behöver reflektera över för att utveckla en verksamhet i ständig rörelse. Men det är inte alltid självklart för oss hur vi skapar utrymme för det eller hur vi kan göra det på ett konstruktivt sätt.  

Därför är det här ingen vanlig ledarskapsbok. Den handlar om dig och ger dig olika verktyg som får dig att växa i ditt ledarskap. Boken ger dig möjlighet att tänka till och resonera om ditt ledarskap i relation till ett innehåll, utmanade frågor och den egna verksamheten. Du får följa med på en utvecklingsresa med målet att genom en ökad självkännedom utveckla ett starkt, tryggt och hållbart ledarskap.  

Den här boken är helt enkelt till för dig som har antagit den utmanande uppgiften att leda andra inom förskolan inte minst för dig som är ledare utan att vara chef.   

Författarna Erika Kyrk Seger och Katinka Vikingsen har lång erfarenhet av förskoleutveckling och ledarskap. Båda har arbetat som mellanledare och chefer. Nu har de skapat boken som de själva hade önskat sig i sin ledarskapsutveckling.  

Elevers lärande och hälsa går hand i hand. Detta är centralt i en hälsofrämjande skolutveckling. En elev som klarar skolan med godkända betyg har fler möjligheter i livet, och samtidigt stimulerar lärandet välbefinnandet – när man lär sig mår man bra och tvärtom! Elevhälsa har en central ställning i dagens skola. Under senare år har uppdraget stärkts genom att lagstiftningen nu anger att arbetet ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Syftet är att uppnå en likvärdig skola med goda förutsättningar för lärande, utveckling och välbefinnande för alla barn och unga. Men vad innebär en förstärkt elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling i praktiken? Hur kan det genomföras? Hur arbetar man förebyggande och hälsofrämjande i olika skolor och verksamheter?I den här boken bidrar forskare och praktiker från olika områden med kunskaper om hur frågor om lärande och hälsa hänger samman.  Bokens första del visar vad aktuell forskning säger om olika typer av förebyggande och hälsofrämjande insatser och vilken evidens som finns för att de fungerar. I bokens andra del beskrivs ett antal konkreta exempel på arbetssätt från olika satsningar på en förstärkt elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling.Bokens redaktörer är Eva Hjörne, professor vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, och Roger Säljö, professor och seniorforskare verksam vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare och praktiker med stor erfarenhet av hälsofrämjande skolutveckling