Utbildningsstrategier och utbildningspolitik

Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever. Vägen dit går genom någon typ av styrning eller självstyrning, ofta kopplad till en systematisk process. För lärare och skolledare handlar det om att förändra och förbättra undervisning och övrig skolverksamhet så att förutsättningarna för barn och elever att lära och utvecklas i linje med styrdokumentens mål blir så bra som möjligt.I den här boken problematiseras olika aspekter av skolutveckling, såsom kunskapsuppdraget kontra det demokratiska uppdraget, lärares involvering i didaktiskt utvecklingsarbete och forskningsmetodens plats i läraryrket. Kapitlen fokuserar på olika nivåer, allt från lärarna i klassrummet till skolchefen i kommunen, som på olika sätt är involverade i skolutveckling. Beskrivningarna från olika skolformer visar att det finns likheter, men också strukturella skillnader när det gäller hur arbetet tar form beroende på i vilket sammanhang det utvecklas.Skolutveckling i teori och praktik är indelad i tre delar som har olika fokus. Den första belyser skolutveckling teoretiskt, den andra beskriver hur skolutveckling sker i olika skolformer och den tredje ger praktiska exempel på olika sätt att arbeta med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.Boken riktar sig till lärarstudenter och rektorer på lärar- och rektorsutbildning, men också till verksamma lärare och rektorer som vill fördjupa eller bredda sina kunskaper om skolutveckling och hitta inspiration i sitt eget skolutvecklingsarbete.Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad för att spegla skolutvecklingens förändrade villkor. Dessutom har nya kapitel tillkommit.Bokens redaktörer är Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och Anette Olin Almqvist, professor i didaktik vid Mälardalens högskola. Övriga författare är forskare och praktiker från stora delar av landet.

Konflikter är en naturlig del av skolans och förskolans vardag – att möta och hantera konflikter kräver däremot specifik kunskap och träning. Om det sociala samspelet i en konflikt hanteras väl kan konflikten vara ett tillfälle att träna sig i att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt att tänka igenom samspelets förlopp.Forskningen visar också att när lärare och förskollärare får kunskap om konflikthantering behöver de inte ägna lika mycket tid åt att hantera konflikter och till disciplinering. Det innebär i sin tur att tiden för lärande ökar. Hur ska då en lärare hantera de konflikter som uppstår i skolan och förskolan så att de kan bli goda lärandetillfällen?KONFLIKTHANTERING I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP innehåller såväl teoretisk som erfarenhetsbaserad kunskap och kan ses som en orientering i kunskapsfältet. Författarna utgår ifrån förhållningssätt som stämmer väl överens med den dialektiska kunskapssyn och det värdesystem som finns inskrivet i skolans och förskolans uppdrag. Bokens femte upplaga är reviderad samt utökad med ett kapitel om hur konflikter mellan barn i förskolan skapar möjligheter och begränsningar för deras tillhörighet och relationsarbete.Samtliga medverkande författare arbetar med konflikthantering, teoretiskt och/eller praktiskt. Bokens redaktörer är Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, verksam vid Göteborgs universitet, och Birgitta Friberg, konsult och författare. Övriga författare är Torgeir Alvestad, Anette Emilson, Tone Försund, Marianne Göthlin, Eva Johansson, Arja Kostiainen, Pat Patfoort, Anneline Sander och Towe Widstrand.

Hur hittar du din roll som skolkurator i en komplex skolmiljö? I den här boken får du konkreta verktyg, exempel och reflektionsstöd för att bygga struktur i arbetet och utveckla din profession så att du kan bli tryggare, tydligare och mer effektiv i din roll.

Som skolkurator rör du dig mellan klassrum, samtalsrum och korridorer – ibland som trygg vuxen, ibland som den som håller ihop helheten. Rollen är viktig men inte alltid tydligt definierad, och inte sällan är förväntningarna oklara eller rentav orimliga. Hur hittar du din plats, struktur och yrkesidentitet i skolans komplexa värld?

Boken hjälper dig att både förstå och forma ditt uppdrag som skolkurator. Du får stöd i att bygga relationer och samverka med kollegor, planera ditt arbete systematiskt och använda din psykosociala kompetens i skolans pedagogiska sammanhang. Med konkreta exempel, reflektioner och en praktisk lathund visar författaren hur du kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande i allt från enskilda elevsamtal till insatser på grupp- och organisationsnivå.

Oavsett om du är ny i rollen eller har lång erfarenhet ger boken struktur, språk och inspiration för att stärka professionen och göra skillnad för både eleverna och skolans gemensamma elevhälsoarbete. Den hjälper dig att omsätta teorin i vardagen.

Hilda Johnsson arbetade tidigare som skolkurator och projektledare för arvsfondsprojektet Livsviktiga snack i skolan, ett initiativ från Suicide Zero. Där arbetar hon nu som sakkunnig och ansvarig för skola och elevhälsa. Hon har tidigare gett ut böckerna Skolkurator 2.0 – må bra, prestera bra (Gothia Kompetens, 2020) och #Vägraskuld – om att vara ung och anhörig (#vägraskuld, 2023).

Särskilda undervisningsgrupper – kunskap och vidgade perspektiv

I dag är särskilda undervisningsgrupper en etablerad del av skolans organisation. Samtidigt väcker de komplexa frågor om styrning, pedagogik, elevstöd och inkludering. I den här boken ges en fördjupad och nyanserad genomlysning av särskilda undervisningsgrupper – från skolans vardag till övergripande strukturer och styrformer. Författarna visar på den stora variation som finns i hur grupperna organiseras och används, och problematiserar både möjligheter och risker i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Boken vidgar perspektiven på hur skolor kan organisera sin verksamhet och sitt elevstöd. Den vänder sig till alla i skolan som vill fördjupa sin förståelse av särskilda undervisningsgrupper och använda den kunskapen i skolutvecklingsarbete samt i välgrundade beslut om lärande och stödinsatser.

Författare:

Max Hjorton är legitimerad lärare för åldrarna F-6 och specialpedagog. Han har arbetat som lärare i förskola och skola, specialpedagog inom skola och övergripande specialpedagog i central elevhälsa. Fokusområden är samverkansfrågor, problematisk skolfrånvaro, processledning och professionsutveckling.

Innehåll:

1. De särskilda undervisningsmiljöernas återkomst i ett historiskt och framåtriktat perspektiv, av Gunnlaugur Magnússon   

2. Byggstenar och hinder med särskilda undervisningsgrupper – spaning från ett forskarperspektiv, av Emma Leifler   

3. Demokrati och särskilda undervisningsgrupper, av Niclas Fohlin     

4. Att tro på varje elev, skolkultur som möjliggörare, av Denice Sverla   

5. Särskilda undervisningsgrupper – i spänningsfältet mellan elevens behov och skolans organisatoriska villkor, av Sabina Durakovic    

6. Att känna att man fungerar – och lära sig hur: Metakognition och undervisning i särskilda undervisningsgrupper, av Petri Partanen    

7. Utred för att förstå – anpassa för att tillgodose behov, av Max Hjorton     

8. Lagom är inte bäst, av Maria Wiman   

9. Att arbeta i särskild undervisningsgrupp, av Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd    

10. Att organisera för tillgänglighet, av Elinor Kennerö Tonner

I Skolcoachboken: Egen utveckling – gemensam framgång får du veta hur du kan gå från snack till verkstad och på allvar förändra alltifrån din inställning till din skolas kultur. Du får verktyg att hantera och utveckla ditt ledarskap, din dokumentation och kommunikation och inte minst din förmåga att leda in dig själv på den väg du helst vill gå.

I Skolcoachboken: Egen utveckling – gemensam framgång får du veta hur du kan gå från snack till verkstad och på allvar förändra alltifrån din inställning till din skolas kultur. Du får verktyg att hantera och utveckla ditt ledarskap, din dokumentation och kommunikation och inte minst din förmåga att leda in dig själv på den väg du helst vill gå.

Författarna uppmanar till att fokusera på både individens och verksamhetens styrkor snarare än svagheter, och att genom reflektion, diskussion och konkreta tips tillsammans hjälpas åt att formulera drömmar som formuleras i tydliga mål. Författarna beskriver också vikten av att hitta tillbaka till lusten och nyfikenheten i att ständigt lära nytt. När vi tar ansvar för vår egen utveckling kommer vi också att nå gemensam framgång inom skolan.

Om författarnaLinda Blomdahl är läraren och rektorn som vill inspirera och engagera dig som arbetar med barn och ungdomar så att du väljer att alltid vilja göra ditt bästa. Christer Olsson är coach och föreläsare med lång erfarenhet av kulturutveckling och ledarskap inom olika verksamheter. Christer fick år 2019 utmärkelsen Årets talare.

Under en vanlig dag i skolan och förskolan uppstår ofta svåra situationer som kräver en etisk beredskap. En medveten och gemensam professionsetik bidrar till att utveckla den etiska kompetensen och innebär att lärare får inspiration och stöd för det dagliga yrkesutövandet.  ETIK I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP visar hur reflektion och kommunikation förbereder läraren inför professionsetiska problem. I tre berättelser skriver författarna om dilemman hämtade ur skolans och förskolans verklighet och resonerar sedan kring de värden som berörs. Resonemangen fördjupas med hjälp av etiska begrepp och tankegångar. I boken ges också förslag på sätt att förhålla sig till och agera i de olika situationerna, såväl för den enskilda läraren som för personalgruppen i stort. I denna fjärde reviderade upplaga har ny forskning inkluderats, och förändrade omvärldsvillkor aktualiserats. Kirsten Grønlien Zetterqvist, TD i religionsfilosofi, Sara Irisdotter Aldenmyr, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna och Ann Paulin, gymnasielärare, har alla lång erfarenhet av undervisning i lärarutbildning.   

Av tradition har svenska elever i stor utsträckning inkluderats i ordinarie klassrum, oavsett funktionsnedsättning. Intentionerna har varit goda och med elevernas bästa i förgrunden. Måluppfyllelsen uppnås emellertid inte av alla elever, och skillnaderna mellan de elever som lyckas bäst och sämst i skolan ökar. Elevers långvariga skolfrånvaro ökar också. Denna problematik måste adresseras för att skapa en skola med rättvisa möjligheter för alla elever att få tillgång till den kunskap som krävs för att klara ett självständigt vuxenliv med meningsfull sysselsättning.  

Den här boken har fokus på elevers innehållsmässiga inkludering, det vill säga elevernas möjlighet till utveckling av kunskaper inom det innehållsliga område som behandlas i klassrummet. De elever som har misslyckats eller som riskerar att misslyckas att uppnå skolans mål, det är deras behov som sätts i förgrunden genom att använda ett specialdidaktiskt perspektiv. Modeller för att identifiera och förebygga skolmisslyckanden med fokus på undervisningsinnehållet presenteras. Boken lyfter även elevernas perspektiv i undervisningen, hur lärares professionsutveckling kan organiseras i ett specialdidaktiskt perspektiv, samt innehållsinkluderande undervisning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.  

Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet samt fil.dr och docent i pedagogik.Michael Arthur-Kelly är hedersprofessor vid School of Education, University of Newcastle, Australien.Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, fil.dr i sociologi och ämneslärare i historia och religionskunskap.Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap samt chef för Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) vid Karolinska Institutet.Helén Egerhag är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Linnéuniversitetet.Linda Plantin Ewe är fil.dr och lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Malin Gardesten är fil.dr och universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Kamilla Klefbeck är fil.dr i pedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Christine Kim-Eng Lee är docent och fil.dr i pedagogik och adjungerad senior medarbetare vid National Institute of Education (NIE), Nanyang Technological University (NTU), Singapore.Emma Leifler är med.dr och arbetar som universitetslektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet.Balli Lelinge är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet.Birgitta Lundbäck är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Camilla Nilvius är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Linda Petersson-Bloom är fil.dr och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Jordan Shurr är fil.dr och docent i specialpedagogik.Helena Sjunnesson är fil.dr i pedagogik och arbetar vid Högskolan Kristianstad.Catarina Wästerlid är fil.lic. i pedagogik och adjunkt i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Ett strukturerat arbetssätt för att identifiera, förstå och åtgärda skolfrånvaro – med ökad närvaro som mål.

Skolfrånvaro är en av skolans största utmaningar. Så hur kan vi tidigt upptäcka skolfrånvaro, förstå dess orsaker och skapa effektiva insatser?

Denna handbok presenterar Prinsmodellen – ett forskningsbaserat, datadrivet arbetssätt för att identifiera, analysera och åtgärda skolfrånvaro. Modellen adresserar inte bara skolfrånvaro med stöd i forskning och beprövad erfarenhet utan kopplar också tydligt insatser till de specifika orsakerna bakom varje enskilt frånvarofall. Prinsmodellen erbjuder en gemensam grundsyn kallad grundbultar och ett strukturerat arbetssätt i fem steg: att identifiera och utreda frånvaro, utforma handlingsplaner, genomföra insatser och följa upp resultaten.

I boken får du bland annat kunskap och verktyg för att hantera all sorts skolfrånvaro, redskap för att analysera, förebygga och åtgärda orsaker på individ-, grupp- och organisationsnivå samt strategier för att skapa hållbara arbetssätt och stärka samverkan inom skolan, men också mellan skola, familj och andra aktörer.

Boken är skriven för alla som möter skolfrånvaro, såväl skolpersonal och skolledare som beslutsfattare. Den är pedagogiskt upplagd så att du kan läsa den från pärm till pärm eller slå upp specifika delar för att direkt hitta det du behöver just nu. Med boken som stöd kan all din erfarenhet, kunskap och professionalitet ännu bättre bidra till att förebygga och effektivt hantera skolfrånvaro – alltid med ökad närvaro som övergripande mål.

Aggie Öhman är civilekonom, skolutvecklare och engagerad debattör med spetskompetens inom skolfrånvaro. Hon är grundare av Prestationsprinsen (prestationsprinsen.se) som började som en blogg och i dag är både en ideell förening och en konsultverksamhet. Med sin Prinsmodell stödjer hon kommuner och skolor i hela Sverige att utveckla sitt arbete med skolnärvaro.

Formgivare omslag: Hanna S. Larsson.

Sagt om boken "Boken riktar sig till personal inom skolan, både lärare, skolledare och elevhälsans personal som möter elever i behov av stöd på grund av frånvaron. [...] Det går att göra nedslag i boken och använda delar i metoden som beskrivs. Texten är lättillgänglig och tydlig. Helhetsbetyg: 4." /Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 8 2025

Hur kan det pedagogiska ledarskapet användas i skolans styrkedja för att ge de bästa förutsättningarna för elevers kunskapsutveckling? Hur kan ledarskapet förbättra elevers kunskapsutveckling? Vilka förväntningar finns på styrkedjans aktörer?Skolans styrkedja sträcker sig från den nationella nivån – riksdag, regering och skolmyndigheter – till varje lärare i klassrummet eller i barngruppen. I den här boken visar författaren att en väl fungerande styrkedja ger goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. I en sådan styrkedja omfattas alla av gemensamma värderingar och man samarbetar för att uppnå skolans och elevernas mål. Ett strukturerat samarbete ger förutsättningar att stärka såväl det pedagogiska ledarskapets innehåll som tilliten mellan aktörerna.Bokens första del tar upp förskolans och skolans styrkedja, pedagogiskt ledarskap samt barns och elevers lärande. Den andra delen presenterar en fallstudie från en svensk kommun, och den tredje binder samman de tidigare delarna och diskuterar hur kunskaperna kan användas i utvecklingsarbetet. I avslutningen visar författaren hur styrkedjans perspektiv kan stärka det lokala pedagogiska ledarskapet.I denna andra upplaga har de juridiska referenserna och skolmyndigheternas uppdrag uppdaterats, samtidigt som delarna om pedagogiskt ledarskap har reviderats. Vidare redogörs för Skolverkets övergång från insatsen Samverkan för bästa skola till Riktade insatser. Boken behandlar även det nationella kvalitetssystemet samt statens förslag om framtidens skolledarskap.Stephan Rapp är verksam vid Linnéuniversitetet, där han är seniorprofessor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. Han undervisar i rektorsprogrammet och i Fortbildning för rektorer. Därutöver är han kursledare vid Föreningen Sveriges skolchefer. Rapps forskning fokuserar på styrkedjans funktion inom utbildningssystemet samt på de olika aktörernas ansvar och möjlighet att påverka elevers resultat.

De senaste åren har kritiken mot marknadsskolan blivit allt hårdare. Det svenska skolsystemet ifrågasätts av opinionsbildare och politiker från alla ideologiska inriktningar och från skolans professioner och fackförbund. 

Det finns egentligen bara en grupp som fortfarande försvarar de expanderande skolkoncernernas rätt att verka fritt på skolmarknaden: koncernernas ägare och deras intresseorganisationer.

Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans är några av marknadsskolans främsta kritiker. Balans tar sin utgångspunkt i hur skolans medarbetare påverkas av den politiska styrningen av skolan. De har i återkommande granskningar visat hur styrningen leder till ökad arbetsbelastning för lärare. 

I sin förra bok, De expansiva, beskrev Marcus och Åsa skolkoncernernas tillväxt och hur den påverkar arbetsvillkoren för den kommunala skolans lärare och elever. Nu är de tillbaka med De gränslösa som problematiserar de nätverk som finns mellan före detta politiker som äger skolor, före detta politiker som bedriver lobbying för att bevara marknadsskolan och nuvarande politiker som bestämmer över skolan. 

Väljarna och lärarna är emot vinstdrivande skolor. Ändå har det hittills varit omöjligt att skapa en politisk majoritet för förändringar av skolsystemet. Enligt flera svenska forskare kan det bero på att det finns starka ekonomiska intressen som lobbar mot väljarnas vilja. I De gränslösa levereras fall efter fall som visar att forskarnas uppfattning är korrekt.

Verktyg och strategier för rektorer – bli trygg i att hantera dina mest utmanande samtal och möten.

Att vara rektor innebär att navigera i en komplex miljö fylld av krav från såväl vårdnadshavare som medarbetare. I den här boken ger Jakob Carlander dig en inblick i de svåraste samtal och möten en rektor kan ställas inför, tillsammans med praktiska råd om hur du kan sätta gränser, bibehålla professionalitet och skydda din egen arbetsmiljö samtidigt som du lever upp till de krav och förväntningar som ditt uppdrag ställer på dig.

De svåraste kraven och samtalen är de som präglas av rättshaveristiskt beteende med omfattande kritik, starka känslor och konstant missnöje som tycks omöjligt att övervinna. Med fokus på skolledarens vardag och konkreta samtalssituationer får du ta del av strategier för att hantera vårdnadshavare och medarbetare som inte beter sig som förväntat – och undvika fällor som leder till att beteendet eskalerar.

Genom ett ledarskap som präglas av lugn, struktur och tydlighet kan du bli mer trygg i att hantera de mest utmanande samtalen och bemöta de personer som tar orimligt med tid, energi och tålamod i anspråk.

Jakob Carlander är leg. psykoterapeut och arbetar vid egen mottagning. Han är även föreläsare och har skrivit ett flertal böcker om bemötande, bland andra Rättshaveristiskt beteende – bemötande i praktiken (med Andreas Wedeen), Utmanande samtal – handbok för chefer och Stalkning och olaga förföljelse i yrkeslivet – förebygga, bedöma, hantera (med Benjamin Carlander), alla utgivna på Gothia Kompetens.

Formgivare: Anna Söderberg.

Sagt om boken "Boken är mycket bra och fyller väl sitt syfte. Utifrån att författaren är trygg i ämnet och väl insatt i rektorers verklighet så kommer såväl nya som erfarna skolledare att finna boken hjälpsam. Helhetsbetyg: 4." /Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 4 2025

Forskning visar att rektorer har en avgörande betydelse för verksamhetens välbefinnande och framgång. Deras ledningsuppgift handlar om att vårda och ta till vara lärarnas engagemang, vara lyhörd för och värna elevernas rätt till en god utbildning och samtidigt hävda skolans demokratiska uppdrag och dess kunskapsuppdrag. I en lekmans öron kan det förefalla enkelt, men givet olika målkonflikter och logikträngsel är det en kvalificerad uppgift som ska genomföras så att det når elever, barn, förskolor och klassrum.  Boken belyser ett dynamiskt tvärvetenskapligt kunskapsområde – utbildningsledning. De olika kapitlen anknyter till rektorsprogrammets kunskapsområden och behandlar förskolans och skolans legala förutsättningar, styrning och utbildningsledarskap. Bokens första del tar sin utgångspunkt i skolans styrning, legala förutsättningar och dess demokratiuppdrag. Del två belyser olika perspektiv på skolledarskap och pedagogisk ledning inom utbildning.  Denna fjärde upplaga av Att leda mot skolans mål är grundligt reviderad och uppdaterad med aktuell forskning. Boken består av 16 kapitel, varav 6 är helt nya och övriga är omarbetade och aktualiserade. En rad nya författare bidrar med aktuella ämnen och infallsvinklar som till exempel elevhälsa och vuxenutbildning. Gemensamt för texterna är att de bidrar med förståelse och praktisk kunskap i relation till skolans likvärdighet, relationen mellan ansvar och befogenheter och hur det påverkar rektorers beslutsfattande.  Olof Johansson är senior professor i statsvetenskap och verksam vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Lars Svedberg är docent och legitimerad psykolog och är verksam vid Karlstads universitet. Bland bokens övriga författare finns forskare och praktiker inom skilda ämnesområden, som alla har anknytning till uppdraget att leda skola.   

Att äga klassrummet handlar om allt det där du inte fick lära dig på lärarutbildningen, nämligen att leda en klass på riktigt. Den handlar om vad du behöver göra i det som uppstår i vardagen – de små ögonblicken och de små agerandena som gör den stora skillnaden.

Det här är en handbok som ger dig perspektiv på ditt ledarskap med konkreta tips och reflektionsfrågor. Det är en bok för att du ska kunna utvecklas som ledare och lärare, och äga ditt klassrum.

Ledarskap är något vi alla kan lära oss och bli bättre på och ett gott ledarskap kommer med erfarenhet, träning och prövning. Det kommer med modet att vända blicken inåt och ställa sig de lite obekväma frågorna: Vad i mitt ledarskap får gruppen att lyckas? Vad i mitt ledarskap gör att lektionerna blir röriga? Författarna delar generöst med sig av sina egna erfarenheter från klassrum och korridorer.

Boken är indelad i tio kapitel där varje kapitel motsvarar en sida av ledarskapet – till exempel det relationella ledarskapet, det konsekventa ledarskapet och det verbala ledarskapet. Den passar bra att arbeta med både ensam och tillsammans i lärarkollegiet och kan läsas av lärare både i grundskolan och på gymnasiet.

Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring är lärare, föreläsare och författare. De har lång erfarenhet och skriver med hög igenkänning om utmaningarna och möjligheterna i läraryrket.

Vid skolstarten 2018 lanseras det digitala skolsystem som ska göra Sverige till ett föregångsland. Men satsningen på Skolplattformen blir ett fiasko. Brister, buggar och säkerhetsluckor prövar skolornas tålamod samtidigt som de anlitade konsulterna fakturerar miljonbelopp för att åtgärda problemen de själva skapat.

När en grupp föräldrar får nog och bygger en alternativ skolplattform som faktiskt fungerar svarar tjänstemännen med polisanmälan och IT-sabotage.

I den rafflande berättelsen om megaprojektet Skolplattformen får vi följa föräldrar, lärare, konsulter och tjänstemän, från de första drömmarna om en IT-satsning i världsklass till beslutet att skrota projektet som kostat skattebetalarna över en miljard kronor.

Öka studieron och höj undervisningens kvalitet med denna handbok av John Steinberg.

Om lärarens ledarskap inte fungerar är det också svårt att skapa studiero i klassrummet. För att stötta lärare att utveckla sitt ledarskap och öka studieron och undervisningens kvalitet har John Steinberg nu reviderat och utökat sin bok Ledarskap i klassrummet.

John Steinbergs klassiska bok Ledarskap i klassrummet har genom åren lästs av ett stort antal lärare och använts på hundratals skolor runtom i landet, inom lärarutbildningen och av lärarfortbildare.

I denna utökade utgåva fokuserar John Steinberg på tre områden för att uppnå just studiero och hög undervisningskvalitet: det individuella ledarskapet (eftersom pedagogyrket är ett ledarskapsyrke), det kollektiva ledarskapet (eftersom det är lättare att lyckas om alla på skolan har ett gemensamt förhållningssätt) och det undervisande ledarskapet (eftersom en god undervisning främjar följsamhet, samarbete och engagemang).

På sitt praktiska och lättillgängliga sätt beskriver John Steinberg hur lärare kan arbeta för att skapa studiero och en konstruktiv klassrumskultur. Boken tar upp många situationer som läraren möter under en dag och hur dessa kan hanteras individuellt och gemensamt. Den nya utgåvan innehåller flera nya checklistor och tre nyskrivna kapitel om valet av undervisningsmetodik.

Boken är tänkt att användas som en studiecirkelbok. Därför avslutas varje kapitel med enkla uppgifter och diskussionsfrågor.

John Steinberg är fil.dr. i pedagogik och lärarfortbildare. Han har arbetat som rektor och universitetslektor och är författare till ett 50-tal böcker om inlärning, ledarskap, värderingar och kommunikation, däribland Elevens lärande, Att vända en klass och Aktiva värderingar.

Sagt om boken:

"John Steinbergs bok är verkligen läsvärd. Boken kan absolut rekommenderas. Det är en förtroendeingivande bok. John Steinberg kan och vet hur det är att vara lärare i den svenska skolan." /Åsa Morberg, fil.dr i pedagogik och docent i didaktik

Analys i praktiken - begripligt, konkret och meningsskapande

Meningsskapande analys i förskolan är metodboken för dig som vill arbeta systematiskt med att förstå och utveckla verksamheten. Här står analysen i centrum inte som något svårt eller abstrakt, utan som ett konkret och lustfyllt verktyg i det kollegiala lärandet. Boken ger stöd i hur du tar dig an kartläggning och analys i förskolan med hjälp av tydliga metoder, praktiska exempel och guidande frågor.

Boken vänder sig både till förskollärare och rektorer som vill göra analys till ett redskap för kollegialt lärande, utveckling och professionell fördjupning. Du behöver inte vara expert på analys din nyfikenhet och din erfarenhet från praktiken räcker långt.

Med tydliga instruktioner, praktiknära exempel och metodstöd hjälper boken dig att ta nästa steg i din yrkesroll. Du får förståelse för vad analys är och varför det inte behöver vara svårt men kan göra stor skillnad.

Betyg 5 - briljant!"Meningsskapande analys i förskolan hjälper arbetslagen att se förbättringsmöjligheter och att inte fastna i upprepade mönster. Det är en mycket bra och viktig bok som är till stor hjälp för de som på allvar vill sätta sig in i ett medvetet och praktiknära analysarbete som passar den egna verksamheten. Pedagogerna får inspiration och möjligheter att skräddarsy sin egen dokumentation, synliggöra arbetet och därmed stärka verksamheten och arbetslaget."Ulf Mårtensson, Btj-häftet 18/2025

Författare: Katinka VikingsenKatinka Vikingsen har bakgrund som förskollärare, mellanledare och rektor.  Idag arbetar hon med skolutveckling, främst genom handledning och coachning. Katinka har tidigare skrivit Att vara ledare i förskolan - hållbarhet och självreflektion tillsammans med Erika Kyrk Seger och är dessutom författare till boken Rum för lärande.

Innehåll

DEL IKapitel 1. Vad är en analys?Kapitel 2. Vanliga utmaningar i analysarbetetKapitel 3. Nuets och den tysta kunskapens betydelse för kvalitetsarbetetKapitel 4. Att tänka på i analysarbeteDEL IIVerktygslådan: Kartläggings- och analysmetoder