Studievägledning och elevhälsa

Ett strukturerat arbetssätt för att identifiera, förstå och åtgärda skolfrånvaro – med ökad närvaro som mål.

Skolfrånvaro är en av skolans största utmaningar. Så hur kan vi tidigt upptäcka skolfrånvaro, förstå dess orsaker och skapa effektiva insatser?

Denna handbok presenterar Prinsmodellen – ett forskningsbaserat, datadrivet arbetssätt för att identifiera, analysera och åtgärda skolfrånvaro. Modellen adresserar inte bara skolfrånvaro med stöd i forskning och beprövad erfarenhet utan kopplar också tydligt insatser till de specifika orsakerna bakom varje enskilt frånvarofall. Prinsmodellen erbjuder en gemensam grundsyn kallad grundbultar och ett strukturerat arbetssätt i fem steg: att identifiera och utreda frånvaro, utforma handlingsplaner, genomföra insatser och följa upp resultaten.

I boken får du bland annat kunskap och verktyg för att hantera all sorts skolfrånvaro, redskap för att analysera, förebygga och åtgärda orsaker på individ-, grupp- och organisationsnivå samt strategier för att skapa hållbara arbetssätt och stärka samverkan inom skolan, men också mellan skola, familj och andra aktörer.

Boken är skriven för alla som möter skolfrånvaro, såväl skolpersonal och skolledare som beslutsfattare. Den är pedagogiskt upplagd så att du kan läsa den från pärm till pärm eller slå upp specifika delar för att direkt hitta det du behöver just nu. Med boken som stöd kan all din erfarenhet, kunskap och professionalitet ännu bättre bidra till att förebygga och effektivt hantera skolfrånvaro – alltid med ökad närvaro som övergripande mål.

Aggie Öhman är civilekonom, skolutvecklare och engagerad debattör med spetskompetens inom skolfrånvaro. Hon är grundare av Prestationsprinsen (prestationsprinsen.se) som började som en blogg och i dag är både en ideell förening och en konsultverksamhet. Med sin Prinsmodell stödjer hon kommuner och skolor i hela Sverige att utveckla sitt arbete med skolnärvaro.

Formgivare omslag: Hanna S. Larsson.

Sagt om boken "Boken riktar sig till personal inom skolan, både lärare, skolledare och elevhälsans personal som möter elever i behov av stöd på grund av frånvaron. [...] Det går att göra nedslag i boken och använda delar i metoden som beskrivs. Texten är lättillgänglig och tydlig. Helhetsbetyg: 4." /Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 8 2025

Skolfrånvaro äventyrar barns utveckling och har ofta sällskap av psykiska besvär. Hur kan du som arbetar inom vården hjälpa till?

Den här boken vägleder dig i att ge insatser till barn och familj, ihop med skola och andra verksamheter. Fokus ligger på det centrala arbetet med varsam återgång till skolan, och hur du samtidigt behandlar exempelvis separationsångest och posttraumatisk stress. Innehållet bygger på forskning och praktiska erfarenheter, där fallexempel och konkreta tips gör kunskapen verklighetsnära och användbar.

Att främja skolnärvaro och psykisk hälsa är skriven för dig som arbetar som behandlare inom primärvård, barn- och ungdomspsykiatri och som möter barn, ungdomar och familjer.

Sagt om boken:”Kapitlen innehåller elevexempel, och ger konkreta förslag på skyddsfaktorer och insatser som går att applicera i skolhälsans arbete och i samverkan med familj/elev. Det gör boken till värdefull och användbar läsning och en relevant ingång i arbetet med ökad skolnärvaro.” Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 23, 2025

Ett lagarbete där all skolpersonal bidrar och där man inte ger upp hoppet om en elev. Det är kärnan i Kringlaskolans framgångsrika arbete med att öka elevernas skolnärvaro. Här berättar rektor Sirkka Persson om hur de lyckades få alla hemmasittare att klara skolan för att ta sig vidare till andra skolformer.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är i fokus. Men det finns också mycket konstruktivt att göra för att den som blivit hemmasittare ändå ska nå målen. Med en prestigelös inställning, en rad olika anpassningar och digitala verktyg är det fullt möjligt oavsett orsak. En av skolans elever, som uttalar sig i boken, blev en av Sveriges mest kända då hon strejkade utanför riksdagen.

Sirkka Persson har arbetat som rektor i drygt 18 år på Kringlaskolan i Södertälje. Trots att skolan är belägen i ett särskilt utsatt område, framhölls den som ett av 100 exempel på utmärkta skolor i världen 2020. Samma år nominerades Sirkka Persson till årets rektor.  Idag arbetar hon med verksamhetsutveckling med förhoppningen att bidra till att fler elever får en tillgänglig skola.

InnehållPresentation

Inledning  

Kapitel 1. Vem är hemmasittaren?  

Kapitel 2. Skäl till frånvaro  

Kapitel 3. Relationen mellan hemmet och skolan  

Kapitel 4. Riskfaktorer och hur vi minskar dem  

Kapitel 5. Riskfaktorer utanför skolan  

Kapitel 6. Hur kan vi få en elev att stanna i skolan?  

Kapitel 7. Hur skapas en tillgänglig skola?  

Kapitel 8. Anpassningar av fysisk miljö är friskfaktorer  

Kapitel 9. Att bygga en helhet: om organisation, struktur och kultur  

Kapitel 10. Från hemmasittare till återvändare  

Tack

Referenser

Bilagor

Tusen tomma skolbänkar ger en röst åt unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) som har erfarenhet av det som brukar kallas problematisk skolfrånvaro. Boken innehåller gripande berättelser från både elever och föräldrar, samt insikter från forskare och professionella inom skola och vård. Den belyser orsakerna bakom frånvaron och erbjuder praktiska lösningar med hopp om förändring. För lärare som vill förstå och stödja dessa elever bättre erbjuder boken värdefulla insikter och konkreta exempel på hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö.

Tusentals skolbänkar står tomma varje dag i den svenska skolan på grund av det som ofta kallas ”problematisk skolfrånvaro”. Men sällan hörs de frånvarande elevernas röster. I den här boken berättar åtta unga människor om varför de inte klarat av att gå till skolan och vad de önskar att skolan hade gjort för att tillgodose deras rätt till utbildning.

Elsa, Oscar och de andra beskriver bland annat bristande stöd och en ibland extremt utmattande skolmiljö, men berättar också om personer och initiativ som betytt mycket för deras utveckling. Alla unga medverkande har npf (till exempel adhd eller autism) och delar med sig av sina erfarenheter för att nå vuxna i skolan och förbättra situationen för andra. 

I boken medverkar även Sara Linderdahl (forskare i pedagogik) och Lars Westerström (barn- och ungdomspsykiater). Paret Christian Persman (tidigare grundskolchef) och Maria Persman (specialpedagog och förskollärare) berättar om tiden då de bägge jobbade inom skolan samtidigt som deras son inte kunde vistas i skolmiljön.

Boken ger kunskap och fler perspektiv till alla som i yrkeslivet möter unga med skolfrånvaro.   

Journalisten Caroline Jonsson som länge bevakat frågor som rör unga i skolan har skrivit boken i samarbete med Riksförbundet Attention. Boken är en del av projektet Vägen tillbaka – ett treårigt projekt som drivs av Riksförbundet Attention och finansieras av Allmänna arvsfonden. Den som vill kan läsa mer på attention.se/vagen-tillbaka.

Sagt om boken: "Det lidande som barnen och deras föräldrar ofta utsätts för från myndigheter beror på bristande kunskaper och förståelse men också en oförmåga att anpassa en inlärningssituation som ger barnen rättvisa. Lars Westerström, specialistläkare inom barn- och ungdomspsykiatri, bidrar med utomordentliga expertkunskaper. Alla involverade i utbildningssystemet borde få boken i handen. Helhetsbetyg: 5." /Margareta Fridstjerna, BTJ-häftet nr 18 2024

Elevers lärande och hälsa går hand i hand. Detta är centralt i en hälsofrämjande skolutveckling. En elev som klarar skolan med godkända betyg har fler möjligheter i livet, och samtidigt stimulerar lärandet välbefinnandet – när man lär sig mår man bra och tvärtom! Elevhälsa har en central ställning i dagens skola. Under senare år har uppdraget stärkts genom att lagstiftningen nu anger att arbetet ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Syftet är att uppnå en likvärdig skola med goda förutsättningar för lärande, utveckling och välbefinnande för alla barn och unga. Men vad innebär en förstärkt elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling i praktiken? Hur kan det genomföras? Hur arbetar man förebyggande och hälsofrämjande i olika skolor och verksamheter?I den här boken bidrar forskare och praktiker från olika områden med kunskaper om hur frågor om lärande och hälsa hänger samman.  Bokens första del visar vad aktuell forskning säger om olika typer av förebyggande och hälsofrämjande insatser och vilken evidens som finns för att de fungerar. I bokens andra del beskrivs ett antal konkreta exempel på arbetssätt från olika satsningar på en förstärkt elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling.Bokens redaktörer är Eva Hjörne, professor vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, och Roger Säljö, professor och seniorforskare verksam vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare och praktiker med stor erfarenhet av hälsofrämjande skolutveckling 

Hur hittar du din roll som skolkurator i en komplex skolmiljö? I den här boken får du konkreta verktyg, exempel och reflektionsstöd för att bygga struktur i arbetet och utveckla din profession så att du kan bli tryggare, tydligare och mer effektiv i din roll.

Som skolkurator rör du dig mellan klassrum, samtalsrum och korridorer – ibland som trygg vuxen, ibland som den som håller ihop helheten. Rollen är viktig men inte alltid tydligt definierad, och inte sällan är förväntningarna oklara eller rentav orimliga. Hur hittar du din plats, struktur och yrkesidentitet i skolans komplexa värld?

Boken hjälper dig att både förstå och forma ditt uppdrag som skolkurator. Du får stöd i att bygga relationer och samverka med kollegor, planera ditt arbete systematiskt och använda din psykosociala kompetens i skolans pedagogiska sammanhang. Med konkreta exempel, reflektioner och en praktisk lathund visar författaren hur du kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande i allt från enskilda elevsamtal till insatser på grupp- och organisationsnivå.

Oavsett om du är ny i rollen eller har lång erfarenhet ger boken struktur, språk och inspiration för att stärka professionen och göra skillnad för både eleverna och skolans gemensamma elevhälsoarbete. Den hjälper dig att omsätta teorin i vardagen.

Hilda Johnsson arbetade tidigare som skolkurator och projektledare för arvsfondsprojektet Livsviktiga snack i skolan, ett initiativ från Suicide Zero. Där arbetar hon nu som sakkunnig och ansvarig för skola och elevhälsa. Hon har tidigare gett ut böckerna Skolkurator 2.0 – må bra, prestera bra (Gothia Kompetens, 2020) och #Vägraskuld – om att vara ung och anhörig (#vägraskuld, 2023).

Hur kan du hjälpa elever som är stressade, oroliga inför prov eller inte vågar prata inför klassen? Hur kan du få skoltrötta elever att hitta motivation? Hur kan du stötta vid konflikter på skolan?

I Kbt för skolkuratorer får du verktyg från kbt som är användbara i elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. De kan användas i kontakt med elever, i handledning av lärare och annan skolpersonal samt i samarbete med föräldrar.

Varje kapitel har ett tema – som goda relationer, stress, oro, motivation, autism och adhd – med tillhörande relevanta kbt-verktyg. Du får veta hur du kan göra i praktiken och även ta del av hur andra skolkuratorer använt verktyget och inspireras av deras erfarenheter. Dessutom finns fördjupande intervjuer med experter inom varje område.

Författarna har lång erfarenhet av att utbilda inom elevhälsan och har valt ut de verktyg inom kbt som skolkuratorer har mest nytta av. Även andra yrkesgrupper inom elevhälsan kommer ha stor nytta av verktygen. På bokens hemsida kan du ladda ner arbetsmaterial.

Kristina Loftsson är leg. psykolog med erfarenhet av behandling, utbildning och handledning inom elevhälsa, psykiatri och företagshälsovård.Peter Friberg är leg. psykolog och arbetar med utbildning och utveckling inom skola och socialt arbete.Malin Khoso är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare. Hon har i många år arbetat inom skola, psykiatri och socialt arbete.

För att alla elever ska ha en trygg skolmiljö där lärande och utveckling kan ske behöver skolan arbeta aktivt med såväl den fysiska som psykiska miljön samt erbjuda en undervisning där elevers förutsättningar och behov uppmärksammas och stöd sätts in när det behövs. Arbetet med elevers hälsa, utveckling och lärande är omfattande och ingen yrkesgrupp kan på egen hand göra allt.

Elevhälsan ska arbeta både hälsofrämjande och förebyggande samt stödja elevernas utveckling mot målen. I elevhälsan ska skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, skolpsykologer, speciallärare och/eller specialpedagoger ingå. Det är viktigt att skolan hittar former där dessa yrkesgrupper, med olika utbildningar och kompetenser, kan samverka med varandra, lärare och övriga yrkeskategorier på skolan.

Den här boken handlar om hur en sådan samverkan kan se ut i skolans vardag. Med hjälp av en rad exempel visar författaren hur elevhälsan kan arbeta så att skolan kan stödja alla elever i deras utveckling och lärande. I ett kapitel diskuteras också hur skola och socialtjänst kan samverka för att stödja de barn och unga som har det allra svårast.

Denna upplaga är uppdaterad utifrån förändringar i lagstiftningen. Ett nytt avsnitt om undervisning i sexualitet, samtycke och relationer har också tillkommit. Därutöver är bokens upplägg omarbetat för att tydliggöra elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete samt det åtgärdande arbete som sker på skolor. Petra Runström Nilsson är universitetsadjunkt i specialpedagogik vid Mälardalens högskola.

Den här boken beskriver hur man i skolan kan arbeta förebyggande med kartläggning och analys av frånvaro. Här presenteras även olika modeller för att få elever med hög frånvaro att komma tillbaka till skolan.

Boken riktar sig till pedagoger, mentorer och klasslärare med särskilt ansvar för elever samt till skolledare.

Bakgrunden till den här boken är bland annat den ändring av skollagen som gjordes 1 juli 2018 och som skärper kraven på skolan att minska elevers frånvaro. Att arbeta för att öka närvaron blir därför en mycket viktig uppgift för skolan de närmaste åren. Den här boken presenterar hur skolan kan arbeta med kartläggning och analys av frånvaro. Här finns även olika modeller för att få elever med hög frånvaro att komma tillbaka till skolan. Boken tar också upp skolplikt, elevers rätt till utbildning och vilka möjligheter till ledighet en elev har.

Ur innehållet

* Hög frånvaro – ett växande problem* Vad säger skollagen?* Varför stannar elever hemma?* Att arbeta för närvaro* Långsiktiga strategier för att främja närvaro* Att utveckla arbetet för högre närvaro 

Elever med hög frånvaro – vad kan skolan göra? ingår i serien Lärpocket.

Ungdomar vill prata mer sex! Undersökning efter undersökning visar att ungdomar vill ha fler samtal om sexualitet, identitet, samtycke och relationer. De vill omges av trygga vuxna som lyfter frågor om känslor, sexuell praktik, identitet, onani, porr och kroppen långt mer än vad som görs idag. Informationen finns, men samtalen uteblir ofta.

Många professionella inom skola, vård och omsorg känner osäkerhet kring dessa ämnen och hur de kan lyfta dem med ungdomar. Boken Prata sex! Hälsofrämjande samtal med skolungdomar ger dig konkreta ingångar till hälsofrämjande samtal om sexuell hälsa som rör unga och en möjlighet att jobba på ditt professionella, trygga bemötande samt att få mod till de samtal ungdomarna själva efterfrågar.

Med upplysning i fokus, ett enkelt språk och trovärdiga vardagsexempel lyckas författaren sätta fingret på det som berör ungdomar idag, hur du vinner deras förtroende och hur ni tillsammans kan arbeta för att främja den sexuella hälsan.

Författaren Siri Lindqvist är legitimerad barnmorska, sjuksköterska och sexolog samt doktorand vid Göteborgs universitet.

Omfattande skolfrånvaro är en stor utmaning som kan bero på pedagogiska, sociala och psykologiska faktorer. Problemet kan ta mycket tid och resurser för dig som ansvarig skolledare – och konsekvenserna är allvarliga, både på kort och lång sikt.

Främja närvaro visar hur rektorer och elevhälsan kan arbeta systematiskt med att stärka närvaro och därmed förbättra skolresultaten. Insatserna gynnar alla elever liksom lärarnas arbetsmiljö. Genom denna kunskap och med gemensamma samhällsinsatser skapas förutsättningar för att alla elever ska fullgöra skolplikten och få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Författaren och psykologen Malin Gren Landell utgår från aktuell svensk och internationell forskning och ger praktiska exempel från verksamheter i skolor och kommuner. Hon visar på det komplexa problemet med frånvaro och presenterar konkreta närvarofrämjande insatser.

Främja närvaro vänder sig till rektorer, skolledare och personal inom elevhälsan i grundskolan och gymnasiet. Den kan med fördel även läsas av blivande och yrkesverksamma lärare, fritidspersonal och elevassistenter.

Den här boken beskriver hur barns rörelsemönster ser ut och vilka faktorer och arbetssätt som påverkar nivån av fysisk aktivitet hos förskolebarn. De fakta som presenteras bygger på en gedigen sammanställning av kunskapsläget och författarens omfattande forskning.

Med konkreta exempel och rekommendationer, utvärderingsformulär och diskussionsfrågor ges förskolepersonal handfasta verktyg att skapa förändring i såväl sitt vardagliga arbete som i sin utomhus- och inomhusmiljö, för att gynna fysisk aktivitet och hälsa hos alla förskolebarn.

Psykisk hälsa i skolan handlar om vad vi vuxna i skolan kan göra för att främja och stärka barns och ungas psykiska hälsa. Fokus ligger inte på ohälsa, beteendeproblem och diagnoser, utan på friskfaktorer. Boken ger svar på frågor som:

Hur kan vi …

Idag går mycket tid och kraft åt till att ge individuellt stöd till enskilda elever. Skolöverläkaren Kristina Bähr visar hur vi kan komma ifrån den situationen så att vi kan fokusera på vårt huvuduppdrag – att se till att alla elever lyckas i skolan. Hon beskriver ett förhållningssätt som kan ligga till grund för det hälsofrämjande arbetet och visar också genom konkreta råd och exempel var fokus bör ligga – vad vi ska göra och inte.

Psykisk hälsa i skolan riktar sig till lärare, elevhälsoteam, rektorer, skolhuvudmän och alla andra vuxna i skolan som vill främja barn och ungdomars psykiska hälsa – så att de får de bästa tänkbara förutsättningar att må bra i skolan och livet.  

Kristina Bähr är specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin med en bakgrund från bland annat Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Hon har arbetat i skolan sedan 2004, numera som skolöverläkare. Hon driver också den populära Hjärnpodden.

Sagt om boken:

"Ofta står skolan i centrum för debatten om psykisk ohälsa bland unga. Kristina Bähr reder ut begreppen och kombinerar egna erfarenheter inom elevhälsan med den vetenskapliga litteraturen och pekar på vad skolan konkret kan göra. Det handlar om att känna igen och möta de olika psykiska problem som drabbar unga. Det viktigaste är dock att utforma undervisningen så att den främjar de ungas psykiska hälsa."Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin

"Boken rymmer en uppsjö på goda ideer som förmedlas med ett engagemang i framställningen. Den är väl underbyggd med aktuella referenser och klargörande översikter. Författarens en­gagemang och omsorg om elevgruppen genomsyrar texten. Lärarrollen tonar fram som utomordentligt väsentlig - och krävande. Goda föredömen presenteras genom vilka lärare kan hämta inspiration."Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdornspsykiatri Stockholm, i Tidskriften för svensk psykiatri nr 4, december 2020

Hur gör man anpassningar som gagnar alla elever och inte utesluter någon, oavsett hur deras behov och förmågor ser ut? Författarna Anna Morell och Jenny Karlsson, båda specialpedagoger, beskriver ett utbildningskoncept med sex utbildningstillfällen där kartläggning av elevers förmågor och skolans lärmiljö är central. Med kunskap och med en samlad bild av vilken grupp man som lärare har framför sig, blir det lättare att förstå elevernas behov och därmed bättre förstå vilka anpassningar som behöver göras.  Boken vänder sig till alla som arbetar med elevhälsa i skolan, elevhälsoteamet såväl som pedagoger, skolledare och annan personal. Tydligt och pedagogiskt visar den hur man som skola med ett systematiskt arbetssätt kan skapa en tillgänglig lärmiljö, få kunskap om bemötande och bygga strukturer så att alla elever blir delaktiga i undervisningen. Boken innehåller också förslag på frågeställningar som stimulerar till reflektioner och kollegialt lärande. Författarna hoppas på så sätt ge verktyg som inspirerar och stöttar pedagoger och andra som arbetar i skolan att hitta en samsyn kring och lösningar på det som kan upplevas som svårt och utmanande i skolans dagliga arbete. Författarna utgår i sitt arbetssätt från Anna Sjölunds och Lena W Henriksons modell för kartläggning: Kompassmodellen. Jenny Karlsson är i grunden lärare och har utbildat sig till specialpedagog och speciallärare. Hon har även en master i didaktik. Anna Morell är fritidspedagog i grunden och har senare utbildat sig till specialpedagog. Anna har lång erfarenhet av arbete inom särskolan, men har även arbetat inom habiliteringen och centrala elevhälsan i Västerås.

Ett utmärkt stöd för att komma igång med det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet

Hur kan lärare och elevhälsa få till en samverkan kring förebyggande insatser som minskar behovet av akuta åtgärder i skolans vardag? Vad krävs för att all den kunskap som individuella elevmöten ger ska leda till mer övergripande förändringar av lärmiljön i en hälsofrämjande skola för alla?

Svaret är EHM, elevhälsomötet, som i en strukturerad modell bjuder in all skolpersonal som finns runt eleverna. I modellen samverkar skolans olika kompetenser och professioner för att i regelbundet återkommande möten ringa in utmaningar och möjligheter långt innan arbetsinsatserna blir av enbart åtgärdande karaktär.

Boken beskriver mötesmodellens olika delar och faser som mynnar ut i en konkret handlingsplan. Många praktiska exempel med frågeställningar förtydligar hur deltagarna kan resonera utifrån olika perspektiv, roller och funktioner.

Förutom att denna upplaga är uppdaterad genomgående finns en ny text som tydliggör modellen och vad det är som gör att den kan fungera och ge önskad effekt. Det finns även ett nytt avsnitt om EHS, elevhälsans strategiska möte, ett forum som är nödvändigt för att följa upp, utvärdera och utveckla både EHM och arbetet på skolan.

Författare är Anna Bengtsson, Ida Necovski, specialpedaogoger, och Maria Kempe Olsson, rektor, som tillsammans formade och startade arbetet med EHM på Bergsjöskolan 2012.  Modellen har sedan dess vidareutvecklats och i samverkan mellan elevhälsa och lärare på Bergsjöskolan kommit att bli en modell som flera skolor tagit efter och i dag med stor framgång arbetar efter.