Den svenska skolan har unika förutsättningar att ge alla elever en god utbildning och, med elevhälsan som resurs, främja elevernas fortsatta utveckling och hälsa. Trots detta visar internationella jämförelser att svenska elever inte bara upplever sig må sämre än unga i jämförbara länder, utan även presterar sämre i de kunskapsprov som ingår i de internationella PISA-undersökningarna. Detta är en utveckling som både kan och måste vändas. Här kan elevhälsan spela en central roll genom återkommande hälsokontroller, tvärprofessionellt samarbete och tillgång till evidensbaserade metoder.Samtliga kapitel i denna tredje upplaga är uppdaterade. De speglar elevhälsans breda uppdrag och sammanfattar de specifika lagstadgande åligganden som gäller elevhälsans medicinska insats. Boken syftar till att, i den kunskapsutveckling som sker, identifiera evidensbaserade insatser och metoder för elevhälsan.I denna upplaga har nya relevanta ämnen inkluderats: barn som utsätts för våld och barn som våldsutövare, en fördjupad syn på neuropsykiatrin samt elevers oro för klimatförändringarna. Nya kapitel tar även upp samhällets digitalisering och digitala mediers påverkan på elevers lärande och hälsa.Målgruppen är blivande och redan yrkesverksamma skolläkare samt skolsköterskor. Boken kan med fördel även läsas av rektorer, specialpedagoger, psykologer och kuratorer.

Alla med erfarenhet av arbete i skolan vet att elever har olika förutsättningar och fallenhet att klara skolans mål och krav. Socio­ekonomi men även personlighet, ärftlighet och individuella hälsofaktorer påverkar. Den här boken handlar om hur skolan rent konkret kan främja fysisk och psykisk hälsa och därmed ge elever bättre förutsättningar att lyckas och må bra. Tyngdpunkten ligger på de hälsofaktorer som den medicinska elevhälsan (EMI) har till uppgift att upptäcka, förebygga och ibland åtgärda.

Den svenska skolan har unika förutsättningar att ge alla elever en god utbildning och, med elevhälsan som resurs, främja elevernas fortsatta utveckling och hälsa. Trots detta visar internationella jämförelser att svenska elever inte bara upplever sig må sämre än unga i jämförbara länder, utan även presterar sämre i de kunskapsprov som ingår i de internationella PISA-undersökningarna. Detta är en utveckling som både kan och måste vändas. Här kan elevhälsan spela en central roll genom återkommande hälsokontroller, tvärprofessionellt samarbete och tillgång till evidensbaserade metoder.Samtliga kapitel i denna tredje upplaga är uppdaterade. De speglar elevhälsans breda uppdrag och sammanfattar de specifika lagstadgande åligganden som gäller elevhälsans medicinska insats. Boken syftar till att, i den kunskapsutveckling som sker, identifiera evidensbaserade insatser och metoder för elevhälsan.I denna upplaga har nya relevanta ämnen inkluderats: barn som utsätts för våld och barn som våldsutövare, en fördjupad syn på neuropsykiatrin samt elevers oro för klimatförändringarna. Nya kapitel tar även upp samhällets digitalisering och digitala mediers påverkan på elevers lärande och hälsa.Målgruppen är blivande och redan yrkesverksamma skolläkare samt skolsköterskor. Boken kan med fördel även läsas av rektorer, specialpedagoger, psykologer och kuratorer.

Alla med erfarenhet av arbete i skolan vet att elever har olika förutsättningar och fallenhet att klara skolans mål och krav. Socio­ekonomi men även personlighet, ärftlighet och individuella hälsofaktorer påverkar. Den här boken handlar om hur skolan rent konkret kan främja fysisk och psykisk hälsa och därmed ge elever bättre förutsättningar att lyckas och må bra. Tyngdpunkten ligger på de hälsofaktorer som den medicinska elevhälsan (EMI) har till uppgift att upptäcka, förebygga och ibland åtgärda.