Carl Lindgren – författare
588 kr
Skickas
192 kr
Skickas
339 kr
Skickas
Många framstående skönlitterära författare i världen visar sig också vara utbildade läkare. Varför så är fallet kan läsarna fråga sig. I denna volym presenteras tjugo "läkarförfattare" engagerat och insiktsfullt.
Det finns en naturlig samhörighet mellan medicin och litteratur, som inte bara har sin grund i guden Apollons dubbla fögderi. Båda disciplinerna förutsätter en förmåga att kunna gå utanför sig själv och att kunna tolka, förstå och formulera känslostämningar vare sig de härrör från kroppsliga, själsliga eller kontextuella fenomen. Kanske är det därför inte förvånande att många läkare, däribland författaren själv, skattat litteraturen väl så högt som medicinen. Läkare är också en yrkeskategori ur vilken många författare har utvecklats. För många har det varit en fritidssyssla, men flera har lämnat medicinen för att bli författare på heltid. Alla läkarförfattare har inte haft ambitionen att vara samhällskritiska.
I denna bok presenteras emellertid tjugo stycken som under skilda epoker publicerat texter i form av epik, dramatik eller poesi med avsikt att mana till eftertanke avseende orättfärdigheter, som politisk ofrihet, kolonialt förtryck, etnisk diskriminering, social ojämlikhet eller patriarkalt eller religiöst förtryck som rådde under den tiden verken publicerades.
Carl Lindgren är barnläkare och litteraturvetare. Han har publicerat ett femtiotal artiklar i såväl akademiska som populärvetenskapliga tidskrifter med fokus på det korsbefruktande gränslandet mellan medicin och litteratur samt boken Ett namn skrivet i vatten - Romantikens medicin i John Keats poesi (Carlsson Bokförlag, 2013). Som lektor i medicinsk humaniora vid Karolinska Institutet har han lett seminarier om skönlitteratur som en del av undervisningen för läkarstudenterna, med syfte att vidga det mellanmänskliga perspektivet. Sedan 2018 är han redaktör för Svensk Medicinhistorisk Tidskrift.
_____________________________________________________________________________________________________________________
"Den humanistiska dimensionen går förlorad i dagens journalskrivande. Det skulle vara en fördel om läkare hade en bättre språkbehandling för att tydligare få fram budskapet." författaren Carl Lindgren i en intervju för Läkartidningen
318 kr
Skickas
Litteraturen om Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt är snarast oöverskådlig. År 2022 uppmärksammades hundraårsdagen av författarens död i svensk press och på tv med filmen På spaning efter Proust. Fokus var dock i båda fallen riktat mot hans verk. Upphovsmannen själv ägnades ringa uppmärksamhet. Ett antal biografier om Proust finns tillgängliga på franska och engelska. De har framför allt skrivits med en litteraturvetenskaplig ansats. Tolkningarna av författarens många fysiska symtom liksom den orsak till hans död som framförts i dessa behöver kompletteras ur ett medicinskt perspektiv.
"Mitt syfte som läkare och medicinhistoriker är att beskriva Prousts subjektiva lidanden, den behandling hans läkare rekommenderade honom, samt exemplifiera hur han använder dessa upplevelser i romansviten. En biografi driver vanligtvis en tes. Det kan gälla att belysa en ny aspekt av tidigare påståenden eller ifrågasätta vedertagna uppgifter om en person eller ett händelseförlopp. Min tes är att Marcel Proust föddes före beräknad tid och dessutom var undernärd under fostertiden. Vid nio års ålder debuterade den allergiska astma som skulle följa honom livet ut. Mot bakgrund av hans bräckliga konstitution, senare symtom, särpräglade diet och omfattande självmedicinering, kan orsaken till hans för tidiga död rimligen inte reduceras till att vara orsakad av en lunginflammation."
Carl Lindgren är disputerad barnläkare, litteraturvetare och kulturskribent. Han har publicerat en rad artiklar i såväl akademiska som populärvetenskaplliga tidskrifter med fokus på det korsbefruktade gränslandet mellan medicin och litteratur. På Carlsson Bokförlag har han tidigare utgivit Ett namn skrivet i vatten: Romantikens medicin i John Keats poesi (2013) och Läkare med Penna och Patos (2021). Han är redaktör för Svensk Medicinhistorisk Tidskrift.