Ann-Marie Markström - Böcker

I den här boken belyser författarna föräldrasamverkan, föräldrastöd och förhållande mellan föräldrar och förskola/skola i mångfaldens samhälle utifrån intervju- och observationsstudier, statistik, skönlitteratur, webbsidor, grundutbildningskurser och styrdokument. Författarna framhåller den snabba förändringen i synsätten på föräldrars delaktighet och inflytande och diskuterar det som ett uttryck för styrning mot gemensamt ansvar och delade normer och värden i ett samhälle som präglas av ökad segregation och heterogenitet.De belyser också det förändrade föräldraskapet och hur olika sociala och ekonomiska villkor påverkar föräldrars förhållande till förskola och skola.Bokens författare presenterar egen och andras forskning om inskolning, utvecklingssamtal, föräldrautbildning, föräldrasajter, komplementära skolor och väcker diskussionsfrågor som syftar till att stärka förutsättningarna för en likvärdig och positiv kontakt mellan föräldrar, förskola och skola.Boken riktar sig till lärarstuderande och verksamma lärare samt till alla intresserade av frågor kopplade till barn, elever, föräldrar, förskola och skola.

Skolan är en arena för en rad konflikter på olika nivåer – mellan elever, lärare, föräldrar och ledning men också i ett samhälleligt och ideologiskt perspektiv. Läraren befinner sig i och ska i sin vardag hantera det korstryck som olika konflikter ger upphov till. Den här antologin belyser konflikterna i skolan utifrån en rad olika perspektiv, från samhällets makrosystem till skolans mikrosystem. Den röda tråden utgörs av reflektioner om de konflikter som uppstår i och runt skolverksamheten, hur och varför de uppstår och hur skolan och läraren kan agera i förhållande till dem, både för att utveckla, förebygga, hantera, hjälpa och stoppa. Vissa kapitel utgår från vetenskapliga forskningsrön, andra kapitel har stöd i beprövade erfarenheter. Tillsammans bildar kapitlen en väv som belyser den mångfacetterade skolverksamheten, komplexiteten i dess konfliktytor och hur ett utvecklande och förebyggande arbete kan se ut.Antologin vänder sig till lärarstuderande, lärare, skolledare och annan personal som arbetar i skolverksamheten och vill eller känner behov av att utveckla sin förståelse för konflikter och konflikthantering i skolan. Den kan också vara intressant för förvaltningsledningar och beslutsfattare. Varje kapitel ger förslag på vidare läsning inom det behandlade området samt frågor som hjälp för att diskutera kapitlet exempelvis under utbildning eller i arbetslaget.

Documentation in early childhood education is typically seen as a means to enhance the quality of care and education, and as a way to take account of the child’s view. Assessment and Documentation in Early Childhood Education considers the increasing trend towards systematic child documentation especially in early childhood institutions. The authors present ways in which assessment and evaluation is done sometimes explicitly but more often implicitly in these practices, and explore its means, aims, forms, and functions. They also examine the rationalities of child documentation from the perspective of professional practice and professionalism and suggest that documentation and assessment practices can weaken and constrain but also empower and strengthen teachers, children and parents. Topics explored include: Different forms of documentation and assessment Documentation and listening to the children Dilemmas of assessment and documentation Participation by children Involvement of parentsThis timely book will be appealing for those studying in the field of early childhood education, teacher education, special education, general education, social work, counselling, psychology, sociology, childhood studies, and family studies.

Documentation in early childhood education is typically seen as a means to enhance the quality of care and education, and as a way to take account of the child’s view. Assessment and Documentation in Early Childhood Education considers the increasing trend towards systematic child documentation especially in early childhood institutions. The authors present ways in which assessment and evaluation is done sometimes explicitly but more often implicitly in these practices, and explore its means, aims, forms, and functions. They also examine the rationalities of child documentation from the perspective of professional practice and professionalism and suggest that documentation and assessment practices can weaken and constrain but also empower and strengthen teachers, children and parents. Topics explored include: Different forms of documentation and assessment Documentation and listening to the children Dilemmas of assessment and documentation Participation by children Involvement of parentsThis timely book will be appealing for those studying in the field of early childhood education, teacher education, special education, general education, social work, counselling, psychology, sociology, childhood studies, and family studies.

Representerar socialpedagogik en särskild kunskapsform som förutsätter en speciell socialpedagogisk kompetens?Begreppet socialpedagogik har blivit allt vanligare inom olika verksamhetsområden i Sverige. Det är emellertid fortfarande ganska oklart vad som egentligen avses. Socialpedagogik är ett mångtydigt begrepp som kan ges olika innebörder. I denna bok görs ett försök att belysa begreppet socialpedagogik som kunskapsområde, som ämne och hur det kan omsättas i praktisk handling i arbetet med människor.Författarna presenterar det som de uppfattar som socialpedagogikens idéhistoriska rötter, det vill säga den kontinentala traditionen med framför allt Natorp som förgrundsgestalt, den amerikanska traditionen av socialt arbete, där Jane Adams och Mary Richmond intar centrala platser, samt pedagogikens klassiker från 1900-talet, med bland andra John Dewey och Paulo Freire. Förutom att spåra traditionens idéhistoria sätts socialpedagogiken in i sitt samhälleliga sammanhang och kopplas till samtida diskussioner om kommunikation och makt.

Hur genomförs utvecklingssamtal i förskolan, vad handlar de om och vilka funktioner har dessa samtal? Boken handlar om relationen mellan hem och förskola med fokus på utvecklingssamtal och vad som kännetecknar desamma. Boken bygger på forskning om samtal och utvecklingssamtal och hur de kan gå till i praktiken. I boken behandlas vad som kännetecknar kommunikation i det specifika institutionella samtalssammanhang som förskolans utvecklings­samtal utgör.Författarna bidrar med förståelsen av hur utvecklingssamtal kan utgöra ett professionellt kommunikativt verktyg för verksamma lärare i förskolan, men också hur denna typ av samtal kan förstås som en bedömnings- och granskningspraktik. I boken argumenterar författarna för vikten av att reflektera över frågor om vilka normer och värderingar som förmedlas och förhandlas om barn, barndom, föräldraskap men också om de professionella i dessa samtal.I den här reviderade upplagan har nya delar förts in i flera av kapitlen avseende förskolans förändrade uppdrag, styrdokument och ny forskning. Denna upplaga innehåller även ett helt nytt kapitel som handlar om att föra och leda samtal med föräldrar.Utvecklingssamtal – kommunikation mellan hem och förskola vänder sig till studenter och verksamma inom förskola och skola, men även till ­andra yrkesgrupper som använder samtal som en del i sin yrkes­utövning i möten med barn och familj, t.ex. socionomer, ­psykologer och sjuksköterskor.

När barn och elever riskerar att fara illa på grund av våld, missbruk eller psykisk ohälsa i hemmet har förskolan, skolan och fritidshemmet en viktig skyddande funktion. I den här boken presenteras teorier och praktiska exempel på hur det går att förstå barns och elevers sociala utsatthet samt vilket socialt och specialpedagogiskt uppdrag dessa skolformer har. Författarna beskriver de processer som startar när en orosanmälan görs, hur en utredning hos socialtjänsten går till och socialtjänstens olika placeringsformer om ett barn inte längre kan bo kvar i hemmet. Genom konkreta fallbeskrivningar möter vi några barn och elever i problematiska situationer där socialtjänst och förskole- och skolpersonal har olika roller och ansvar. Aktör-nätverksteorin, ANT, presenteras i ett eget kapitel och används i analyserna. Boken synliggör hur bristande förutsättningar, även materiella, griper in och påverkar de ibland känslomässigt svåra möten som förskole- och skolpersonal har med vårdnadshavare, barn och unga. Den här boken vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom förskola, fritidshem och skola - pedagoger såväl som elevhälsopersonal - men också till de som arbetar inom socialtjänst eller andra verksamheter som ger stöd till barn och familjer.