Lena Sandström – författare

Metodövningar i statsrätt är en metod- och övningsbok för studenter som läser statsrätt och konstitutionell rätt inom ramen för juristprogrammet. Boken består av övningsfrågor med kortfattade svarsförslag, tablåer som schematiskt systematiserar olika statsrättsliga företeelser, samt metodologiska scheman som hjälper studenten att steg för steg angripa statsrättsliga och konstitutionella frågeställningar och problem. Områden som behandlas är statsrättslig teori, våra högsta styrande organ, domstolars och förvaltningsmyndigheters roll och självständighet, grundläggande fri- och rättigheter inklusive tryck- och yttrandefrihet och medborgarskap, m.m.

Avsikten med Metodövningar i statsrätt är att både teoretiskt och praktiskt åskådliggöra för juridikstuderande hur de statsrättsliga och konstitutionella metoderna tillämpas. Avsikten är också att träna studenterna i självständigt kritiskt tänkande.

Boken är primärt framtagen för kursen i statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Den kan dock med fördel användas också av studenter på andra studieorter.

Grundläggande juridik för lärarutbildningen. Fokuserar på mötet lärare och elev. Vilka rättsliga aspekter, ibland förknippade med etiska dilemman, som detta kan akualisera. Vill lära att se juridiken i vardagliga situationer och försöka avgöra vad som är rättsligt korrekt. Hänvisningar till relevenata paragrafer.

Statsrättens grunder utgör en kommentar av regeringsformen med anslutande författningar. Även EU-rätten och Europakonventionen behandlas i de delar som rör statsrätten. Statsrätten, eller konstitutionell rätt som den också benämns, handlar om formalia kring riksdagsval, regeringsbildning, normgivning etc., men innefattar också många juridiska frågor med direkt anknytning till politik och det omgivande samhället, t.ex. fri- och rättigheter av ett blandat slag. Det är ett dynamiskt rättsområde och mycket har hänt sedan den förra 6:e upplagan 2018.

I läroboken eftersträvas ett helhetsperspektiv, innebärande att frågor sätts in i ett större sammanhang:

Kan vi förbjuda en förening för att den anses som främlingsfientlig eller våldsinriktad? Kan vi tvinga människor att vaccinera sig mot covid eller inskränka den lagstiftade mötesfriheten? Måste vi följa en EU-rättslig förordning om utökad datalagring av uppgifter? Får en svensk lag föreskriva att svenska medborgare som deltagit i krig ska landsförvisas? Kan en minister ge uttryck för sitt gillande av en viss dom eller kan det uppfattas som otillåtet ministerstyre?

Frågorna är många och av blandad art och svaren kan vara mer eller mindre osäkra. Icke desto mindre måste svar eftersökas med någon form av etablerad juridisk metod och med en fingertoppskänsla för den politiska dimensionen.

I boken ges många hänvisningar till rättsfall, referenslitteratur och även till andra författningar än de rent statsrättsliga.