Jaan Paju – författare

Europarätten har fått ett stort genomslag och intar numera en central roll i de nationella rättsordningarna. Detta tack vare medlemsstaternas och de nationella domstolarnas övervägande acceptans av europarätten trots att den griper in, påverkar, förändrar, tar över och i vissa fall till och med underkänner nationell rätt. Acceptansen är dock inte ovillkorlig utan europa rätten bygger på en levande dialog; ett kritiskt utbyte av tankar. Avsikten med boken Kritiskt tänkande inom europarätten är att den ska, tillsammans med en huvudbok i europarätt och väl anpassade seminarieövningar, refl ektera över de underliggande rättsliga spänningsfälten och utmaningarna som EU ständigt står inför. Boken utgör på så vis ett steg på vägen för juridikstuderande till ett självständigt kritiskt förhållningssätt till europarätten.

Denna författningssamling innehåller svensk och europeisk lagtext som används på kursen i Statsrätt vid Juridiska Institutionen, Stockholms universitet. Författningssamlingen omfattar våra fyra grundlagar, dvs. RF, TF, YGL och SO, samt riksdagsordningen och annan svensk lagstiftning som kompletterar eller ansluter till dessa författningar. Den innehåller dessutom Europakonventionen, som är aktuell både som europarätt och som svensk lag, samt EU:s unionsfördrag, funktionsfördrag, rättighetsstadga och protokoll om tillämpning av subsidiaritet- och proportionalitetsprinciperna.

Samlingen är primärt avsedd för kurser i europarätt och statsrätt på universitetsnivå, särskilt med avseende på kursen i statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Den kan givetvis också utgöra ett hjälpmedel för yrkesverksamma jurister och andra som kommer i kontakt med europarättsliga och statsrättsliga frågor.

Denna nionde upplaga innehåller aktuell lagstiftning per 1 juli 2026.

The aim of this book is to examine how EU law relates to and impacts on the national social security systems of the Member States. It asks three key questions. Firstly, it looks at how the internal market and its developments have eroded Member States'' sovereignty over their social security systems, despite the fact that the EU has limited competence in the field. It then explores, secondly, how the Union Citizenship and, thirdly, the Charter of Fundamental Rights has affected the coordination of these regimes.

The aim of this book is to examine how EU law relates to and impacts on the national social security systems of the Member States. It asks three key questions. Firstly, it looks at how the internal market and its developments have eroded Member States'' sovereignty over their social security systems, despite the fact that the EU has limited competence in the field. It then explores, secondly, how the Union Citizenship and, thirdly, the Charter of Fundamental Rights has affected the coordination of these regimes.

The aim of this book is to examine how EU law relates to and impacts on the national social security systems of the Member States. It asks three key questions. Firstly, it looks at how the internal market and its developments have eroded Member States’ sovereignty over their social security systems, despite the fact that the EU has limited competence in the field. It then explores, secondly, how the Union Citizenship and, thirdly, the Charter of Fundamental Rights has affected the coordination of these regimes.

The aim of this book is to examine how EU law relates to and impacts on the national social security systems of the Member States. It asks three key questions. Firstly, it looks at how the internal market and its developments have eroded Member States’ sovereignty over their social security systems, despite the fact that the EU has limited competence in the field. It then explores, secondly, how the Union Citizenship and, thirdly, the Charter of Fundamental Rights has affected the coordination of these regimes.

Can it be argued that there exists a concept of Nordic citizenship, founded on inter-Nordic cooperation and its relationship with EU law and EEA law? Researchers from all five Nordic States (Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden) explore the tensions, gaps, and overlaps arising from the interplay of EU citizenship, EEA law, and the Nordic initiatives that aim to facilitate cross-border mobility of persons in the region. The analysis takes a dual approach. Firstly, it tracks the legal development of nationality law in Nordic states. Secondly, it sets out the rights of residence and access to social rights that follow from the three different regimes. It asks if the Nordic States, through their regional cooperation, are ‘going beyond’ EU free movement law, making naturalisation to a citizenship in a Nordic state particularly attractive. This important new work gives a unique perspective on EU citizenship and free movement law.

Can it be argued that there exists a concept of Nordic citizenship, founded on inter-Nordic cooperation and its relationship with EU law and EEA law? Researchers from all five Nordic States (Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden) explore the tensions, gaps, and overlaps arising from the interplay of EU citizenship, EEA law, and the Nordic initiatives that aim to facilitate cross-border mobility of persons in the region. The analysis takes a dual approach. Firstly, it tracks the legal development of nationality law in Nordic states. Secondly, it sets out the rights of residence and access to social rights that follow from the three different regimes. It asks if the Nordic States, through their regional cooperation, are ''going beyond'' EU free movement law, making naturalisation to a citizenship in a Nordic state particularly attractive. This important new work gives a unique perspective on EU citizenship and free movement law.

Can it be argued that there exists a concept of Nordic citizenship, founded on inter-Nordic cooperation and its relationship with EU law and EEA law? Researchers from all five Nordic States (Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden) explore the tensions, gaps, and overlaps arising from the interplay of EU citizenship, EEA law, and the Nordic initiatives that aim to facilitate cross-border mobility of persons in the region. The analysis takes a dual approach. Firstly, it tracks the legal development of nationality law in Nordic states. Secondly, it sets out the rights of residence and access to social rights that follow from the three different regimes. It asks if the Nordic States, through their regional cooperation, are ''going beyond'' EU free movement law, making naturalisation to a citizenship in a Nordic state particularly attractive. This important new work gives a unique perspective on EU citizenship and free movement law.

Can it be argued that there exists a concept of Nordic citizenship, founded on inter-Nordic cooperation and its relationship with EU law and EEA law? Researchers from all five Nordic States (Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden) explore the tensions, gaps, and overlaps arising from the interplay of EU citizenship, EEA law, and the Nordic initiatives that aim to facilitate cross-border mobility of persons in the region. The analysis takes a dual approach. Firstly, it tracks the legal development of nationality law in Nordic states. Secondly, it sets out the rights of residence and access to social rights that follow from the three different regimes. It asks if the Nordic States, through their regional cooperation, are ‘going beyond’ EU free movement law, making naturalisation to a citizenship in a Nordic state particularly attractive. This important new work gives a unique perspective on EU citizenship and free movement law.

This open access edited collection, the most recent volume in the landmark series Swedish Studies in European Law, takes an ambitious look at the nature and impact of the European Union.Drawing on expert analysis, it offers a dual perspective by addressing pertinent questions about the constitutional nature of the Union, as well as the evolution of its Internal Market. This approach has never been more timely as the role of the EU in an increasingly turbulent geo-political environment is both important and challenging. Lawyers as well as others will find this an invaluable assessment of the EU and its power to bring about change.The ebook editions of this book are available open access under a CC BY-NC-ND 4.0 licence on bloomsburycollections.com.

Introduktion till EU:s socialförsäkringsrätt är en grundläggande bok om EU:s samordningsinstrument förordning 883/2004 på socialförsäkringens område. Boken ger en samlad bild av den komplexa samordningen av medlemsstaternas socialförsäkringssystem med betoning på principerna och de materiella huvudreglerna. Fokus är på att förklara varför en samordning av medlemsstaternas socialförsäkringar är nödvändig, när förordning 883/2004 blir tillämplig samt en presentation av hur samordningen sker på förordningens viktigaste sakområden: förmåner vid sjukdom, förmåner vid moderskap, familjeförmåner, förmåner vid arbetslöshet, förmåner vid ålderdom, förmåner vid invaliditet, förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom. I denna tredjeupplaga har texten kompletterats mot bakgrund av rättspraxisutveckling och ny doktrin på området.

Boken är avsedd att användas i den juridiska undervisningen på universitets- och högskolenivå, men kan med fördel även nyttjas av praktiker som en vägvisare till EU:s socialförsäkringsrätt.

Frågan som avhandlingen Suveränitetserosion? ställer, är om den fortsatta utvecklingen på socialförsäkringens område ska vara för EU att lagstifta om eller om den, som den till övervägande del varit de senaste femtio åren, ska fortsätta utvecklas av EU-domstolen. Avhandlingen Suveränitetserosion? visar mot bakgrund av rättspraxis hur medlemsstaternas nationella socialförsäkringar påverkas av EU:s inre marknad, av ett unionsmedborgarskap med en rätt att fritt röra sig och av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Avhandlingen ger läsaren en djupare förståelse till den omorientering av de nationella socialförsäkringarna som skett och sker. Jaan Paju är jur kand (Uppsala), LLM (KCL) samt redaktör för Europarättslig Tidskrift. Suveränitetserosion? är hans avhandling i Europeisk integrationsrätt.

Den svenska välfärdsmodellen kännetecknas av solidaritet, trygghet och jämlikhet. En viktig pusselbit utgörs av social omsorg och trygghet. Men omfattas alla? Omfattas de tredjelandsmedborgare som bor eller vistas i Sverige? Kan man tala om sociala rättigheter åt alla och envar? Studien tar avstamp i regeringsformens målsättningsstadgande i 1 kap. 2 § st. 2 om att det allmänna har att verka för social omsorg och trygghet. För den skull det rör sig om medborgare från en annan medlemsstat förhindrar unionsrätten en olikbehandling vad avser sociala rättigheter. Även internationell rätt och de konventioner en stat tillträtt kan inskränka den nationella lagstiftarens utrymme att förvägra eller inskränka sociala rättigheter. Man kan här tala om en parallell och simultan utveckling där andra regelverk i hög grad påverkar den svenska rättsbildningen. Studien ställer därför tre frågor om sociala rättigheters utkrävbarhet i Sverige: – Är den svenska lagstiftaren bunden av de stadganden om sociala rättigheter som återfinns i RF 1:2 st. 2? – Hur påverkar internationell rätt och Europarådets instrument tredjelandsmedborgares möjlighet att hävda sociala rättigheter i Sverige? – Följer ett bindande socialrättsligt skydd av unionsrätten?

Digitalization of societies has important ramifications for citizens and businesses. The digital landscape is rapidly changing, whereas at the same time there are growing concerns about how market access in the EU’s digital market as well as fundamental rights can be sufficiently safeguarded in the shadow of ‘big data’ and algorithms. This timely and important book presents expert analyses of how digitalization raises questions of the future role for general principles of European Union (EU) law, including the foundational principles of the EU’s fundamental economic freedoms and EU competition rules.

Examining a number of issues revolving around the internal market, the digital single market, competition law, intellectual property, data protection, democracy and the rule of law, the contributors provide deeply informed insights of the challenges as to:

effects of the technological disruption on the doctrine of general principles; the resilience of general principles in the digital society; the need to rely on new general principles in the digital society; the realization of the digital single market; the safeguarding of fundamental rights and the rule of law.

The contributors are highly esteemed scholars from major European universities. A common theme is the need for judicial evolution of EU fundamental rights law in the digital era, alongside penetrating analyses of recent Court of Justice of the European Union case law on the impact of digitalization.

Dealing as it does with an area of European law of particular complexity and rapidly growing importance, the anthology provides insights and knowledge about the ways in which digitalization is rapidly changing EU law. Are general principles of EU law as developed in an ‘analogue world’ sufficiently resilient to withstand the rapid and often disruptive developments taking place in the digital marketplace? The fresh look at the concept of ‘general principles’ taken by the various contributors helps to clarify the actual application in EU law in areas related to the ongoing digitalization of our society. It will be greatly appreciated by practitioners, policymakers and academics active in any of the many fields of law affected by the digital revolution.