Högskola och universitet

Engelska är både mål och verktyg i svensk utbildning. Den här boken ger en överskådlig bild av vad vi faktiskt vet – och vad vi fortfarande inte vet – om engelska som målspråk och som undervisningsspråk, från förskola till högre utbildning. I boken samlas forskning, styrdokument och praktik för att visa att delarna hänger ihop. Målet är att knyta ihop ett område som ofta upplevs som splittrat och att göra det lättare att se hur språkval, uppgifter och interaktion i klassrummet påverkar elevers lärande i och genom engelska.Engelska som målspråk och undervisningsspråk är handlingsinriktad och vänder sig till blivande och verksamma engelsklärare liksom till dig som arbetar med lärarutbildning och skolutveckling. Boken ger en förståelse för progressionen i engelskämnet, konkreta verktyg för planering, målformulering och bedömning samt underlag för kollegiala diskussioner. Här finns klassrumsnära exempel på arbete med läsning, skrivande och lyssnande på engelska, liksom arbetssätt för ordförråd och formfokus samt strategier för feedback, stöttning och differentiering. Boken visar också hur elevernas möten med engelska utanför skolan – i spel, medier och kultur – kan tas tillvara i undervisningen. Ambitionen med boken är enkel men viktig: att stärka elevernas lärande i och genom engelska – oavsett nivå och undervisningsform.Hans Malmström (red.) är bitr. professor i vetenskapens kommunikation och lärande vid Chalmers tekniska högskola.Liss Kerstin Sylvén (red.) är seniorprofessor i ämnesdidaktik med inriktning mot språk vid Göteborgs universitet.

Una Cunningham är professor emerita i språkdidaktik med inriktning mot engelska vid Stockholms universitet.Linda Eriksson är doktorand i engelsk språkvetenskap vid Örebro universitet och tillhör forskarskolan Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik.Maria Kuteeva är professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Stockholms universitet.Marie Källkvist är professor i engelska och viceprefekt vid institutionen för språk vid Linnéuniversitetet.John Löwenadler är docent i ämnesdidaktik med inriktning mot språk på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.Satu Manninen är professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.Eva Olsson är docent i ämnesdidaktik med inriktning mot språk vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.Joseph Siegel är professor i engelska med inriktning mot tillämpad språkvetenskap och utbildning vid Stockholms universitet.Ellen Turner är universitetslektor och docent i engelska vid Språk- och litteraturcentrum på Lunds universitet.Cecilia Wadsö Lecaros är universitetslektor och docent vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.Marcus Warnby är universitetslektor och proprefekt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Ny uppdaterad utgåva.

Så gör du för att lyckas på högskoleprovet. Följ vårt pedagogiska upplägg som hjälpt tiotusentals studenter in på drömutbildningen.

Alla kan förbättra sina chanser att lyckas på högskoleprovet med rätt förberedelser. I den här boken har vi handplockat just de kunskaper som krävs för att nå ett toppresultat.  

Den kompletta guiden till Högskoleprovet vänder sig till alla som ska skriva högskoleprovet, oavsett om man skrivit det tidigare eller om det är första gången, och oavsett ambitionsnivå.  

Du lär dig inte bara den teori som testas på högskoleprovet, utan får hjälp med att strukturera dina förberedelser. Boken innehåller även många övningsuppgifter och förslag på lösningstekniker.  

Målet är att förmedla kunskaper som inte bara möjliggör framgång på högskoleprovet, utan som kommer att vara till nytta för framtida studier på universitet och högskola.  

Den kompletta guiden till Högskoleprovet är ett perfekt stöd på vägen till ett bra resultat. Lukas Holmegaard har själv skrivit 2,0 (högsta resultat) och har anlitats som expert på högskoleprovet av bl.a. Sveriges Radio, Aftonbladet, GP,Expressen och Metro.

"Ger en god överblick och övning inför provets alla delar." / Svenska Dagbladet

"Lättillgänglig och väl uppbyggd. En genomarbetad, beprövad och relevant handbok." / BTJ-häftet, Jonas Herrlin  

Så gör du för att lyckas på högskoleprovet. Följ vårt pedagogiska upplägg som hjälpt tiotusentals studenter in på drömutbildningen. Ny, uppdaterad utgåva.

Alla kan förbättra sina chanser att lyckas på högskoleprovet med rätt förberedelser. I den här boken har vi handplockat just de kunskaper somkrävs för att nå ett toppresultat.

Den kompletta guiden till Högskoleprovet vänder sig till alla som ska skriva högskoleprovet, oavsett om man skrivit det tidigare eller om detär första gången, och oavsett ambitionsnivå.

Du lär dig inte bara den teori som testas på högskoleprovet, utan får hjälp med att strukturera dina förberedelser. Boken innehåller ävenmånga övningsuppgifter och förslag på lösningstekniker.

Målet är att förmedla kunskaper som inte bara möjliggör framgång på högskoleprovet, utan som kommer att vara till nytta för framtida studier påuniversitet och högskola.

Högskoleprovet : Den kompletta guiden är ett perfekt stöd på vägen till ett bra resultat, med möjlighet att komma in på drömutbildningen! Lukas Holmegaard har själv skrivit 2,0 (högsta resultat) och har anlitats som expert på högskoleprovet av bl.a. Sveriges Radio, Aftonbladet, GP,Expressen och Metro.

"Ger en god överblick och övning inför provets alla delar." / Svenska Dagbladet

"Lättillgänglig och väl uppbyggd. En genomarbetad, beprövad och relevant handbok." / BTJ-häftet, Jonas Herrlin

Att bli lärare i svenska vänder sig till blivande lärare i svenskämnena i årskurserna F–6. Boken är också tänkt att vara en källa till inspiration för verksamma lärare. Författarna är forskare med bred och lång erfarenhet från olika forskningsfält och utbildningar inom svenskämnena. Innehållet visar på den mångsidighet som karaktäriserar svenskämnena och behandlar följande teman:

Boken ger på så sätt en gedigen kunskapsbas för lärares reflektiva praktik. Det gäller planering, genomförande och uppföljning av en engagerande och innehållsrik undervisning i en kultur där kunskap skapas i, genom och om texter och språk.Denna andra upplaga är uppdaterad mot aktuell läroplan, Lgr22.

Om författarnaCaroline Liberg (red.) är professor emerita i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör frågor om vad det innebär att bli deltagare och medskapare av olika tal- och skriftspråkliga praktiker, hur dessa praktiker konstitueras och språkligt realiseras samt vilka normer och värden de vilar på.

Jon Smidt (red.) är professor emeritus i norskdidaktik vid NTNU, Trondheim. Som forskare har han intresserat sig särskilt för litteraturarbete, skrivning och skrivinlärning i skolan. Han har också lång undervisningserfarenhet från gymnasiet, universitetet och lärarutbildningen.

Vad utmärker skickliga lärare? Går det verkligen att objektivt bedöma frågan utan att hamna i subjektiva värderingar och preferenser? Hur ser vägarna till lärarskicklighet ut och vad kan forskningen bidra med för svar?

Då lärarskicklighet är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för att nå goda elevresultat är frågan om vad som kännetecknar en utmärkt lärare central. Utmärkt lärare bygger på författarnas genomgång av de senaste tjugo årens svenska och internationella forskning om såväl yrkesutveckling som lärarkompetens och visar vilka kvaliteter som kännetecknar lärarskicklighet.

Genom olika perspektiv och exempel utreds även forskningens svar på vad som bör göras för att tillgodose behovet av lärare och skapa förutsättningar för en ständigt pågående yrkesutveckling. De sammantagna resultaten ger forskningsgrundade målbilder och stakar ut vägen för att få fler att utvecklas till skickliga lärare genom lärarutbildning, kollegialt lärande, kompetensutveckling och professionsprogram. Fem slutsatser ger riktningen för framtiden.

Utmärkt lärare ingår i den så kallade Utmärktserien och vänder sig till blivande och verksamma lärare, men också till rektorer, skolchefer, skolutvecklare, politiker, beslutsfattare och andra med intresse för att utveckla skolans kvalitet och måluppfyllelse.

Tidigare utgivna böcker i serien är: Utmärkt undervisning (2020), Utmärkt skolutveckling (2016), samt Utmärkt ledarskap i skolan (2018).

Sagt om boken:

”En efterlängtad bok som provocerar och utbildar! Håkansson och Sundberg utmanar vanliga föreställningar om vad som utmärker bra lärare och visar att forskningen har svar. Boken är en unik genomgång av svensk och internationell forskning och obligatorisk läsning för alla som arbetar med lärares utbildning och professionsutveckling.”Maria Jarl, fil dr och universitetslektor vid Göteborgs universitet

”En utmärkt introduktion till forskning om lärarskicklighet. Fina översikter och analyser visar på både komplexiteten i frågan och på vägar till ökad lärarskicklighet. Behovet av att fördjupa elevers lärande, öka skolans likvärdighet och arbetet med professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer, gör den eviga tematiken om lärares kunskap och kompetens osedvanligt aktuell.”Björn Åstrand, leg. lärare, historiker och lektor i pedagogiskt arbete

Samtal på Bokmässan 2024Se gärna Jan Håkansson, Daniel Sundberg och Per Kornhall i ett samtal inspelat av UR, Vad får lärare att trivas och växa i sin yrkesroll.

Susanne Dodillets bok Historien om det moderna universitetet är välskriven och intressant. Huvudtesen är att det klassiska universitetet, där centrum utgjordes av humaniora, har ersatts av ett annat där samhällsvetenskaperna styr verksamheten. Den fria nyfikenhetsorienterade forskningen betraktas numera med skepsis eller ren motvilja, medan undersökningar som syftar till att bidra till samhällets framsteg premieras.

Ur historiens gömmor lyfter författaren fram den en gång så inflytelserike professorn i socialpolitik, tillika partiledaren Gösta Bagge liksom en annan professor, Torsten Husén, den svenska grundskolans cyniskt manipulative tillskyndare. Båda har nära till samtidens stora kapitalister liksom till den politisk-byråkratiska eliten. Deras betydelse för det nutida universitetet är avgörande, enligt Dodillet.

Läsaren behöver inte skriva under på alla Dodillets teser för att bli stimulerad av hennes framställning. Det är en bok som lockar till en fördjupad debatt om dagens svenska universitet.

Sven-Eric Lidman

Professor em. i idé och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

Om Utbildning med världen i centrumUtbildning med världen i centrum är utbildningsfilosofen Gert J.J. Biestas angelägna inlägg i den långvariga debatten om vad utbildning egentligen bör fokusera på.

I de sju kapitlen belyser Biesta vikten av att uppmärksamma utbildningens existentiella inriktning, inte sett som överförande av kunskap och förmågor, utan som en handling som riktar elevernas uppmärksamhet mot den värld de existerar i, så att de kan leva upp till det som världen begär och behöver av dem. Han betonar skolans unika ställning som den plats där nya generationer får möta världen och se sig själva i förhållande till den. I vilken utsträckning ett samhälle är berett att tillgängliggöra den tid som behövs för detta pedagogiska arbete är ett viktigt mått på dess demokratiska kvalitet.

Utbildning med världen i centrum vänder sig främst till forskare inom pedagogik, men även till verksamma lärare och lärarstudenter som är intresserade av utbildnings- och undervisningsfilosofi.

Sagt om boken:”Författaren är en ytterligt välrenommerad utbildningsfilosof, och den här boken har rönt intresse i sin originalutgåva. Nu har den fått en svensk språkdräkt tack vare Lars Ahlströms goda översättning. [...] En väsentlig fråga i Utbildning med världen i centrum är hur lärare kan bidra till att eleverna växer i att erövra sin plats som subjekt i världen. Oavsett om man delar Biestas syn eller inte så vässas läsarnas åsikter genom brottningsmatchen med hans text! Det gör den mycket läsvärd!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 7, 2026

Vart Holmqvist vänder sig ser han hur näringslivets ideal och värderingar genomsyrar Handels. ( ) Det här är en kolossalt nyttig bok. Det är sällsynt med täta analyser av högskolans värld. Sverker Sörlin, Dagens Nyheter

Efter sin omtalade studie av Djursholm riktar Mikael Holmqvist nu strålkastarljuset mot Handelshögskolan i Stockholm. Handels. Maktelitens skola är den första inträngande analysen av denna institution, där inte bara den ekonomiska makteliten utbildas och fostras, utan även den politiska. Skolan grundades 1909 av det svenska näringslivet och är alltjämt ett privat universitet, men finansieras också av offentliga medel. Handelshögskolan utmärks av sin mycket selektiva antagning, och är det närmaste man kan komma en elitskola på universitetsnivå i Sverige. Vilka studenter är det som kommer in på Handels och hur formas de för framtida maktpositioner? Vilka är förutsättningarna för fri och oberoende forskning och undervisning när näringslivet leder verksamheten? Och hur påverkar denna skola det vidare samhället i en social, moralisk och politisk bemärkelse?

Mikael Holmqvist är docent i sociologi och professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet, utbildad i Sverige och Frankrike. Han har varit återkommande gästforskare vid Cornell University och Stanford University i USA. Hans forskning handlar om arbete, makt och organisation. Holmqvists uppmärksammade bok Djursholm. Sveriges ledarsamhälle utkom 2015.

Sällan har väl en bok legat så rätt i tiden som Handels ( ). För berättelsen om Handelshögskolan i Stockholm är just en berättelse om näringslivets växande status i Sverige. Johan Anderberg, Expressen

I sin bok om Handelshögskolan visar företagsekonomen och författaren Mikael Holmqvist hur Sveriges maktnobless formas, fostras och reproduceras. Henrik Malm Lindberg, Uppsala Nya Tidning

Handels är ett övertygande underlag för att slå näven i bordet. Inte vara lika fogliga mot ekonomismens beslutsfattare som de är mot näringslivet. Fler borde hålla ett kritiskt örnöga. Annelie Jordahl, Sydsvenskan

Mikael Holmqvists nya studie ger en fascinerande inblick i det slutna system som Handelshögskolan i Stockholm utgör. Boken är lika kritisk som initierad ( ). Rikard Flyckt, Jönköpingsposten

Holmqvist förmedlar djup kunskap om eliterna skola, med ett kritiskt perspektiv, som jag finner högst sympatiskt. Han klär av skolans inre och yttre verksamheter på ett riktigt avslöjande sätt. Lars-Erik Alkvist, Dala-Demokraten

Holmqvists skildring av den självsäkra, handlingsinriktade lilla högskolan på Sveavägen är rolig på det sätt sociologi ofta är: det är ju förbluffande upplysande, hårresande ibland, att ta del av människors självbild. Per Andersson, SVT Kulturnyheterna

En revolution sveper genom våra universitet. Den kallas jämställdhetsintegrering och används som täckmantel för en radikal och djupgående process. Kvinnor kvoteras in bakom lyckta dörrar. Forskare tystnar av rädsla för repressalier. Kunskap snedvrids när forskningsmedel villkoras med att studierna måste inkludera ett genusperspektiv - om det så är glaciärer, mumintrollen eller brofästen man forskar om. Det som nu sker på universiteten påverkar snart hela samhället.

*

När Anna-Karin Wyndhamn började arbeta på Nationella sekretariatet för genusforskning upptäckte hon ett radikalt förändringsprojekt hon inte kunde stå bakom. Hon tog kontakt med Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, och tillsammans bestämde de sig för att granska de makthavare som sprider genusdoktrinen i Sverige.

Den överbeskyddade människan tar avstamp i ett nytt fenomen på amerikanska universitet. Studenter kräver att föreläsare, talare och rektorer som avviker från deras världsbild ska avlägsnas, eller till och med avskedas. Greg Lukianoff och Jonathan Haidt spårar denna utveckling till att många unga idag får en överbeskyddande och ängslig uppfostran som berövar dem möjligheten att utveckla självförtroende och förmåga att på egen hand lösa konflikter. Paranoida föräldrar, ökningen av ångest och depression bland elever och uppkomsten av nya idéer om rättvisa leder enligt författarna till välmenande men miss-riktade försök att skydda unga människor. Istället skadas deras utveckling och mentala hälsa, utbildningssystemens funktion och till och med själva demokratin.

Boken har ett förord skrivet av Johan Hakelius, politisk chefredaktör för nyhetsmagasinet Fokus.

Presscitat:

"Som ett tidsdokument över en svunnen era skriven av två deltagande observatörer inbjuder Den överbeskyddade människan till reflektion." Tidskriften Respons

Grundläggande principer för undervisning är en bok om konsten att undervisa. Utifrån aktuell forskning om lärares kunnande argumenterar bokens författare för fem principer som lärare behöver behärska och utgå från för att bedriva en bra undervisning.

De fem principerna beskrivs ingående genom undervisningsprocessens tre faser: planering, genomförande och utvärdering. Stort fokus läggs på ämnesdidaktik och de didaktiska frågorna, vilka hjälper till att forma mötet mellan lärare, elev och undervisningsinnehåll.

Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor som lämpar sig för kollegiala diskussioner och boken avslutas med ett kapitel om undervisnings- och kompetensutveckling, där de fem principerna utgör ett gott underlag för att identifiera vad i undervisningen det är som ska utvecklas.

Kunskap om undervisning är kärnan i lärarprofessionen och gemensam för alla lärare, oavsett ämnesinriktning. Det här är därför en bok som riktar sig till alla som arbetar eller kommer att arbeta med undervisning.

”För att kunna arbeta med undervisningsutveckling behöver det finnas ett fokus på vad som ska utvecklas. De fem principer för undervisning som vi har presenterat i denna bok utgör just ett sådant underlag.”Ur kapitel 6

Sagt om boken:

”Det är välskrivet, klart och precist. Författarna arbetar konsekvent utifrån de didaktiska frågorna och grundprinciperna vilket gör boken väl sammanhållen, med flera exempel på undervisningssituationer ifrån olika ämnen. Styrkorna med boken, som riktar sig till alla skolstadier, är fokuset på vikten av att göra en bra planering, att försöka förutse vad elever brukar ha svårigheter med i det aktuella kursinnehållet samt att ta elevernas "inspel" på allvar. Författarna tydliggör syftet: att inrikta sig på den kunskap lärare behöver för att bli skickliga på att undervisa.”Emma Hertley-Lundberg, BTJ-häftet nr 4, 2024

Anja Thorsten är docent i pedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintressen rör relationen mellan undervisning och lärande, svenskdidaktik, undervisningsutvecklande forskning och didaktiskt ledarskap. Anja har mångårig erfarenhet som lärare och av att handleda lärare i grundskolan och gymnasieskolan om undervisningsutveckling.

Joakim Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot matematikdidaktik vid Linköpings universitet. Han har undervisat som grundskollärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Hans forskning rör undervisningsutveckling och lärande, med ett särskilt fokus på matematikundervisning samt hur lärare kan stöttas i att genomföra undervisning på ett kvalificerat sätt. Joakim har stor erfarenhet av handledning av lärare i förskolan och grundskolan.