Högskola och universitet

På väg mot läraryrket är skriven för att hjälpa dig som är lärarstuderande att strukturera och använda din verksamhetsförlagda utbildning på bästa sätt. Boken hjälper dig att anta utmaningar som att skapa relationer till eleverna, leda en klass, planera och genomföra lektioner och arbetsområden samt med att utveckla ditt språk och förhålla dig till skolans värdegrund.

Kapitlen inleds teoretiskt, men blir snart praktiskt inriktade. I varje kapitel finns också arbetsuppgifter och reflektionsfrågor. Dessa hjälper dig att praktisera innehållet och att reflektera över det i förhållande till de erfarenheter du samtidigt gör på praktikskolan.

Boken innehåller också ett kapitel för att underlätta ditt första år som verksam lärare. I boken ges handfasta råd som hjälper dig att didaktisera dina ämneskunskaper till god undervisning. Den ger också vägledning om konstruktivt ledarskap och framhåller vikten av att skapa goda relationer till eleverna. Kort sagt: att verka som lärare.

Det är viktigt att den verksamhetsförlagda utbildningen blir en bra och givande tid och att den ger dig möjlighet att pröva dina teoretiska kunskaper. Läraryrket kräver också ständig reflektion som kan leda till utveckling. Allt det här vill den här boken hjälpa dig med.

Sagt om boken"På väg mot läraryrket vänder sig till blivande lärare, men är också mycket användbar för handledare och hela arbetslag som kan diskutera sin egen verksamhet och didaktiska upplägg i relation till bokens innehåll. Det är en briljant bok som ger stöd åt lärarstudenter i deras ledarskap och i prövandet av teoretiska kunskaper omsatta i en skolvardag." Helhetsbetyg: 5 av 5. Katharina Jacobsson, lektör, BTJ-häftet nr 8, 2021.

Om författarnaSenait Bohlin är verksam som adjunkt på lärarutbildningen på Malmö Universitet. Där undervisar hon blivande grundskolelärare i SO-ämnena, samt om bedömning och planering. Senait leder även VFU-kurser. Hon är utbildad 4-9-lärare i svenska, religion och historia, och har varit verksam i grundskolan i 15 år.

Fredrik Alvén är verksam som lektor på lärarutbildningen på Malmö Universitet. Där undervisar han främst i historia och geografi, men också om bedömning och rättvis utbildning. Han leder även VFU-kurser och har varit verksam som grundskolelärare i 14 år. Fredriks forskningsintressen rör historiedidaktiska frågor, bedömning samt moraliska aspekter kring undervisning.

Alla kan förbättra sina chanser att lyckas på högskoleprovet med rätt förberedelser. Men vad behöver man egentligen kunna? Och hur förbereder man sig effektivt om man har begränsat med tid? Den kompletta guiden till högskoleprovet ger svar på dessa frågor.

Boken varvar teori, exempel och övningar för att steg för steg lotsa läsaren genom högskoleprovets olika delar. Nytt för denna utgåva är att boken nu kan kompletteras med den digitala utbildningen Hopp. Tillsammans kan de göra inlärningen ännu mer effektiv.

Boken och den digitala utbildningen kan användas var för sig men ger bäst resultat om de används tillsammans. I Hopp får du tillgång till digitala teoriavsnitt, tusentals övningar med förklaringar, en studieplan som är anpassad efter din kunskapsnivå, adaptiv inlärning som formar träningen efter just dina behov samt verktyg för att följa din utveckling ända fram till provdagen.

Den kompletta guiden till högskoleprovet, tillsammans med Hopp, vänder sig till alla som ska skriva högskoleprovet, oavsett om man har skrivit det tidigare eller om det är första gången, och oavsett ambitionsnivå. Målet är att förmedla kunskaper som inte bara möjliggör framgång på högskoleprovet, utan som även kommer att vara till nytta för framtida studier på universitet och högskola.

Ge dig själv möjligheten att lyckas på högskoleprovet. Den kompletta guiden till högskoleprovet tillsammans med Hopp ger dig en strukturerad väg till ett bättre resultat och ökade möjligheter att komma in på din drömutbildning.

"Ger en god överblick och övning inför provets alla delar." / Svenska Dagbladet

"Lättillgänglig och väl uppbyggd. En genomarbetad, beprövad och relevant handbok." / BTJ-häftet, Jonas Herrlin

Lärare i Sverige arbetar i ett utbildningssystem som på många sätt är digitaliserat med lärplattformar, administrativa system och verktyg som de använder i sin vardag för att undervisa. Vad behöver lärare och skolledning känna till för att kunna utveckla elevernas digitala kompetens? Och hur kan de utveckla barns och ungas förståelse för och kritiska förhållningssätt till de digitala miljöer som de kommer i kontakt med? Den andra upplagan av Digital kompetens för lärare har genomgått en grundlig uppdatering utifrån den digitala teknikens utveckling och de senaste årens förändringar i styrdokument. I boken ges en bakgrund om samhällets och skolans digitalisering utifrån hållbarhet, globalisering, ledarskap och etiska överväganden. Centrala begrepp belyses och diskuteras ur ett forskningsperspektiv. Frågor kring programmering, kritisk informations- och texthantering, artificiell intelligens och lärplattformar behandlas, liksom lärares professionella digitala kompetens i relation till undervisning och värdering av digitala lärresurser samt genom deltagande i sociala medier. Digital kompetens för lärare vänder sig till såväl verksamma som blivande grundskole- som gymnasielärare och bidrar med kunskaper för att kunna förhålla sig till kritiskt till digitaliseringen i skola och samhälle. Boken är även tänkt att ge underlag för rektorer och beslutsfattare på olika nivåer när det gäller skolans digitalisering och lärares kompetensutveckling. I boken medverkar forskare från tio lärosäten. Redaktörer är Anna-Lena Godhe, professor i pedagogik vid Jönköping University, och Sylvana Sofkova Hashemi, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid Göteborgs universitet och gästprofessor i digitalt lärande vid Högskolan i Halmstad

Att bli lärare är en grundläggande och heltäckande bok som blivande lärare kan använda genom hela utbildningen. Den ger en aktuell bild av läraryrkets möjligheter och utmaningar men blickar också framåt.

Boken består av fem olika delar som var och en är kopplade till aktuell forskning:DEL 1 På väg mot lärarrollen (ledarskap, bedömning och inkludering)DEL 2 Lärandeperspektivet (hur kan man organisera meningsfullt lärande?)DEL 3 Professionen (uppdrag, framväxt och kunskapsgrund)DEL 4 På väg mot framtiden (hur organiserar vi en skola för framtiden?)DEL 5 Tre internationella utblickar (Finland, Chile och Singapore)

Sammantaget ger texterna hela den bredd av kunskaper som en lärare behöver tillägna sig under utbildningen. Boken är ett stöd i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) men fungerar också som en första introduktion till de ämnesdidaktiska frågorna. Mot bakgrund av covid-19-pandemin och en ny läroplan (Lgr22) finns i den tredje upplagan tillägg bland annat gällande datalitteracitet, normkritisk pedagogik, kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt riktlinjer för betygssättning.

Boken kan användas som en ingång för att få översikt över ett område och som en uppslagsbok för olika centrala frågor som kan dyka upp under utbildningens gång.Till boken hör också digitala case som ger möjlighet att öva förmågan att samtala med en elev, en lärarkollega eller en förälder om olika dilemman som blivande lärare kan komma att möta i sin framtida yrkesutövning.

Om författarna

Eva Insulander är universitetslektor och docent i didaktik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om multimodal kommunikation och design för lärande i och utanför skolan.

Staffan Selander blev landets första professor i didaktik 1996 vid dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm. Han är nu professor emeritus vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, och har i sin forskning varit inriktad på kunskapsrepresentationer och design för lärande.

Grundläggande principer för undervisning är en bok om konsten att undervisa. Utifrån aktuell forskning om lärares kunnande argumenterar bokens författare för fem principer som lärare behöver behärska och utgå från för att bedriva en bra undervisning.

De fem principerna beskrivs ingående genom undervisningsprocessens tre faser: planering, genomförande och utvärdering. Stort fokus läggs på ämnesdidaktik och de didaktiska frågorna, vilka hjälper till att forma mötet mellan lärare, elev och undervisningsinnehåll.

Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor som lämpar sig för kollegiala diskussioner och boken avslutas med ett kapitel om undervisnings- och kompetensutveckling, där de fem principerna utgör ett gott underlag för att identifiera vad i undervisningen det är som ska utvecklas.

Kunskap om undervisning är kärnan i lärarprofessionen och gemensam för alla lärare, oavsett ämnesinriktning. Det här är därför en bok som riktar sig till alla som arbetar eller kommer att arbeta med undervisning.

”För att kunna arbeta med undervisningsutveckling behöver det finnas ett fokus på vad som ska utvecklas. De fem principer för undervisning som vi har presenterat i denna bok utgör just ett sådant underlag.”Ur kapitel 6

Sagt om boken:

”Det är välskrivet, klart och precist. Författarna arbetar konsekvent utifrån de didaktiska frågorna och grundprinciperna vilket gör boken väl sammanhållen, med flera exempel på undervisningssituationer ifrån olika ämnen. Styrkorna med boken, som riktar sig till alla skolstadier, är fokuset på vikten av att göra en bra planering, att försöka förutse vad elever brukar ha svårigheter med i det aktuella kursinnehållet samt att ta elevernas "inspel" på allvar. Författarna tydliggör syftet: att inrikta sig på den kunskap lärare behöver för att bli skickliga på att undervisa.”Emma Hertley-Lundberg, BTJ-häftet nr 4, 2024

Anja Thorsten är docent i pedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintressen rör relationen mellan undervisning och lärande, svenskdidaktik, undervisningsutvecklande forskning och didaktiskt ledarskap. Anja har mångårig erfarenhet som lärare och av att handleda lärare i grundskolan och gymnasieskolan om undervisningsutveckling.

Joakim Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot matematikdidaktik vid Linköpings universitet. Han har undervisat som grundskollärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Hans forskning rör undervisningsutveckling och lärande, med ett särskilt fokus på matematikundervisning samt hur lärare kan stöttas i att genomföra undervisning på ett kvalificerat sätt. Joakim har stor erfarenhet av handledning av lärare i förskolan och grundskolan. 

Vad utmärker skickliga lärare? Går det verkligen att objektivt bedöma frågan utan att hamna i subjektiva värderingar och preferenser? Hur ser vägarna till lärarskicklighet ut och vad kan forskningen bidra med för svar?

Då lärarskicklighet är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för att nå goda elevresultat är frågan om vad som kännetecknar en utmärkt lärare central. Utmärkt lärare bygger på författarnas genomgång av de senaste tjugo årens svenska och internationella forskning om såväl yrkesutveckling som lärarkompetens och visar vilka kvaliteter som kännetecknar lärarskicklighet.

Genom olika perspektiv och exempel utreds även forskningens svar på vad som bör göras för att tillgodose behovet av lärare och skapa förutsättningar för en ständigt pågående yrkesutveckling. De sammantagna resultaten ger forskningsgrundade målbilder och stakar ut vägen för att få fler att utvecklas till skickliga lärare genom lärarutbildning, kollegialt lärande, kompetensutveckling och professionsprogram. Fem slutsatser ger riktningen för framtiden.

Utmärkt lärare ingår i den så kallade Utmärktserien och vänder sig till blivande och verksamma lärare, men också till rektorer, skolchefer, skolutvecklare, politiker, beslutsfattare och andra med intresse för att utveckla skolans kvalitet och måluppfyllelse.

Tidigare utgivna böcker i serien är: Utmärkt undervisning (2020), Utmärkt skolutveckling (2016), samt Utmärkt ledarskap i skolan (2018).

Sagt om boken:

”En efterlängtad bok som provocerar och utbildar! Håkansson och Sundberg utmanar vanliga föreställningar om vad som utmärker bra lärare och visar att forskningen har svar. Boken är en unik genomgång av svensk och internationell forskning och obligatorisk läsning för alla som arbetar med lärares utbildning och professionsutveckling.”Maria Jarl, fil dr och universitetslektor vid Göteborgs universitet

”En utmärkt introduktion till forskning om lärarskicklighet. Fina översikter och analyser visar på både komplexiteten i frågan och på vägar till ökad lärarskicklighet. Behovet av att fördjupa elevers lärande, öka skolans likvärdighet och arbetet med professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer, gör den eviga tematiken om lärares kunskap och kompetens osedvanligt aktuell.”Björn Åstrand, leg. lärare, historiker och lektor i pedagogiskt arbete

Samtal på Bokmässan 2024Se gärna Jan Håkansson, Daniel Sundberg och Per Kornhall i ett samtal inspelat av UR, Vad får lärare att trivas och växa i sin yrkesroll.

Att bli lärare i svenska vänder sig till blivande lärare i svenskämnena i årskurserna F–6. Boken är också tänkt att vara en källa till inspiration för verksamma lärare. Författarna är forskare med bred och lång erfarenhet från olika forskningsfält och utbildningar inom svenskämnena. Innehållet visar på den mångsidighet som karaktäriserar svenskämnena och behandlar följande teman:

Boken ger på så sätt en gedigen kunskapsbas för lärares reflektiva praktik. Det gäller planering, genomförande och uppföljning av en engagerande och innehållsrik undervisning i en kultur där kunskap skapas i, genom och om texter och språk.Denna andra upplaga är uppdaterad mot aktuell läroplan, Lgr22.

Om författarnaCaroline Liberg (red.) är professor emerita i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör frågor om vad det innebär att bli deltagare och medskapare av olika tal- och skriftspråkliga praktiker, hur dessa praktiker konstitueras och språkligt realiseras samt vilka normer och värden de vilar på.

Jon Smidt (red.) är professor emeritus i norskdidaktik vid NTNU, Trondheim. Som forskare har han intresserat sig särskilt för litteraturarbete, skrivning och skrivinlärning i skolan. Han har också lång undervisningserfarenhet från gymnasiet, universitetet och lärarutbildningen.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk. Kursboken Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder riktar sig i första hand till lärarstuderande men kan med fördel läsas också av den som är allmänt intresserad av den svenska skolan, dess historia, organisation och uppdrag. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:   • Hur har skolan organiserats genom historien? • Hur har utbildningens innehåll etablerats? • Hur styrs svensk utbildning idag? • Vilka är demokratins grundvärden och hur realiseras dessa i skolan?

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Utbildningens organisation och villkor.

Sagt om boken:

"Texterna är mycket välstrukturerade och informativa, och författarnas bakgrund ger en mångsidig och vederhäftig orientering om det svenska skolsystemet idag och historiskt. Sakregister och rikliga referenser, liksom många informativa illustrationer, tabeller och diagram, kompletterar texterna på ett bra sätt."Ola Svärd, BTJ-häftet nr 22, 2020

Hur kan vi som samhällsvetare förstå och använda begrepp som sant/falskt och rimligt/orimligt i den vetenskapliga praktiken? Hur kan vi exempelvis skilja vetenskapligt producerad kunskap från andra former av kunskap och erfarenhet? Hur tänker man sig att det vetenskapliga arbetet ska gå till? Det är några av de frågor som ställs i den här boken.

Vetenskapsteori för samhällsvetare ger en översikt av olika vetenskapsteoretiska perspektiv och behandlar grundläggande problem som rör vetenskap och forskning. Författaren varvar den vetenskapliga översikten med exempel från det samhällsvetenskapliga området, med betoning på politik och samhällsekonomi. Han visar konsekvenserna av att olika vetenskapsteoretiska perspektiv anläggs och läsaren får möjlighet att reflektera kring de olika perspektivens möjligheter och begränsningar.

Jan Holm Ingemann är docent i statsvetenskap vid Aalborgs universitet i Danmark. Boken har översatts till svenska av Hans Dalén och Ulrik Lögdlund. Ulrik Lögdlund är lektor i pedagogik och studierektor i sociologi vid Linköpings universitet. Han står för fackgranskning av det vetenskapsteoretiska innehållet.

Boken handlar om vad en SO-lärare behöver kunna, och ger den blivande läraren en gedigen kunskapsbas för att utveckla just de didaktiska förmågor som krävs för att skapa en kvalitativ undervisning i vart och ett av de fyra SO-ämnena. Boken är baserad på bred forskning om undervisning och inlärning i allmänhet och på forskning riktad mot SO-ämnena mer specifikt.

En bärande tanke med boken är att blivande lärare ska få redskap att omvandla forskning och teori till praktisk undervisning i klassrummet. I boken beskrivs de goda möjligheter som finns till samverkan mellan ämnena men också vikten av att eleverna får en god ämnesuppfattning med kännedom om varje skolämnes specifika karaktär, innehåll, centrala begrepp, och metoder som hör hemma i respektive ämnesområde. Vidare beskrivs vilka kunskaper och insikter ämnesområdet bidrar med i förståelsen av omvärlden.

Boken behandlar följande teman:

Om författarnaAnna-Carin Stymne är utbildad SO-lärare för årskurs 4–9 och har doktorerat i historia på avhandlingen Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan. Medförfattare till boken är Anna Jonsson och Özlem Erdogan, båda lärarutbildare och adjunkter vid Stockholms universitet.

Engelska är både mål och verktyg i svensk utbildning. Den här boken ger en överskådlig bild av vad vi faktiskt vet – och vad vi fortfarande inte vet – om engelska som målspråk och som undervisningsspråk, från förskola till högre utbildning. I boken samlas forskning, styrdokument och praktik för att visa att delarna hänger ihop. Målet är att knyta ihop ett område som ofta upplevs som splittrat och att göra det lättare att se hur språkval, uppgifter och interaktion i klassrummet påverkar elevers lärande i och genom engelska.Engelska som målspråk och undervisningsspråk är handlingsinriktad och vänder sig till blivande och verksamma engelsklärare liksom till dig som arbetar med lärarutbildning och skolutveckling. Boken ger en förståelse för progressionen i engelskämnet, konkreta verktyg för planering, målformulering och bedömning samt underlag för kollegiala diskussioner. Här finns klassrumsnära exempel på arbete med läsning, skrivande och lyssnande på engelska, liksom arbetssätt för ordförråd och formfokus samt strategier för feedback, stöttning och differentiering. Boken visar också hur elevernas möten med engelska utanför skolan – i spel, medier och kultur – kan tas tillvara i undervisningen. Ambitionen med boken är enkel men viktig: att stärka elevernas lärande i och genom engelska – oavsett nivå och undervisningsform.Hans Malmström (red.) är bitr. professor i vetenskapens kommunikation och lärande vid Chalmers tekniska högskola.Liss Kerstin Sylvén (red.) är seniorprofessor i ämnesdidaktik med inriktning mot språk vid Göteborgs universitet.

Una Cunningham är professor emerita i språkdidaktik med inriktning mot engelska vid Stockholms universitet.Linda Eriksson är doktorand i engelsk språkvetenskap vid Örebro universitet och tillhör forskarskolan Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik.Maria Kuteeva är professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Stockholms universitet.Marie Källkvist är professor i engelska och viceprefekt vid institutionen för språk vid Linnéuniversitetet.John Löwenadler är docent i ämnesdidaktik med inriktning mot språk på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.Satu Manninen är professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.Eva Olsson är docent i ämnesdidaktik med inriktning mot språk vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.Joseph Siegel är professor i engelska med inriktning mot tillämpad språkvetenskap och utbildning vid Stockholms universitet.Ellen Turner är universitetslektor och docent i engelska vid Språk- och litteraturcentrum på Lunds universitet.Cecilia Wadsö Lecaros är universitetslektor och docent vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.Marcus Warnby är universitetslektor och proprefekt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Nu finns boken om Kreativ pedagogik

Här får du alla verktyg du behöver för att skapa en kreativ och dynamisk studiemiljö med tydlig struktur.

I sin bok Det som ännu inte finns tar Lena Hirsch ett helhetsgrepp på Kreativ pedagogik. Det som länge varit en intuitiv kunskap hos många lärare har här omvandlats till konkreta råd och fungerande strategier. Med en tydlig pedagogisk struktur blir eleverna motiverade att alltid göra sitt bästa, något som i sin tur bidrar till större fokus och ökad arbetsro i klassrummet.

Boken är uppbyggd kring fem delar:

Kreativiteten

Undervisningen

Ledarskapet

Handledningen

Kollegiala samtal

Lena Hirsch som själv är lärare och pedagog, har praktiserat Kreativ pedagogik i närmare 40 år. Hon visar hur detta arbetssätt kan användas i alla ämnen och på alla nivåer, med tydliga ramar och utrymme för elevernas personliga val. Boken bygger även på aktuell forskning inom pedagogik, psykologi och kognitionsvetenskap. Den riktar sig till dig som är eller utbildar dig till lärare, handledare eller skolledare.  

Med Kreativ pedagogik byter du frustration mot förundran och blir trygg i ditt läraruppdrag. Då blir dina elever också trygga.   

Att kunna läsa är en färdighet och en förmåga som krävs för att kunna leva och verka i dagens och morgondagens samhälle. Att lära barn och unga att läsa är därför ett av skolans viktigaste uppdrag. En god läsförmåga innebär att kunna läsa, förstå och kritiskt granska olika typer av texter, och för att utveckla denna förmåga behöver läraren hjälpa eleverna att erövra olika typer av lässtrategier.I den här boken diskuteras hur lärare kan hjälpa barn och unga att utveckla en god läsförmåga efter den första läsinlärningen. För att synliggöra de möjligheter och utmaningar som finns när det gäller barns och ungas läsning tas avstamp i forskning och i boken presenteras olika modeller och teorier för läsning och läsundervisning. I bokens mer undervisningsnära kapitel ges rika exempel på hur lärare kan planera och undervisa utifrån aspekterna före, under och efter läsning.  Exemplen handlar om skönlitterär läsning, läsning av faktatexter och läsning av digitala multimodala texter och är förankrade i olika ämnen och årskurser.Barns och ungas läsning – efter den första läsinlärningen vänder sig till blivande och verksamma lärare som möter elever från årskurs 4 upp till gymnasiet och vuxenutbildning. Bokens reflektionsfrågor gör att den fungerar utmärkt att arbeta med tillsammans med kollegor.Jenny Edvardsson, leg. lärare i svenska, historia och sfi med mångårig erfarenhet av undervisning, är verksam som adjunkt i utbildningsvetenskap och doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad.

Den överbeskyddade människan tar avstamp i ett nytt fenomen på amerikanska universitet. Studenter kräver att föreläsare, talare och rektorer som avviker från deras världsbild ska avlägsnas, eller till och med avskedas. Greg Lukianoff och Jonathan Haidt spårar denna utveckling till att många unga idag får en överbeskyddande och ängslig uppfostran som berövar dem möjligheten att utveckla självförtroende och förmåga att på egen hand lösa konflikter. Paranoida föräldrar, ökningen av ångest och depression bland elever och uppkomsten av nya idéer om rättvisa leder enligt författarna till välmenande men miss-riktade försök att skydda unga människor. Istället skadas deras utveckling och mentala hälsa, utbildningssystemens funktion och till och med själva demokratin.

Boken har ett förord skrivet av Johan Hakelius, politisk chefredaktör för nyhetsmagasinet Fokus.

Presscitat:

"Som ett tidsdokument över en svunnen era skriven av två deltagande observatörer inbjuder Den överbeskyddade människan till reflektion." Tidskriften Respons