Högskola och universitet

FÖRSÖK MED UTE är en lärarbok om utomhuspedagogik, en undervisningsform där upplevelsen står i centrum och där alla sinnen stimuleras. Att lära utomhus gynnar alla elever, men är särskilt betydelsefullt för elever med läs- och skrivsvårigheter samt koncentrationssvårigheter. Arbetssättet bygger på lustfylld lek, rörelse och samarbete och skapar goda förutsättningar för lärande. Den här boken vill inspirera fler lärare att flytta undervisningen utomhus.

FÖRSÖK MED UTE innehåller konkreta aktiviteter, övningar och kopieringsunderlag för undervisning i utomhusmiljö, på skolgården, i närmsta park eller i skogen. Följande ämnen finns representerade:

FÖRSÖK MED UTE är ett läromedel för dig som vill ha ett komplement till klassrumsundervisningen, men som samtligt vill öva skolämnena. Och för dig som vill ha lite äventyr!

Författaren Elin Gädda är erfaren lågstadielärare med mångårig erfarenhet av utomhuspedagogik. Alla aktiviteter i boken är beprövade i undervisning med många olika elevgrupper. Elin har tilldelats Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris. Dessutom är hon en uppskattad föredragshållare som generöst delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Boken är avsedd för studenter som läser matematik för att bli grundlärare. Den ger möjlighet till ämnesmässig fördjupning och breddning inom de flesta områden som en lärare behöver för årskurs 1-3 och 4-6. Här återfinns bland annat talföljder, talmängder, talteori, algebra, algoritmer, funktionslära och kombinatorik. Men stort fokus läggs också på grundläggande räknefärdighet och problemlösningsförmåga. Hänvisningar och kopplingar görs återkommande till både det centrala innehållet och litteratur för berörda stadier.

I boken finns förklarande teoriavsnitt, lösta exempel samt ett stort antal övningar med svar som ger god möjlighet att träna såväl de ingående ämnesområdena som grundläggande räknefärdighet. För att öka möjligheten till självstudier finns i särskilt kapitel tips till många av övningarna.

Om författaren: Martin Bengtsson är universitetsadjunkt vid Matematiska institutionen vid Linköpings universitet och har undervisat studenter i matematik på grundlärarutbildningar i 15 år.

Så gör du för att lyckas på högskoleprovet. Följ vårt pedagogiska upplägg som hjälpt tiotusentals studenter in på drömutbildningen. Ny, uppdaterad utgåva.

Alla kan förbättra sina chanser att lyckas på högskoleprovet med rätt förberedelser. I den här boken har vi handplockat just de kunskaper somkrävs för att nå ett toppresultat.

Den kompletta guiden till Högskoleprovet vänder sig till alla som ska skriva högskoleprovet, oavsett om man skrivit det tidigare eller om detär första gången, och oavsett ambitionsnivå.

Du lär dig inte bara den teori som testas på högskoleprovet, utan får hjälp med att strukturera dina förberedelser. Boken innehåller ävenmånga övningsuppgifter och förslag på lösningstekniker.

Målet är att förmedla kunskaper som inte bara möjliggör framgång på högskoleprovet, utan som kommer att vara till nytta för framtida studier påuniversitet och högskola.

Högskoleprovet : Den kompletta guiden är ett perfekt stöd på vägen till ett bra resultat, med möjlighet att komma in på drömutbildningen! Lukas Holmegaard har själv skrivit 2,0 (högsta resultat) och har anlitats som expert på högskoleprovet av bl.a. Sveriges Radio, Aftonbladet, GP,Expressen och Metro.

"Ger en god överblick och övning inför provets alla delar." / Svenska Dagbladet

"Lättillgänglig och väl uppbyggd. En genomarbetad, beprövad och relevant handbok." / BTJ-häftet, Jonas Herrlin

Att bli lärare i svenska vänder sig till blivande lärare i svenskämnena i årskurserna F–6. Boken är också tänkt att vara en källa till inspiration för verksamma lärare. Författarna är forskare med bred och lång erfarenhet från olika forskningsfält och utbildningar inom svenskämnena. Innehållet visar på den mångsidighet som karaktäriserar svenskämnena och behandlar följande teman:

Boken ger på så sätt en gedigen kunskapsbas för lärares reflektiva praktik. Det gäller planering, genomförande och uppföljning av en engagerande och innehållsrik undervisning i en kultur där kunskap skapas i, genom och om texter och språk.Denna andra upplaga är uppdaterad mot aktuell läroplan, Lgr22.

Om författarnaCaroline Liberg (red.) är professor emerita i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör frågor om vad det innebär att bli deltagare och medskapare av olika tal- och skriftspråkliga praktiker, hur dessa praktiker konstitueras och språkligt realiseras samt vilka normer och värden de vilar på.

Jon Smidt (red.) är professor emeritus i norskdidaktik vid NTNU, Trondheim. Som forskare har han intresserat sig särskilt för litteraturarbete, skrivning och skrivinlärning i skolan. Han har också lång undervisningserfarenhet från gymnasiet, universitetet och lärarutbildningen.

Om Utbildning med världen i centrumUtbildning med världen i centrum är utbildningsfilosofen Gert J.J. Biestas angelägna inlägg i den långvariga debatten om vad utbildning egentligen bör fokusera på.

I de sju kapitlen belyser Biesta vikten av att uppmärksamma utbildningens existentiella inriktning, inte sett som överförande av kunskap och förmågor, utan som en handling som riktar elevernas uppmärksamhet mot den värld de existerar i, så att de kan leva upp till det som världen begär och behöver av dem. Han betonar skolans unika ställning som den plats där nya generationer får möta världen och se sig själva i förhållande till den. I vilken utsträckning ett samhälle är berett att tillgängliggöra den tid som behövs för detta pedagogiska arbete är ett viktigt mått på dess demokratiska kvalitet.

Utbildning med världen i centrum vänder sig främst till forskare inom pedagogik, men även till verksamma lärare och lärarstudenter som är intresserade av utbildnings- och undervisningsfilosofi.

Sagt om boken:”Författaren är en ytterligt välrenommerad utbildningsfilosof, och den här boken har rönt intresse i sin originalutgåva. Nu har den fått en svensk språkdräkt tack vare Lars Ahlströms goda översättning. [...] En väsentlig fråga i Utbildning med världen i centrum är hur lärare kan bidra till att eleverna växer i att erövra sin plats som subjekt i världen. Oavsett om man delar Biestas syn eller inte så vässas läsarnas åsikter genom brottningsmatchen med hans text! Det gör den mycket läsvärd!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 7, 2026

Den här boken hjälper dig och dina kollegor att få till ett reflektions- och utvecklingsarbete som gynnar barns utveckling och lärande och skapar en utbildning i förskolan av hög kvalitet.

Utvecklingsarbete är ett självklart men komplicerat begrepp i förskolans utbildning. Hur gör vi och vad gör skillnad? Det finns ingen enkel eller rätt väg, men det finns faktorer att uppmärksamma och handlingar som kan leda till en positiv förändring. 

I boken beskriver och problematiserar leg. förskollärare Erika Wallin begreppet utveckling och vad det innebär. Hon berättar om olika arbetssätt och vanliga lösningar samt ger exempel för att inspirera dig till att reflektera över och utveckla ditt arbete. Olika metoder för att skapa samsyn, reflektion och dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet lyfts fram. Boken tar även upp olika aspekter som kan påverka utvecklingsarbetet så som valet av reflektionsplats, vikten av att fokusera på rätt saker och hur vi nyttjar de kunskaper vi redan har. 

Med kunskap och medvetenhet kan förskolans utvecklingsarbete bli hållbart. En utveckling som gynnar barnen, personalen och leder till högre kvalitet. Boken baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån Erika Wallins mångåriga erfarenhet av utvecklingsarbete i förskolan, forskning och egna studier. 

Boken riktar sig till alla som är verksamma i förskolans utbildning och kan ge nya perspektiv, inspiration och verktyg för ett lyckat utvecklingsarbete som blir lärorikt, roligt och meningsfullt.  

Bokens författare Erika Wallin, leg. förskollärare med över 20 års erfarenhet, arbetar idag som fortbildare och utvecklingsledare för förskolan. Hon har ett stort intresse för utbildningsfrågor och strävar efter att Sveriges förskolor fortsätter utvecklas till en plats fylld av nyfikenhet, kreativitet, lärande och glädje för alla som befinner sig i den.

Boken handlar om vad en SO-lärare behöver kunna, och ger den blivande läraren en gedigen kunskapsbas för att utveckla just de didaktiska förmågor som krävs för att skapa en kvalitativ undervisning i vart och ett av de fyra SO-ämnena. Boken är baserad på bred forskning om undervisning och inlärning i allmänhet och på forskning riktad mot SO-ämnena mer specifikt.

En bärande tanke med boken är att blivande lärare ska få redskap att omvandla forskning och teori till praktisk undervisning i klassrummet. I boken beskrivs de goda möjligheter som finns till samverkan mellan ämnena men också vikten av att eleverna får en god ämnesuppfattning med kännedom om varje skolämnes specifika karaktär, innehåll, centrala begrepp, och metoder som hör hemma i respektive ämnesområde. Vidare beskrivs vilka kunskaper och insikter ämnesområdet bidrar med i förståelsen av omvärlden.

Boken behandlar följande teman:

Om författarnaAnna-Carin Stymne är utbildad SO-lärare för årskurs 4–9 och har doktorerat i historia på avhandlingen Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan. Medförfattare till boken är Anna Jonsson och Özlem Erdogan, båda lärarutbildare och adjunkter vid Stockholms universitet.

Konsten att göra bra prov. Vad lärare behöver veta om kunskapsmätning handlar om prov i teori och praktik. Forskaren Christina Wikström ger i boken råd och riktlinjer för uppgiftskonstruktion för att skapa välutvecklade och väl använda prov. Att utveckla ett bra prov som mäter rätt och ger tillförlitlig information är inte så lätt, och dåliga prov, eller prov som används på fel sätt, kan ge missvisande eller i värsta fall helt felaktig information. Samtidigt kan ett väl utvecklat och väl använt prov ge värdefull information till såväl elev som lärare och gynna undervisning och lärande.

Konsten att göra bra prov ger bland annat råd och riktlinjer för uppgiftskonstruktion, samt förklarar olika principer för kravgränssättning, vilket ofta utgör ett dilemma för den som ska använda och tolka provresultat. Konsten att göra bra prov vänder sig till alla som vill lära sig att konstruera och använda prov på ett så bra sätt som möjligt, men framförallt till blivande eller yrkesverksamma lärare och skolledare.

Om anpassningar görs till en naturlig del av lärarens planeringsarbete kommer lärosätet att spara tid och resurser, samtidigt som såväl välbefinnande som genomströmning av studenter ökar.

Skapa en tillgänglig lärmiljö är en handbok som syftar till att göra dig som högskolepedagog tryggare och bättre rustad i ditt uppdrag att skapa en tillgänglig lärmiljö för dina studenter. ”Tänker man rätt” från början och arbetar med generell tillgänglighet minskar behovet av särlösningar för enskilda studenter i mötet med heterogena grupper. Tillgänglighetsarbetet bygger på grundläggande förståelse för funktionsnedsättningar och kunskap att i praktiken göra enkla anpassningar, både vid planering och genomförande av kurser. Det handlar om anpassningar som kan vara nödvändiga och avgörande för några studenter, men som oftast gynnar hela gruppen.

Den här är en bok för alla er som arbetar för att skapa en likvärdig undervisning inom högskolan: professorer, lektorer, adjunkter, doktorander, meriteringsanställda och annan undervisande personal, det vill säga högskolepedagoger. Boken kan även vara intressant för exempelvis prefekter och programansvariga, studievägledare, studenthälsovården, studentkårer och studenter.

Skapa en tillgänglig lärmiljö finns i två versioner, i fysisk form på svenska och i digital form med översättarfunktion till engelska.

Anna Jälknäs och Heidi Wåxberg är båda lärare och specialpedagoger. Medan Heidi arbetar som samordnare för pedagogiskt stöd vid Chalmers tekniska högskola arbetar Anna vid Göteborgs universitet. Med erfarenheter från två lärosäten representerar de en stor bredd av program och fristående kurser inom vitt skilda vetenskapsområden. Innehållet i boken utgår från författarnas erfarenheter i sina roller som samordnare för pedagogiskt stöd.

Sagt om boken:

Vad utmärker skickliga lärare? Går det verkligen att objektivt bedöma frågan utan att hamna i subjektiva värderingar och preferenser? Hur ser vägarna till lärarskicklighet ut och vad kan forskningen bidra med för svar?

Då lärarskicklighet är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för att nå goda elevresultat är frågan om vad som kännetecknar en utmärkt lärare central. Utmärkt lärare bygger på författarnas genomgång av de senaste tjugo årens svenska och internationella forskning om såväl yrkesutveckling som lärarkompetens och visar vilka kvaliteter som kännetecknar lärarskicklighet.

Genom olika perspektiv och exempel utreds även forskningens svar på vad som bör göras för att tillgodose behovet av lärare och skapa förutsättningar för en ständigt pågående yrkesutveckling. De sammantagna resultaten ger forskningsgrundade målbilder och stakar ut vägen för att få fler att utvecklas till skickliga lärare genom lärarutbildning, kollegialt lärande, kompetensutveckling och professionsprogram. Fem slutsatser ger riktningen för framtiden.

Utmärkt lärare ingår i den så kallade Utmärktserien och vänder sig till blivande och verksamma lärare, men också till rektorer, skolchefer, skolutvecklare, politiker, beslutsfattare och andra med intresse för att utveckla skolans kvalitet och måluppfyllelse.

Tidigare utgivna böcker i serien är: Utmärkt undervisning (2020), Utmärkt skolutveckling (2016), samt Utmärkt ledarskap i skolan (2018).

Sagt om boken:

”En efterlängtad bok som provocerar och utbildar! Håkansson och Sundberg utmanar vanliga föreställningar om vad som utmärker bra lärare och visar att forskningen har svar. Boken är en unik genomgång av svensk och internationell forskning och obligatorisk läsning för alla som arbetar med lärares utbildning och professionsutveckling.”Maria Jarl, fil dr och universitetslektor vid Göteborgs universitet

”En utmärkt introduktion till forskning om lärarskicklighet. Fina översikter och analyser visar på både komplexiteten i frågan och på vägar till ökad lärarskicklighet. Behovet av att fördjupa elevers lärande, öka skolans likvärdighet och arbetet med professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer, gör den eviga tematiken om lärares kunskap och kompetens osedvanligt aktuell.”Björn Åstrand, leg. lärare, historiker och lektor i pedagogiskt arbete

Samtal på Bokmässan 2024Se gärna Jan Håkansson, Daniel Sundberg och Per Kornhall i ett samtal inspelat av UR, Vad får lärare att trivas och växa i sin yrkesroll.

Susanne Dodillets bok Historien om det moderna universitetet är välskriven och intressant. Huvudtesen är att det klassiska universitetet, där centrum utgjordes av humaniora, har ersatts av ett annat där samhällsvetenskaperna styr verksamheten. Den fria nyfikenhetsorienterade forskningen betraktas numera med skepsis eller ren motvilja, medan undersökningar som syftar till att bidra till samhällets framsteg premieras.

Ur historiens gömmor lyfter författaren fram den en gång så inflytelserike professorn i socialpolitik, tillika partiledaren Gösta Bagge liksom en annan professor, Torsten Husén, den svenska grundskolans cyniskt manipulative tillskyndare. Båda har nära till samtidens stora kapitalister liksom till den politisk-byråkratiska eliten. Deras betydelse för det nutida universitetet är avgörande, enligt Dodillet.

Läsaren behöver inte skriva under på alla Dodillets teser för att bli stimulerad av hennes framställning. Det är en bok som lockar till en fördjupad debatt om dagens svenska universitet.

Sven-Eric Lidman

Professor em. i idé och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

En revolution sveper genom våra universitet. Den kallas jämställdhetsintegrering och används som täckmantel för en radikal och djupgående process. Kvinnor kvoteras in bakom lyckta dörrar. Forskare tystnar av rädsla för repressalier. Kunskap snedvrids när forskningsmedel villkoras med att studierna måste inkludera ett genusperspektiv - om det så är glaciärer, mumintrollen eller brofästen man forskar om. Det som nu sker på universiteten påverkar snart hela samhället.

*

När Anna-Karin Wyndhamn började arbeta på Nationella sekretariatet för genusforskning upptäckte hon ett radikalt förändringsprojekt hon inte kunde stå bakom. Hon tog kontakt med Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, och tillsammans bestämde de sig för att granska de makthavare som sprider genusdoktrinen i Sverige.

Lärarna underpresterar, seminarierummen tystnar, studenterna lär sig mindre  

Andelen engelskspråkig undervisning och kurslitteratur ökar hela tiden på svenska universitet och högskolor. Men det finns mycket lite stöd för att det skulle gynna kvaliteten på utbildningen. Däremot finns det gott om forskning som indikerar motsatsen.

Hur kan det komma sig att lärare på svenska universitet kan föreläsa gång på gång utan att det ens diskuteras om personens engelska är bra nog, om personen själv tycker att hen gör ett bra jobb och vad som eventuellt går förlorat? Vad tycker lärarna själva om att undervisa och forska på engelska? Den frågan har Ola Håkansson och Peter Svensson ställt till ett femtiotal universitetsanställda i Sverige. Den samlade slutsatsen: Arbetet blir nästan bra, sällan jättebra. Aldrig excellent.  

Håkansson och Svensson har gått igenom befintlig forskning om språkval på svenska universitet. Med utgångspunkt från vad forskningen säger, svaren från de tillfrågade universitetslärarna och sina egna erfarenheter av anglifieringen belyser de engelskans ökande inflytande ur olika perspektiv: studentens, lärarens, utbildningens och bildningens. Fram träder en bild av en både oönskad och ointellektuell utveckling. Och priset för denna utveckling är högt.  

I universitetsvärlden hålls reflektion, evidens och kritiskt tänkande högt. Men det saknas en seriös debatt om språkval. Det vill Ola Håkansson och Peter Svensson ändra på.

Ola Håkansson är sedan mer än 25 år förläggare för akademisk litteratur inom företagsekonomi och metodområdet.

Peter Svensson är forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har över 20 års erfarenhet av att undervisa på engelska och på svenska.