Lärarutbildning

Att bli lärare i svenska vänder sig till blivande lärare i svenskämnena i årskurserna F–6. Boken är också tänkt att vara en källa till inspiration för verksamma lärare. Författarna är forskare med bred och lång erfarenhet från olika forskningsfält och utbildningar inom svenskämnena. Innehållet visar på den mångsidighet som karaktäriserar svenskämnena och behandlar följande teman:

Boken ger på så sätt en gedigen kunskapsbas för lärares reflektiva praktik. Det gäller planering, genomförande och uppföljning av en engagerande och innehållsrik undervisning i en kultur där kunskap skapas i, genom och om texter och språk.Denna andra upplaga är uppdaterad mot aktuell läroplan, Lgr22.

Om författarnaCaroline Liberg (red.) är professor emerita i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör frågor om vad det innebär att bli deltagare och medskapare av olika tal- och skriftspråkliga praktiker, hur dessa praktiker konstitueras och språkligt realiseras samt vilka normer och värden de vilar på.

Jon Smidt (red.) är professor emeritus i norskdidaktik vid NTNU, Trondheim. Som forskare har han intresserat sig särskilt för litteraturarbete, skrivning och skrivinlärning i skolan. Han har också lång undervisningserfarenhet från gymnasiet, universitetet och lärarutbildningen.

Vad utmärker skickliga lärare? Går det verkligen att objektivt bedöma frågan utan att hamna i subjektiva värderingar och preferenser? Hur ser vägarna till lärarskicklighet ut och vad kan forskningen bidra med för svar?

Då lärarskicklighet är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för att nå goda elevresultat är frågan om vad som kännetecknar en utmärkt lärare central. Utmärkt lärare bygger på författarnas genomgång av de senaste tjugo årens svenska och internationella forskning om såväl yrkesutveckling som lärarkompetens och visar vilka kvaliteter som kännetecknar lärarskicklighet.

Genom olika perspektiv och exempel utreds även forskningens svar på vad som bör göras för att tillgodose behovet av lärare och skapa förutsättningar för en ständigt pågående yrkesutveckling. De sammantagna resultaten ger forskningsgrundade målbilder och stakar ut vägen för att få fler att utvecklas till skickliga lärare genom lärarutbildning, kollegialt lärande, kompetensutveckling och professionsprogram. Fem slutsatser ger riktningen för framtiden.

Utmärkt lärare ingår i den så kallade Utmärktserien och vänder sig till blivande och verksamma lärare, men också till rektorer, skolchefer, skolutvecklare, politiker, beslutsfattare och andra med intresse för att utveckla skolans kvalitet och måluppfyllelse.

Tidigare utgivna böcker i serien är: Utmärkt undervisning (2020), Utmärkt skolutveckling (2016), samt Utmärkt ledarskap i skolan (2018).

Sagt om boken:

”En efterlängtad bok som provocerar och utbildar! Håkansson och Sundberg utmanar vanliga föreställningar om vad som utmärker bra lärare och visar att forskningen har svar. Boken är en unik genomgång av svensk och internationell forskning och obligatorisk läsning för alla som arbetar med lärares utbildning och professionsutveckling.”Maria Jarl, fil dr och universitetslektor vid Göteborgs universitet

”En utmärkt introduktion till forskning om lärarskicklighet. Fina översikter och analyser visar på både komplexiteten i frågan och på vägar till ökad lärarskicklighet. Behovet av att fördjupa elevers lärande, öka skolans likvärdighet och arbetet med professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer, gör den eviga tematiken om lärares kunskap och kompetens osedvanligt aktuell.”Björn Åstrand, leg. lärare, historiker och lektor i pedagogiskt arbete

Samtal på Bokmässan 2024Se gärna Jan Håkansson, Daniel Sundberg och Per Kornhall i ett samtal inspelat av UR, Vad får lärare att trivas och växa i sin yrkesroll.

Grundläggande principer för undervisning är en bok om konsten att undervisa. Utifrån aktuell forskning om lärares kunnande argumenterar bokens författare för fem principer som lärare behöver behärska och utgå från för att bedriva en bra undervisning.

De fem principerna beskrivs ingående genom undervisningsprocessens tre faser: planering, genomförande och utvärdering. Stort fokus läggs på ämnesdidaktik och de didaktiska frågorna, vilka hjälper till att forma mötet mellan lärare, elev och undervisningsinnehåll.

Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor som lämpar sig för kollegiala diskussioner och boken avslutas med ett kapitel om undervisnings- och kompetensutveckling, där de fem principerna utgör ett gott underlag för att identifiera vad i undervisningen det är som ska utvecklas.

Kunskap om undervisning är kärnan i lärarprofessionen och gemensam för alla lärare, oavsett ämnesinriktning. Det här är därför en bok som riktar sig till alla som arbetar eller kommer att arbeta med undervisning.

”För att kunna arbeta med undervisningsutveckling behöver det finnas ett fokus på vad som ska utvecklas. De fem principer för undervisning som vi har presenterat i denna bok utgör just ett sådant underlag.”Ur kapitel 6

Sagt om boken:

”Det är välskrivet, klart och precist. Författarna arbetar konsekvent utifrån de didaktiska frågorna och grundprinciperna vilket gör boken väl sammanhållen, med flera exempel på undervisningssituationer ifrån olika ämnen. Styrkorna med boken, som riktar sig till alla skolstadier, är fokuset på vikten av att göra en bra planering, att försöka förutse vad elever brukar ha svårigheter med i det aktuella kursinnehållet samt att ta elevernas "inspel" på allvar. Författarna tydliggör syftet: att inrikta sig på den kunskap lärare behöver för att bli skickliga på att undervisa.”Emma Hertley-Lundberg, BTJ-häftet nr 4, 2024

Anja Thorsten är docent i pedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintressen rör relationen mellan undervisning och lärande, svenskdidaktik, undervisningsutvecklande forskning och didaktiskt ledarskap. Anja har mångårig erfarenhet som lärare och av att handleda lärare i grundskolan och gymnasieskolan om undervisningsutveckling.

Joakim Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot matematikdidaktik vid Linköpings universitet. Han har undervisat som grundskollärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Hans forskning rör undervisningsutveckling och lärande, med ett särskilt fokus på matematikundervisning samt hur lärare kan stöttas i att genomföra undervisning på ett kvalificerat sätt. Joakim har stor erfarenhet av handledning av lärare i förskolan och grundskolan. 

Boken är avsedd för studenter som läser matematik för att bli grundlärare. Den ger möjlighet till ämnesmässig fördjupning och breddning inom de flesta områden som en lärare behöver för årskurs 1-3 och 4-6. Här återfinns bland annat talföljder, talmängder, talteori, algebra, algoritmer, funktionslära och kombinatorik. Men stort fokus läggs också på grundläggande räknefärdighet och problemlösningsförmåga. Hänvisningar och kopplingar görs återkommande till både det centrala innehållet och litteratur för berörda stadier.

I boken finns förklarande teoriavsnitt, lösta exempel samt ett stort antal övningar med svar som ger god möjlighet att träna såväl de ingående ämnesområdena som grundläggande räknefärdighet. För att öka möjligheten till självstudier finns i särskilt kapitel tips till många av övningarna.

Om författaren: Martin Bengtsson är universitetsadjunkt vid Matematiska institutionen vid Linköpings universitet och har undervisat studenter i matematik på grundlärarutbildningar i 15 år.

Om Utbildning med världen i centrumUtbildning med världen i centrum är utbildningsfilosofen Gert J.J. Biestas angelägna inlägg i den långvariga debatten om vad utbildning egentligen bör fokusera på.

I de sju kapitlen belyser Biesta vikten av att uppmärksamma utbildningens existentiella inriktning, inte sett som överförande av kunskap och förmågor, utan som en handling som riktar elevernas uppmärksamhet mot den värld de existerar i, så att de kan leva upp till det som världen begär och behöver av dem. Han betonar skolans unika ställning som den plats där nya generationer får möta världen och se sig själva i förhållande till den. I vilken utsträckning ett samhälle är berett att tillgängliggöra den tid som behövs för detta pedagogiska arbete är ett viktigt mått på dess demokratiska kvalitet.

Utbildning med världen i centrum vänder sig främst till forskare inom pedagogik, men även till verksamma lärare och lärarstudenter som är intresserade av utbildnings- och undervisningsfilosofi.

Sagt om boken:”Författaren är en ytterligt välrenommerad utbildningsfilosof, och den här boken har rönt intresse i sin originalutgåva. Nu har den fått en svensk språkdräkt tack vare Lars Ahlströms goda översättning. [...] En väsentlig fråga i Utbildning med världen i centrum är hur lärare kan bidra till att eleverna växer i att erövra sin plats som subjekt i världen. Oavsett om man delar Biestas syn eller inte så vässas läsarnas åsikter genom brottningsmatchen med hans text! Det gör den mycket läsvärd!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 7, 2026

På väg mot läraryrket är skriven för att hjälpa dig som är lärarstuderande att strukturera och använda din verksamhetsförlagda utbildning på bästa sätt. Boken hjälper dig att anta utmaningar som att skapa relationer till eleverna, leda en klass, planera och genomföra lektioner och arbetsområden samt med att utveckla ditt språk och förhålla dig till skolans värdegrund.

Kapitlen inleds teoretiskt, men blir snart praktiskt inriktade. I varje kapitel finns också arbetsuppgifter och reflektionsfrågor. Dessa hjälper dig att praktisera innehållet och att reflektera över det i förhållande till de erfarenheter du samtidigt gör på praktikskolan.

Boken innehåller också ett kapitel för att underlätta ditt första år som verksam lärare. I boken ges handfasta råd som hjälper dig att didaktisera dina ämneskunskaper till god undervisning. Den ger också vägledning om konstruktivt ledarskap och framhåller vikten av att skapa goda relationer till eleverna. Kort sagt: att verka som lärare.

Det är viktigt att den verksamhetsförlagda utbildningen blir en bra och givande tid och att den ger dig möjlighet att pröva dina teoretiska kunskaper. Läraryrket kräver också ständig reflektion som kan leda till utveckling. Allt det här vill den här boken hjälpa dig med.

Sagt om boken"På väg mot läraryrket vänder sig till blivande lärare, men är också mycket användbar för handledare och hela arbetslag som kan diskutera sin egen verksamhet och didaktiska upplägg i relation till bokens innehåll. Det är en briljant bok som ger stöd åt lärarstudenter i deras ledarskap och i prövandet av teoretiska kunskaper omsatta i en skolvardag." Helhetsbetyg: 5 av 5. Katharina Jacobsson, lektör, BTJ-häftet nr 8, 2021.

Om författarnaSenait Bohlin är verksam som adjunkt på lärarutbildningen på Malmö Universitet. Där undervisar hon blivande grundskolelärare i SO-ämnena, samt om bedömning och planering. Senait leder även VFU-kurser. Hon är utbildad 4-9-lärare i svenska, religion och historia, och har varit verksam i grundskolan i 15 år.

Fredrik Alvén är verksam som lektor på lärarutbildningen på Malmö Universitet. Där undervisar han främst i historia och geografi, men också om bedömning och rättvis utbildning. Han leder även VFU-kurser och har varit verksam som grundskolelärare i 14 år. Fredriks forskningsintressen rör historiedidaktiska frågor, bedömning samt moraliska aspekter kring undervisning.

Hur kan jag bli en bättre lärare? Den frågan har du säkert ställt dig - oavsett om du har erfarenhet som lärare eller handledare, eller om du i framtiden kan tänka dig ett sådant yrke.

I lärarutbildningarna betonas litteraturstudier, tillämpning och reflektion. Allt detta är nödvändigt för att du ska kunna utveckla din professionalitet som lärare. När du reflekterar över din egen praktik väcks antagligen ett antal frågor: Hur god överblick har jag egentligen över det som händer? Vilken bild har jag av elever och studenter? Hur bra bild har jag av min egen undervisning eller handledning?

Det värderande ögat ger en grundlig introduktion till observation som metod och beskriver bland annat användning av loggbok, intervju och enkät. Boken har ett konkret och direkt tilltal och innehåller många praktiska exempel. Val av metod diskuteras, liksom analys av insamlad information samt hur du med detta som grund på ett konstruktivt sätt kan utveckla det pedagogiska arbetet. Ett kapitel tar upp observation med hjälp av ljud- och bildinspelningar. Etiska överväganden i samband med observationer är ytterligare ett tema som berörs. Varje kapitel avslutas med uppgifter och tillämpningar.

Bokens syfte är att ge lärarstudenter, lärare och handledare en introduktion till observation och utvärdering som redskap för att utveckla den egna pedagogiska professionaliteten. Denna andra upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad. Särskild kapitlet om ljud- och bildinspelningar.

Sagt om boken"Boken är mer praktisk än de flesta metodböcker som finns på marknaden. Med tyngden på observation har den en given plats i lärarnas bibliotek. Här tonas inte lärarens initiativ ner som i andra metodböcker. Den skrämmer heller ingen och kan användas av alla som önskar "forska" på sin egen praxis vilket är just vad lärare förväntas göra i dag. Sist en uppfordrande maning: Läs boken och börja!" skrev Åsa Morberg i Lärarnas tidning, 2006-04-02

Om författarnaFörfattaren, Cato R. P Bjørndal är verksam vid UiT, Norges Arktiske Universitet, Institutt for pedagogikk og lærerutdanning.

Hur kan vi som samhällsvetare förstå och använda begrepp som sant/falskt och rimligt/orimligt i den vetenskapliga praktiken? Hur kan vi exempelvis skilja vetenskapligt producerad kunskap från andra former av kunskap och erfarenhet? Hur tänker man sig att det vetenskapliga arbetet ska gå till? Det är några av de frågor som ställs i den här boken.

Vetenskapsteori för samhällsvetare ger en översikt av olika vetenskapsteoretiska perspektiv och behandlar grundläggande problem som rör vetenskap och forskning. Författaren varvar den vetenskapliga översikten med exempel från det samhällsvetenskapliga området, med betoning på politik och samhällsekonomi. Han visar konsekvenserna av att olika vetenskapsteoretiska perspektiv anläggs och läsaren får möjlighet att reflektera kring de olika perspektivens möjligheter och begränsningar.

Jan Holm Ingemann är docent i statsvetenskap vid Aalborgs universitet i Danmark. Boken har översatts till svenska av Hans Dalén och Ulrik Lögdlund. Ulrik Lögdlund är lektor i pedagogik och studierektor i sociologi vid Linköpings universitet. Han står för fackgranskning av det vetenskapsteoretiska innehållet.

Boken handlar om vad en SO-lärare behöver kunna, och ger den blivande läraren en gedigen kunskapsbas för att utveckla just de didaktiska förmågor som krävs för att skapa en kvalitativ undervisning i vart och ett av de fyra SO-ämnena. Boken är baserad på bred forskning om undervisning och inlärning i allmänhet och på forskning riktad mot SO-ämnena mer specifikt.

En bärande tanke med boken är att blivande lärare ska få redskap att omvandla forskning och teori till praktisk undervisning i klassrummet. I boken beskrivs de goda möjligheter som finns till samverkan mellan ämnena men också vikten av att eleverna får en god ämnesuppfattning med kännedom om varje skolämnes specifika karaktär, innehåll, centrala begrepp, och metoder som hör hemma i respektive ämnesområde. Vidare beskrivs vilka kunskaper och insikter ämnesområdet bidrar med i förståelsen av omvärlden.

Boken behandlar följande teman:

Om författarnaAnna-Carin Stymne är utbildad SO-lärare för årskurs 4–9 och har doktorerat i historia på avhandlingen Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan. Medförfattare till boken är Anna Jonsson och Özlem Erdogan, båda lärarutbildare och adjunkter vid Stockholms universitet.

Om Pedagogisk translanguaging i svensk kontextAtt stödja och främja alla elevers flerspråkighet är ett centralt mål i den svenska skolan, och pedagogisk translanguaging är ett förhållningssätt som kan leda vägen till det målet.

Pedagogisk translanguaging handlar om undervisningens systematiska och strategiska tillvaratagande av elevers samtliga språkliga resurser. Detta höjer alla elevers språkliga medvetenhet och stärker både språk- och ämnesinlärning.

I Pedagogisk translanguaging i svensk kontext benar författarna upp det komplexa kunskapsområde som har skapats omkring begreppet translanguaging. Efter ett inledande kapitel om flerspråkighet, vilket ger historiska och kontextuella ramar för behandlingen av begreppet translanguaging, kommer ett kapitel om begreppets ursprung och utvecklingslinjer och ett om translanguaging i Sverige.

Boken ger konkreta exempel på hur man kan utveckla ett arbetssätt med pedagogisk translanguaging i svensk kontext, och avslutas med en lista med tillämpbara undervisningsaktiveter som bejakar och främjar elevers flerspråkighet i praktiken.

En huvudpoäng i boken är att pedagogisk translanguaging kan appliceras på alla elever i svensk skola. På det sättet passar boken lärare i språkämnen som svenska, engelska, moderna språk och modersmål, liksom studiehandledare för nyanlända elever. Den är också viktig läsning för lärare i alla ämnen och skolformer samt för skolledare och huvudmän.

”Vikten av att elever utvecklar en stark kompetens på alla sina språk kan inte nog understrykas. Huvudmän och skolledare, lärare, lärarutbildare och forskare har alla viktiga roller för att främja ett holistiskt förhållningssätt till fler­språkighet i skolverksamheten och för att på olika sätt signalera att språklig mångfald är en resurs snarare än ett problem.”Ur avslutningen

Sagt om boken:”Framställningen är tydligt forskningsanknuten och innehåller flera exempel som ger inspiration på hur man som lärare kan arbeta med och tänka kring translanguaging i undervisningen. Språket är tydligt akademiskt. I slutet finns utförlig referenslista. En bra bok som ger såväl teoretisk kunskap om som praktiska exempel för transspråkande arbetssätt.”Elisabeth Jönsson, BTJ-häftet nr 7, 2026

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk. Kursboken Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder riktar sig i första hand till lärarstuderande men kan med fördel läsas också av den som är allmänt intresserad av den svenska skolan, dess historia, organisation och uppdrag. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:   • Hur har skolan organiserats genom historien? • Hur har utbildningens innehåll etablerats? • Hur styrs svensk utbildning idag? • Vilka är demokratins grundvärden och hur realiseras dessa i skolan?

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Utbildningens organisation och villkor.

Sagt om boken:

"Texterna är mycket välstrukturerade och informativa, och författarnas bakgrund ger en mångsidig och vederhäftig orientering om det svenska skolsystemet idag och historiskt. Sakregister och rikliga referenser, liksom många informativa illustrationer, tabeller och diagram, kompletterar texterna på ett bra sätt."Ola Svärd, BTJ-häftet nr 22, 2020

"Boken är inbjudande med ett enkelt språk och ett direkt tilltal som ger en engagerande läsupplevelse. Syftet är att tydliggöra att hopplöshet och pessimism behöver utmanas och boken demonstrerar detta mycket väl: det finns många anledningar till hopp, visar Heikkilä och framhåller lärandets kraft."5 ***** från BTJ (Ulf Malmqvist)

Att förmedla hopp och framtidstro till barnen är ett av de allra viktigaste uppdragen för förskolan idag. I en komplex och oviss samtid är det lätt att känna hopplöshet och oro. Risken att sprida dessa känslor vidare till barnen kan vara stor.

I förskolan finns gemensamma berättelser och minnen som berättar om både historia, samtid och en möjlig framtid. I förskolan finns lärandemöjligheterna, goda villkor för utveckling och omsorg, och tron på barnen. Genom ett pedagogiskt förhållningssätt kan förskolan bygga resiliens, relationer, pedagogisk takt, kärlek och medkänsla. Att låta lärande och kulturella uttryck och intryck vara i centrum i ett sådant förhållningssätt är centralt för att utveckla barns engagemang, nyfikenhet och metakognition. Allt detta kan sammantaget bygga hopp och framtidstro.

Förskolan som plats för hopp och framtidstro lyfter fram det pedagogiska arbetet med hopp och framtidstro och ger olika perspektiv på att tänka kring och arbeta med det. Den innehåller hoppfulla stigar att vandra vidare på, väl förankrade i relevant forskning och läroplan.

Barns existentiella och etiska funderingar kan dyka upp i alla skolsituationer och årskurser – livsfrågorna är ständigt närvarande. Trots det är det väldigt olika vilket utrymme dessa frågor faktiskt får i skolan samt hur de bemöts och bearbetas.

Livsfrågor har funnits med i svensk läroplan sedan 1969, främst inom religions- och etikundervisning, samtidigt som detta allmänmänskliga tema passar och är viktigt för flera skolämnen. Vilken funktion har då frågorna i barnens bearbetning av sin tillvaro och världen? Hur kan man konkret arbeta med frågorna i klassrummet och vad händer om de inte hinns med?

I Barns livsfrågor och skolans svar presenteras forskning kring ämnet. Genom barns texter, lärarintervjuer och internationella jämförelser framträder en bild av läget i dagens skola. Som fond till de nya forskningsresultaten finns såväl tidigare studier som aktuell utbildningsteori och utbildningsfilosofi. Tillsammans ger bokens kapitel en gedigen grund för en fördjupad didaktisk diskussion om livsfrågornas plats i skolan.

Boken vänder sig till verksamma och blivande lärare i alla ämnen och årskurser samt andra med intresse för livsfrågor.

Hur kan skolor dra nytta av lärares undervisningserfarenheter? Vad kan få vedertagna metoder och antaganden att utmanas? Ett svar på dessa frågor är lesson study-modellen.

Lesson study är en kollegial form för professionsutveckling som har använts i Japan i över 140 år. Den gemensamma insikt som skapas genom arbetet kan ge undervisningen ett skarpare fokus på både elevers och lärares lärande.

Boken introducerar lesson study-modellen och beskriver hur den på ett nydanande sätt även kan användas inom lärarutbildning. För de skolor eller lärarutbildningar som vill börja arbeta utifrån modellen finns konkreta instruktioner för genomförandet, samt användbara planeringsmatriser och frågeformulär. Modellbeskrivningen kompletteras av exempel från skolor som har arbetat med lesson study.

Boken vänder sig till lärarutbildare samt till lärare och skolor som vill vidareutveckla sin gemensamma kunskap och kompetens.

Teori som analysverktyg i uppsatsarbetet visar hur teorier kan användas för att analysera olika former av empiriskt material inom ramen för uppsatsarbeten, rapporter eller självständiga arbeten. Fokus i boken ligger på undersökningar av förskolebarns möten med digitala medier.

Bokens första del beskriver varför teori behövs och hur teoretiska begrepp kan bli viktiga verktyg i analysarbetet. Den andra delen tar upp fyra teorier:

Författaren Emilie Moberg belyser också centrala begrepp inom teorierna och visar samtidigt hur dessa begrepp konkret kan användas som analysverktyg.

Teori som analysverktyg i uppsatsarbetet riktar sig till studenter, på förskollärarprogrammet och andra lärarprogram, som söker handledning vid val och användning av teori för analys av empiriskt material.

Emilie Moberg är universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, och undervisar på förskollärarprogrammet.

Sagt om boken: 

"Författaren hänvisar till många pedagoger och forskare inom olika områden. Boken är teoretisk och kräver fokusering av läsaren. Den ger mycket bra och konkret vägledning för studenter som behöver hjälp med rapport- eller uppsatsskrivande."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 7, 2021

Konsten att göra bra prov. Vad lärare behöver veta om kunskapsmätning handlar om prov i teori och praktik. Forskaren Christina Wikström ger i boken råd och riktlinjer för uppgiftskonstruktion för att skapa välutvecklade och väl använda prov. Att utveckla ett bra prov som mäter rätt och ger tillförlitlig information är inte så lätt, och dåliga prov, eller prov som används på fel sätt, kan ge missvisande eller i värsta fall helt felaktig information. Samtidigt kan ett väl utvecklat och väl använt prov ge värdefull information till såväl elev som lärare och gynna undervisning och lärande.

Konsten att göra bra prov ger bland annat råd och riktlinjer för uppgiftskonstruktion, samt förklarar olika principer för kravgränssättning, vilket ofta utgör ett dilemma för den som ska använda och tolka provresultat. Konsten att göra bra prov vänder sig till alla som vill lära sig att konstruera och använda prov på ett så bra sätt som möjligt, men framförallt till blivande eller yrkesverksamma lärare och skolledare.

I denna bok skriver forskande lärare och lärarutbildare om sina erfarenheter av att undervisa blivande lärare. Här tas en rad inifrånperspektiv där författarmetoden i flera fall är det bearbetade självupplevda. I andra fall beskrivs olika undervisnings- och arbetssätt och i åter andra analyseras olika aspekter av att vara blivande lärares lärare. Distanserade utifrånperspektiv anläggs också på de samhälleliga och sociala förhållanden som formar skola, lärarutbildning och deras olika aktörer.

Blivande lärare och deras lärare formas i ett spänningsfält mellan bland annat eleverfarenheter, egna och andras förväntningar på läraryrket, visioner om skolans och undervisningens både konserverande och förändrande kraft, diskurser om skolans och lärarutbildningens möjligheter och tillkortakommande samt strukturella förhållanden som lärarbrist, löner, kriser och söktryck till lärarutbildningen.

Boken vänder sig till både lärarstudenter och lärarutbildare.

Sagt om boken"I den här boken ger ett antal lärarutbildare vid Lunds universitet, alla forskare inom det utbildningsvetenskapliga fältet, sina bilder av den nuvarande lärarutbildningen. De förtydligar, förklarar –och även försvarar – utbildningens grunder och tillämpning med lite olika infallsvinklar. Författarna gör det på ett personligt sätt och refererar gärna till egna forskningsstudier. Det personliga anslaget gör boken lättläst och varierad och bidrar till att höja läsvärdet." Publiceras i BTJ-häftet nr 21, 2018. Lektör Elisabeth Sörhuus

Om författarnaBokens alla författare är med ett undantag tidigare lärare i grund- och gymnasieskolan och merparten är lärarutbildare vid Lunds universitet.

Redaktör: Anders Persson, professor i utbildningsvetenskap respektive sociologi vid Lunds universitet. Han har lång erfarenhet som forskare och universitetslärare. Han har skrivit en rad böcker: Skola & makt (Carlssons), Social kompetens (Studentlitteratur), Ritualisering och sårbarhet (Liber) och Framing Social Interaction (Routledge).

Det självständiga arbetet har en lång tradition inom svensk lärarutbildning. I boken Att skapa en professionell identitet ges exempel på praktiknära utvecklingsarbeten som både kan komplettera och utmana en rådande uppsatstradition på landets lärosäten.

Utbildningsverksamheten står inför nya utmaningar och lärare måste få inflytande över vad den egna kunskapsbildningen ska omfatta samt kunskap om utvecklings- och förändringsarbete. Att inom ramen för de självständiga arbetena utveckla detta kunnande, främst bland studerande men även yrkesverksamma, i ett praktiknära samarbete kan vara en framgångsrik väg till ökad kvalitet.

Bokens första del återger dels en historisk tillbakablick av den praktiknära forskningens framväxt, dels en diskussion om det ökade intresset för praktiknära frågor. Även aktionsforskning som metod och inspiration i utvecklingsinriktade arbeten behandlas.

Del två skildrar ett försöksprojekt som bedrivits på Linnéuniversitet där studenter som går sista terminen på lärarutbildningen skriver utvecklingsinriktade självständiga arbeten och tillägnar sig redskap för processtänkande som ett led i systematiskt kvalitetsarbete.Den tredje delen låter studenternas röster komma till tals. Denna del innehåller exempel på ett utvecklingsinriktat arbete samt reflektioner från studenter som genomfört sådana arbeten.

Boken vänder sig både till lärarstudenter och verksamma lärare samt till rektorer inom utbildningssektorn.

Bokens redaktörer Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson och Ann-Katrin Perselli är alla verksamma lektorer på Linnéuniversitetet. Övriga medförfattare är Mikael Alexandersson, Helene Elvstrand, Emilia Johansson, Peter Karlsudd och Anna-Liisa Närvänen