Lärarutbildning

Att bli lärare i svenska vänder sig till blivande lärare i svenskämnena i årskurserna F–6. Boken är också tänkt att vara en källa till inspiration för verksamma lärare. Författarna är forskare med bred och lång erfarenhet från olika forskningsfält och utbildningar inom svenskämnena. Innehållet visar på den mångsidighet som karaktäriserar svenskämnena och behandlar följande teman:

Boken ger på så sätt en gedigen kunskapsbas för lärares reflektiva praktik. Det gäller planering, genomförande och uppföljning av en engagerande och innehållsrik undervisning i en kultur där kunskap skapas i, genom och om texter och språk.Denna andra upplaga är uppdaterad mot aktuell läroplan, Lgr22.

Om författarnaCaroline Liberg (red.) är professor emerita i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör frågor om vad det innebär att bli deltagare och medskapare av olika tal- och skriftspråkliga praktiker, hur dessa praktiker konstitueras och språkligt realiseras samt vilka normer och värden de vilar på.

Jon Smidt (red.) är professor emeritus i norskdidaktik vid NTNU, Trondheim. Som forskare har han intresserat sig särskilt för litteraturarbete, skrivning och skrivinlärning i skolan. Han har också lång undervisningserfarenhet från gymnasiet, universitetet och lärarutbildningen.

Vad utmärker skickliga lärare? Går det verkligen att objektivt bedöma frågan utan att hamna i subjektiva värderingar och preferenser? Hur ser vägarna till lärarskicklighet ut och vad kan forskningen bidra med för svar?

Då lärarskicklighet är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för att nå goda elevresultat är frågan om vad som kännetecknar en utmärkt lärare central. Utmärkt lärare bygger på författarnas genomgång av de senaste tjugo årens svenska och internationella forskning om såväl yrkesutveckling som lärarkompetens och visar vilka kvaliteter som kännetecknar lärarskicklighet.

Genom olika perspektiv och exempel utreds även forskningens svar på vad som bör göras för att tillgodose behovet av lärare och skapa förutsättningar för en ständigt pågående yrkesutveckling. De sammantagna resultaten ger forskningsgrundade målbilder och stakar ut vägen för att få fler att utvecklas till skickliga lärare genom lärarutbildning, kollegialt lärande, kompetensutveckling och professionsprogram. Fem slutsatser ger riktningen för framtiden.

Utmärkt lärare ingår i den så kallade Utmärktserien och vänder sig till blivande och verksamma lärare, men också till rektorer, skolchefer, skolutvecklare, politiker, beslutsfattare och andra med intresse för att utveckla skolans kvalitet och måluppfyllelse.

Tidigare utgivna böcker i serien är: Utmärkt undervisning (2020), Utmärkt skolutveckling (2016), samt Utmärkt ledarskap i skolan (2018).

Sagt om boken:

”En efterlängtad bok som provocerar och utbildar! Håkansson och Sundberg utmanar vanliga föreställningar om vad som utmärker bra lärare och visar att forskningen har svar. Boken är en unik genomgång av svensk och internationell forskning och obligatorisk läsning för alla som arbetar med lärares utbildning och professionsutveckling.”Maria Jarl, fil dr och universitetslektor vid Göteborgs universitet

”En utmärkt introduktion till forskning om lärarskicklighet. Fina översikter och analyser visar på både komplexiteten i frågan och på vägar till ökad lärarskicklighet. Behovet av att fördjupa elevers lärande, öka skolans likvärdighet och arbetet med professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer, gör den eviga tematiken om lärares kunskap och kompetens osedvanligt aktuell.”Björn Åstrand, leg. lärare, historiker och lektor i pedagogiskt arbete

Samtal på Bokmässan 2024Se gärna Jan Håkansson, Daniel Sundberg och Per Kornhall i ett samtal inspelat av UR, Vad får lärare att trivas och växa i sin yrkesroll.

Om Utbildning med världen i centrumUtbildning med världen i centrum är utbildningsfilosofen Gert J.J. Biestas angelägna inlägg i den långvariga debatten om vad utbildning egentligen bör fokusera på.

I de sju kapitlen belyser Biesta vikten av att uppmärksamma utbildningens existentiella inriktning, inte sett som överförande av kunskap och förmågor, utan som en handling som riktar elevernas uppmärksamhet mot den värld de existerar i, så att de kan leva upp till det som världen begär och behöver av dem. Han betonar skolans unika ställning som den plats där nya generationer får möta världen och se sig själva i förhållande till den. I vilken utsträckning ett samhälle är berett att tillgängliggöra den tid som behövs för detta pedagogiska arbete är ett viktigt mått på dess demokratiska kvalitet.

Utbildning med världen i centrum vänder sig främst till forskare inom pedagogik, men även till verksamma lärare och lärarstudenter som är intresserade av utbildnings- och undervisningsfilosofi.

Sagt om boken:”Författaren är en ytterligt välrenommerad utbildningsfilosof, och den här boken har rönt intresse i sin originalutgåva. Nu har den fått en svensk språkdräkt tack vare Lars Ahlströms goda översättning. [...] En väsentlig fråga i Utbildning med världen i centrum är hur lärare kan bidra till att eleverna växer i att erövra sin plats som subjekt i världen. Oavsett om man delar Biestas syn eller inte så vässas läsarnas åsikter genom brottningsmatchen med hans text! Det gör den mycket läsvärd!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 7, 2026

Boken är avsedd för studenter som läser matematik för att bli grundlärare. Den ger möjlighet till ämnesmässig fördjupning och breddning inom de flesta områden som en lärare behöver för årskurs 1-3 och 4-6. Här återfinns bland annat talföljder, talmängder, talteori, algebra, algoritmer, funktionslära och kombinatorik. Men stort fokus läggs också på grundläggande räknefärdighet och problemlösningsförmåga. Hänvisningar och kopplingar görs återkommande till både det centrala innehållet och litteratur för berörda stadier.

I boken finns förklarande teoriavsnitt, lösta exempel samt ett stort antal övningar med svar som ger god möjlighet att träna såväl de ingående ämnesområdena som grundläggande räknefärdighet. För att öka möjligheten till självstudier finns i särskilt kapitel tips till många av övningarna.

Om författaren: Martin Bengtsson är universitetsadjunkt vid Matematiska institutionen vid Linköpings universitet och har undervisat studenter i matematik på grundlärarutbildningar i 15 år.

På väg mot läraryrket är skriven för att hjälpa dig som är lärarstuderande att strukturera och använda din verksamhetsförlagda utbildning på bästa sätt. Boken hjälper dig att anta utmaningar som att skapa relationer till eleverna, leda en klass, planera och genomföra lektioner och arbetsområden samt med att utveckla ditt språk och förhålla dig till skolans värdegrund.

Kapitlen inleds teoretiskt, men blir snart praktiskt inriktade. I varje kapitel finns också arbetsuppgifter och reflektionsfrågor. Dessa hjälper dig att praktisera innehållet och att reflektera över det i förhållande till de erfarenheter du samtidigt gör på praktikskolan.

Boken innehåller också ett kapitel för att underlätta ditt första år som verksam lärare. I boken ges handfasta råd som hjälper dig att didaktisera dina ämneskunskaper till god undervisning. Den ger också vägledning om konstruktivt ledarskap och framhåller vikten av att skapa goda relationer till eleverna. Kort sagt: att verka som lärare.

Det är viktigt att den verksamhetsförlagda utbildningen blir en bra och givande tid och att den ger dig möjlighet att pröva dina teoretiska kunskaper. Läraryrket kräver också ständig reflektion som kan leda till utveckling. Allt det här vill den här boken hjälpa dig med.

Sagt om boken"På väg mot läraryrket vänder sig till blivande lärare, men är också mycket användbar för handledare och hela arbetslag som kan diskutera sin egen verksamhet och didaktiska upplägg i relation till bokens innehåll. Det är en briljant bok som ger stöd åt lärarstudenter i deras ledarskap och i prövandet av teoretiska kunskaper omsatta i en skolvardag." Helhetsbetyg: 5 av 5. Katharina Jacobsson, lektör, BTJ-häftet nr 8, 2021.

Om författarnaSenait Bohlin är verksam som adjunkt på lärarutbildningen på Malmö Universitet. Där undervisar hon blivande grundskolelärare i SO-ämnena, samt om bedömning och planering. Senait leder även VFU-kurser. Hon är utbildad 4-9-lärare i svenska, religion och historia, och har varit verksam i grundskolan i 15 år.

Fredrik Alvén är verksam som lektor på lärarutbildningen på Malmö Universitet. Där undervisar han främst i historia och geografi, men också om bedömning och rättvis utbildning. Han leder även VFU-kurser och har varit verksam som grundskolelärare i 14 år. Fredriks forskningsintressen rör historiedidaktiska frågor, bedömning samt moraliska aspekter kring undervisning.

Grundläggande principer för undervisning är en bok om konsten att undervisa. Utifrån aktuell forskning om lärares kunnande argumenterar bokens författare för fem principer som lärare behöver behärska och utgå från för att bedriva en bra undervisning.

De fem principerna beskrivs ingående genom undervisningsprocessens tre faser: planering, genomförande och utvärdering. Stort fokus läggs på ämnesdidaktik och de didaktiska frågorna, vilka hjälper till att forma mötet mellan lärare, elev och undervisningsinnehåll.

Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor som lämpar sig för kollegiala diskussioner och boken avslutas med ett kapitel om undervisnings- och kompetensutveckling, där de fem principerna utgör ett gott underlag för att identifiera vad i undervisningen det är som ska utvecklas.

Kunskap om undervisning är kärnan i lärarprofessionen och gemensam för alla lärare, oavsett ämnesinriktning. Det här är därför en bok som riktar sig till alla som arbetar eller kommer att arbeta med undervisning.

”För att kunna arbeta med undervisningsutveckling behöver det finnas ett fokus på vad som ska utvecklas. De fem principer för undervisning som vi har presenterat i denna bok utgör just ett sådant underlag.”Ur kapitel 6

Sagt om boken:

”Det är välskrivet, klart och precist. Författarna arbetar konsekvent utifrån de didaktiska frågorna och grundprinciperna vilket gör boken väl sammanhållen, med flera exempel på undervisningssituationer ifrån olika ämnen. Styrkorna med boken, som riktar sig till alla skolstadier, är fokuset på vikten av att göra en bra planering, att försöka förutse vad elever brukar ha svårigheter med i det aktuella kursinnehållet samt att ta elevernas "inspel" på allvar. Författarna tydliggör syftet: att inrikta sig på den kunskap lärare behöver för att bli skickliga på att undervisa.”Emma Hertley-Lundberg, BTJ-häftet nr 4, 2024

Anja Thorsten är docent i pedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintressen rör relationen mellan undervisning och lärande, svenskdidaktik, undervisningsutvecklande forskning och didaktiskt ledarskap. Anja har mångårig erfarenhet som lärare och av att handleda lärare i grundskolan och gymnasieskolan om undervisningsutveckling.

Joakim Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot matematikdidaktik vid Linköpings universitet. Han har undervisat som grundskollärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Hans forskning rör undervisningsutveckling och lärande, med ett särskilt fokus på matematikundervisning samt hur lärare kan stöttas i att genomföra undervisning på ett kvalificerat sätt. Joakim har stor erfarenhet av handledning av lärare i förskolan och grundskolan. 

Boken handlar om vad en SO-lärare behöver kunna, och ger den blivande läraren en gedigen kunskapsbas för att utveckla just de didaktiska förmågor som krävs för att skapa en kvalitativ undervisning i vart och ett av de fyra SO-ämnena. Boken är baserad på bred forskning om undervisning och inlärning i allmänhet och på forskning riktad mot SO-ämnena mer specifikt.

En bärande tanke med boken är att blivande lärare ska få redskap att omvandla forskning och teori till praktisk undervisning i klassrummet. I boken beskrivs de goda möjligheter som finns till samverkan mellan ämnena men också vikten av att eleverna får en god ämnesuppfattning med kännedom om varje skolämnes specifika karaktär, innehåll, centrala begrepp, och metoder som hör hemma i respektive ämnesområde. Vidare beskrivs vilka kunskaper och insikter ämnesområdet bidrar med i förståelsen av omvärlden.

Boken behandlar följande teman:

Om författarnaAnna-Carin Stymne är utbildad SO-lärare för årskurs 4–9 och har doktorerat i historia på avhandlingen Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan. Medförfattare till boken är Anna Jonsson och Özlem Erdogan, båda lärarutbildare och adjunkter vid Stockholms universitet.

Konsten att göra bra prov. Vad lärare behöver veta om kunskapsmätning handlar om prov i teori och praktik. Forskaren Christina Wikström ger i boken råd och riktlinjer för uppgiftskonstruktion för att skapa välutvecklade och väl använda prov. Att utveckla ett bra prov som mäter rätt och ger tillförlitlig information är inte så lätt, och dåliga prov, eller prov som används på fel sätt, kan ge missvisande eller i värsta fall helt felaktig information. Samtidigt kan ett väl utvecklat och väl använt prov ge värdefull information till såväl elev som lärare och gynna undervisning och lärande.

Konsten att göra bra prov ger bland annat råd och riktlinjer för uppgiftskonstruktion, samt förklarar olika principer för kravgränssättning, vilket ofta utgör ett dilemma för den som ska använda och tolka provresultat. Konsten att göra bra prov vänder sig till alla som vill lära sig att konstruera och använda prov på ett så bra sätt som möjligt, men framförallt till blivande eller yrkesverksamma lärare och skolledare.

Hur kan jag bli en bättre lärare? Den frågan har du säkert ställt dig - oavsett om du har erfarenhet som lärare eller handledare, eller om du i framtiden kan tänka dig ett sådant yrke.

I lärarutbildningarna betonas litteraturstudier, tillämpning och reflektion. Allt detta är nödvändigt för att du ska kunna utveckla din professionalitet som lärare. När du reflekterar över din egen praktik väcks antagligen ett antal frågor: Hur god överblick har jag egentligen över det som händer? Vilken bild har jag av elever och studenter? Hur bra bild har jag av min egen undervisning eller handledning?

Det värderande ögat ger en grundlig introduktion till observation som metod och beskriver bland annat användning av loggbok, intervju och enkät. Boken har ett konkret och direkt tilltal och innehåller många praktiska exempel. Val av metod diskuteras, liksom analys av insamlad information samt hur du med detta som grund på ett konstruktivt sätt kan utveckla det pedagogiska arbetet. Ett kapitel tar upp observation med hjälp av ljud- och bildinspelningar. Etiska överväganden i samband med observationer är ytterligare ett tema som berörs. Varje kapitel avslutas med uppgifter och tillämpningar.

Bokens syfte är att ge lärarstudenter, lärare och handledare en introduktion till observation och utvärdering som redskap för att utveckla den egna pedagogiska professionaliteten. Denna andra upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad. Särskild kapitlet om ljud- och bildinspelningar.

Sagt om boken"Boken är mer praktisk än de flesta metodböcker som finns på marknaden. Med tyngden på observation har den en given plats i lärarnas bibliotek. Här tonas inte lärarens initiativ ner som i andra metodböcker. Den skrämmer heller ingen och kan användas av alla som önskar "forska" på sin egen praxis vilket är just vad lärare förväntas göra i dag. Sist en uppfordrande maning: Läs boken och börja!" skrev Åsa Morberg i Lärarnas tidning, 2006-04-02

Om författarnaFörfattaren, Cato R. P Bjørndal är verksam vid UiT, Norges Arktiske Universitet, Institutt for pedagogikk og lærerutdanning.

Engelska är både mål och verktyg i svensk utbildning. Den här boken ger en överskådlig bild av vad vi faktiskt vet – och vad vi fortfarande inte vet – om engelska som målspråk och som undervisningsspråk, från förskola till högre utbildning. I boken samlas forskning, styrdokument och praktik för att visa att delarna hänger ihop. Målet är att knyta ihop ett område som ofta upplevs som splittrat och att göra det lättare att se hur språkval, uppgifter och interaktion i klassrummet påverkar elevers lärande i och genom engelska.Engelska som målspråk och undervisningsspråk är handlingsinriktad och vänder sig till blivande och verksamma engelsklärare liksom till dig som arbetar med lärarutbildning och skolutveckling. Boken ger en förståelse för progressionen i engelskämnet, konkreta verktyg för planering, målformulering och bedömning samt underlag för kollegiala diskussioner. Här finns klassrumsnära exempel på arbete med läsning, skrivande och lyssnande på engelska, liksom arbetssätt för ordförråd och formfokus samt strategier för feedback, stöttning och differentiering. Boken visar också hur elevernas möten med engelska utanför skolan – i spel, medier och kultur – kan tas tillvara i undervisningen. Ambitionen med boken är enkel men viktig: att stärka elevernas lärande i och genom engelska – oavsett nivå och undervisningsform.Hans Malmström (red.) är bitr. professor i vetenskapens kommunikation och lärande vid Chalmers tekniska högskola.Liss Kerstin Sylvén (red.) är seniorprofessor i ämnesdidaktik med inriktning mot språk vid Göteborgs universitet.

Una Cunningham är professor emerita i språkdidaktik med inriktning mot engelska vid Stockholms universitet.Linda Eriksson är doktorand i engelsk språkvetenskap vid Örebro universitet och tillhör forskarskolan Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik.Maria Kuteeva är professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Stockholms universitet.Marie Källkvist är professor i engelska och viceprefekt vid institutionen för språk vid Linnéuniversitetet.John Löwenadler är docent i ämnesdidaktik med inriktning mot språk på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.Satu Manninen är professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.Eva Olsson är docent i ämnesdidaktik med inriktning mot språk vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.Joseph Siegel är professor i engelska med inriktning mot tillämpad språkvetenskap och utbildning vid Stockholms universitet.Ellen Turner är universitetslektor och docent i engelska vid Språk- och litteraturcentrum på Lunds universitet.Cecilia Wadsö Lecaros är universitetslektor och docent vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.Marcus Warnby är universitetslektor och proprefekt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

"Boken är inbjudande med ett enkelt språk och ett direkt tilltal som ger en engagerande läsupplevelse. Syftet är att tydliggöra att hopplöshet och pessimism behöver utmanas och boken demonstrerar detta mycket väl: det finns många anledningar till hopp, visar Heikkilä och framhåller lärandets kraft."5 ***** från BTJ (Ulf Malmqvist)

Att förmedla hopp och framtidstro till barnen är ett av de allra viktigaste uppdragen för förskolan idag. I en komplex och oviss samtid är det lätt att känna hopplöshet och oro. Risken att sprida dessa känslor vidare till barnen kan vara stor.

I förskolan finns gemensamma berättelser och minnen som berättar om både historia, samtid och en möjlig framtid. I förskolan finns lärandemöjligheterna, goda villkor för utveckling och omsorg, och tron på barnen. Genom ett pedagogiskt förhållningssätt kan förskolan bygga resiliens, relationer, pedagogisk takt, kärlek och medkänsla. Att låta lärande och kulturella uttryck och intryck vara i centrum i ett sådant förhållningssätt är centralt för att utveckla barns engagemang, nyfikenhet och metakognition. Allt detta kan sammantaget bygga hopp och framtidstro.

Förskolan som plats för hopp och framtidstro lyfter fram det pedagogiska arbetet med hopp och framtidstro och ger olika perspektiv på att tänka kring och arbeta med det. Den innehåller hoppfulla stigar att vandra vidare på, väl förankrade i relevant forskning och läroplan.