Människan är en flexibel varelse och hon kan lära sig en mängd fysiska och intellektuella färdigheter. En del av det vi kan, snappar vi upp i vardagen i familjen, i kamratkretsen och genom olika fritidsaktiviteter, annat tar vi till oss genom undervisning och systematiskt organiserad utbildning. Ju mer komplext samhället blir, desto längre tid ägnar vi åt utbildning och lärande. Trots lärandets stora betydelse för individ och samhälle, är det svårt att hitta en entydig definition av vad lärande är.
Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer introducerar olika perspektiv på lärande som är och har varit framträdande i forskning och diskussion om skola och utbildning under de senaste hundra åren. Hur vi uppfattar lärande spelar en avgörande roll för hur undervisning planeras, genomförs och utvärderas. De föreställningar om – eller metaforer för – lärande som vi lever med, blir utgångspunkter för hur läroplaner formuleras, hur nationella prov organiseras, vad vi ser som god pedagogik i klassrum och andra lärmiljöer och vilka förväntningar vi har på barn, unga och numera också vuxna. De perspektiv som presenteras i boken sträcker sig från behaviorism och neurovetenskap till situerade och sociokulturella traditioner.
I denna andra upplaga har texten uppdaterats och ett kapitel om lärande ur ett fenomenologiskt perspektiv har tillfogats.
