Pedagogisk metodik

Hur lär sig barn egentligen att läsa, och hur kan lärare i grundskolans första år ge alla elever en stabil grund för livslång läsglädje? Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden ger både den vetenskapliga bakgrunden och de konkreta verktygen för att lyckas med tidig läs- och skrivundervisning enligt strukturerad ljudningsmetod (phonics) som en del av en balanserad läsundervisning. Boken bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet och förklarar varför undervisning enligt strukturerad ljudningsmetod är avgörande för att få alla elever att knäcka läskoden – oavsett elevens språkbakgrund eller förutsättningar.Författarna guidar läsaren från muntlig språklig förmåga som en central grund för läs- och skrivförmågan, via övriga läsförkunskaper inom språklig medvetenhet och bokstavskunskap, och vidare till explicit, systematisk undervisning för att säkerställa att alla barn knäcker läskoden – och vad som behövs när koden väl är knäckt! Vikten av gemensamma läsupplevelser genom förberedd dialogisk högläsning och läraren som läsande modell betonas också.För att länka samman teori och praktik innehåller boken mängder av exempel från klassrummet och praktiska övningar steg för steg med exempel på hur övningar kan göras mer utmanande eller anpassas för elever som behöver ytterligare stöd. Boken ger på så vis läsaren inspiration till hur en inkluderande och lustfylld lässtart kan skapas för alla barn.Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden är tänkt för lärare som vill undervisa på vetenskaplig grund och göra en verklig skillnad i klassrummet.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Anna Eva Hallin är legitimerad logoped och biträdande lektor i logopedi vid Karolinska Institutet.

Om Undervisning på kognitionsvetenskaplig grund Undervisning på kognitionsvetenskaplig grund sammanfattar den samlade forskningen om hur människor lär. Utifrån ett gediget kunskapsunderlag visar boken hur lärare kan planera och genomföra undervisning som leder till varaktigt lärande.

Boken behandlar bland annat arbetsminnets begränsningar, långtidsminnets avgörande betydelse, vikten av minnesåterkallning och behovet av att ta hänsyn till kognitiv belastning. Forskningsresultaten omsätts genomgående i konkreta exempel och praktiskt användbara undervisningsstrategier, utan att framställningen gör avkall på vetenskaplig grundlighet.

Undervisning på kognitionsvetenskaplig grund ger ett forskningsbaserat ramverk för att förstå varför olika undervisningsstrategier fungerar, samt när och hur de är lämpliga att använda i praktiken.

Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter, lärarutbildare, skolledare och andra som vill utveckla undervisning med stöd i forskningen om lärande.

Sagt om boken:”Jonas Linderoth, pedagogikprofessor vid Göteborgs universitet och Andreas Jemstedt, docent i pedagogik och doktor i psykologi, har sammanställt en grundlig överblick över relevanta forskningsresultat och teorier. [...] En gedigen begreppsordlista, en omfattande referenslista och ett register gör boken lättnavigerad.”Gudrun Seiler-Holmer, BTJ-häftet nr 21, 2026

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Hållbar bedömning – bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av verksamma inom de olika nivåerna i det svenska utbildningssystemet. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:

Dessutom fokuserar boken Hållbar bedömning på lång- och kortsiktiga konsekvenser av kunskapsbedömningar för såväl elevers som personals bildning och välbefinnande, samt för skolans utveckling.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Hållbar bedömning.

"Samtliga kapitel är väl grundade teoretiskt och i några avsnitt ges exempel från forskarnas egna studier. Genom att samla så många olika perspektiv på bedömning utgör boken ett mycket värdefullt bidrag till fältet. Helhetsbetyg: 5."Marie Leijon, BTJ-häftet nr 12, 2021

Skapa undervisning som utvecklar alla elevers litteracitet, med stöd i forskning och beprövad erfarenhet.

Att lära sig läsa och skriva handlar om mer än att knäcka en kod. Det handlar om att utveckla litteracitet – förmågan att använda läsande och skrivande för att förstå, kommunicera och orientera sig i världen. I den här boken visar Ann S. Pihlgren hur lärare kan planera, genomföra och följa upp undervisning som stärker elevers litteracitetsutveckling från de första skolåren till mellanstadiet.

Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet presenterar boken arbetssätt som förenar färdighetsträning med motivation, förståelse och delaktighet. Den behandlar bland annat högläsning, skrivande för autentiska mottagare, undervisning för flerspråkiga elever, progression, läsutmaningar och samverkan mellan skola, fritidshem och hem. Genom konkreta exempel, diskussionsfrågor och prova-på-uppgifter får läsaren stöd att omsätta kunskaperna i den egna undervisningen och i kollegialt lärande.

För att alla elever ska utveckla litteracitet krävs undervisning som både bygger upp tekniska färdigheter och visar hur läsande och skrivande kan användas i meningsfulla sammanhang. Den här boken visar konkret hur lärare kan skapa den sortens undervisning.

Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.

Formgivare: Anna Söderberg.

Sagt om boken“Mångfalden av konkreta metoder gör framställningen till en rik kunskapskälla för utveckling av den egna undervisningen. [...] De genomgående tydliga kopplingarna mellan kunskapsmål, strukturerade arbetsmetoder och planerad återkoppling gör Läslust & skrivkraft till ett utmärkt stöd och en värdefull kunskapsresurs i arbetet med litteracitetsutveckling. Helhetsbetyg: 4.”/Elisabeth Jönsson, BTJ-häftet nr 21 2026

Hur kan lärare väcka nyfikenhet och skapa mening genom estetiska uttryck? Och hur kan estetiska uttrycksformer som musik, bild och drama stödja elevers kommunikativa förmågor? Det är ett par av de frågor som den här boken vill ge svar på. Författaren presenterar begreppet estetisk didaktik som ett sätt att förstå och utveckla undervisning där skapande och sinnliga erfarenheter blir en del av kunskapsprocessen, oavsett ämne och verksamhetsform.Att undervisa handlar om mer än att förklara och förmedla fakta. Det är en konst som också inbegriper förmåga att gestalta kunskap, iscensätta lärande och skapa situationer där mening uppstår och tankar tar form. Varje möte är unikt och därför måste undervisning uppfinnas på nytt i gränslandet mellan planering och improvisation.Med både teoretiska perspektiv och konkreta exempel visar författaren hur estetiska uttrycksformer kan användas för att fördjupa lärande, stimulera reflektion och förena vetenskapliga och konstnärliga ideal i skolans praktik. Här finns även undervisningsupplägg att inspireras av inom bland annat hållbar utveckling, historia, svenska och matematik.Boken vänder sig till lärarstudenter och verksamma grundlärare som vill utveckla sin kompetens i att använda estetiska uttrycksformer.Jonathan Lilliedahl är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Läroplansteori och didaktik är två delar av det vetenskapliga ämnet pedagogik. Läroplansteorins grundläggande fråga är ”Vad räknas som kunskap?” Det är en fråga som ständigt är utsatt för omprövning och debatt. En fråga som ofta väcker känslor och som aldrig kommer att få ett slutgiltigt svar. Lika omdebatterad är didaktikens grundläggande fråga om hur kunskaper, värden och erfarenheter ska organiseras i konkreta undervisnings- och lärandesituationer.  I den här boken belyser författaren dessa två breda frågeställningar ur ett flertal olika aspekter. Som en röd tråd löper insikten att det vi håller för sant i frågor om utbildning och lärande förändras historiskt över tid och varierar geografiskt, beroende på varje lands egna historiska, sociala och kulturella traditioner.  I bokens tredje upplaga har bland annat ett nytt kapitel om skolans likvärdighet och olika typer av läroplaner tillkommit. Här finns även en guide för lärares didaktiska analyser som bygger på analyser av den aktuella läroplanen. Texten om olika kunskapsinriktningar har utökats och berörs nu i flera kapitel.  Boken avslutas med ett avsnitt som visar på hur varje läroplan mer eller mindre medvetet grundas på antaganden om ett visst medborgarideal. Kapitlet är en påminnelse om den viktiga roll som skolan har i samhället för att upprätthålla och utveckla demokratin.   Ninni Wahlström är professor i pedagogik, verksam på Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om utbildningspolicy och läroplaner i relation till konsekvenser för undervisning i klassrum och barngrupper, utifrån läroplansteoretiska, didaktiska och utbildningsfilosofiska perspektiv.   

Omsätt kognitionsvetenskap till konkret undervisning för ett begripligt och hållbart lärande.

I boken visar Emma Leifler hur kunskap från kognitionsvetenskap kan omsättas i konkret undervisning i grundskolan. Med utgångspunkt i undervisningens vardag skriver hon om hur struktur, tydlighet, värme och variation skapar förutsättningar för elevers lärande.

Elever lyssnar, skriver, samtalar, löser uppgifter och deltar i aktiviteter. Men görandet är ingen garanti för att kunskaper fastnar eller ger ett djupare lärande. För att undervisning ska bli begriplig, hållbar och möjlig att bygga vidare på behöver hänsyn tas till hur elever uppmärksammar, bearbetar, minns och återkallar kunskap.

Boken ger lärare stöd i att förstå varför vissa strategier gör skillnad: varför innehåll behöver delas upp i mindre delar, varför modellering och återkoppling behöver vara tydliga, varför elever behöver få återkalla kunskap flera gånger och varför stödstrukturer ska hjälpa elever vidare – inte göra arbetet åt dem.

Här finns också konkreta exempel på hur metakognition, explicit undervisning, kognitiv belastning, exekutiva funktioner och tillämpad kognitionsvetenskap kan omsättas i klassrummet. Genom reflekterande frågor och praktiska undervisningsförslag blir boken ett stöd för lärare som vill utveckla sin undervisning med både vetenskaplig grund och professionellt omdöme.

Emma Leifler är med.dr., universitetslektor och specialpedagog med lång erfarenhet av undervisning i grundskolan. Hon är verksam vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet samt som föreläsare och författare.

Formgivare: Catharina Ekström.

Sagt om boken“Ordlistan och den grundläggande nivån gör att boken även passar läsare utan tidigare erfarenhet av kognitionsvetenskap. Boken är mycket bra och innehåller intressant och utvecklande läsning för pedagoger inom grund- och gymnasieskolan. Boken passar också utmärkt för studenter. Bra innehålls- och litteraturförteckning. Helhetsbetyg: 4.”/Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 21 2026

Skolans kanske viktigaste uppgift är att lära barn att läsa och skriva. För att lärare ska kunna genomföra en läsundervisning som stödjer alla elever att lära och utvecklas krävs både ämneskunskap och didaktisk kompetens – kompetens att anpassa undervisningen till situationen och de elever läraren har framför sig. Läsundervisningen behöver dessutom utgå från vetenskaplig kunskap om läs- och skrivinlärning.När det gäller läsundervisning från förskoleklass till årskurs tre finns flera angelägna frågor: Hur utvecklar barn läsförberedande kunskaper och färdigheter? Vad innebär läsförståelse och textrörlighet? Vad händer i hjärnan när man lär sig läsa? Hur lär sig andraspråkselever att läsa?  Med en vetenskaplig och beprövad grund som stöd utforskar denna bok frågor som dessa, till stor del utifrån den teoretiska modellen ”The Simple View of Reading”. Forskning om såväl ordförrådsbyggande i tidig ålder som möjligheter och dilemman i samband med läsförståelse i matematik presenteras, och viktiga pedagogiska frågor i läsundervisning ur ett andraspråksperspektiv diskuteras. I boken ges också exempel på skriftspråksutvecklande undervisningsmetoder, som språklekar, högläsning och läsförståelsestrategier.Lärarens systematiska och strukturerade läsundervisning, framåtsiktande didaktiska avvägningar och diagnostiska arbetssätt går som en röd tråd genom kapitlen. För att ytterligare fördjupa förståelsen innehåller varje kapitel förslag på hur det teoretiska innehållet kan knytas ihop dels med praktiska uppdrag i klassrummet, dels genom diskussioner med kollegor. I denna fjärde upplaga har förutom revidering av innehållet dessutom fyra nya kapitel tillkommit: ett om vad som händer i hjärnan när vi läser, ett om strukturerad ljudningsmetod i tidig läsundervisning, ett om strukturerad läsundervisning för andraspråkselever och ett om specialpedagogiskt förhållningssätt i läsundervisningen.Tarja Alatalo är bokens redaktör och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Bokens övriga författare är verksamma som lärare och forskare.Ulla Damber är universitetslektor i läs- och skrivutveckling och docent i pedagogik vid Mittuniversitetet.Helén Egerhag är lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik vid Linnéuniversitetet.Christine Cox Eriksson har varit universitetslektor i engelska vid Högskolan Dalarna.Jenny Wiksten Folkeryd är professor i didaktik med inriktning mot svenska vid Uppsala universitet.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Elisabeth Frank är filosofie doktor och har tidigare verkat somt universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Katarina Herrlin har varit universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs- och skrivutveckling vid Linnéuniversitetet.Lena Ivarsson är universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet.Caroline Liberg är professor emeritus i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Camilla Nilvius är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Ulla-Britt Persson är filosofie doktor i pedagogik och verksam som lektor i pedagogik vid Linköpings universitet.Cecilia Segerby är docent i specialpedagogik och filosofie doktor i utbildningsvetenskap med inriktning matematikdidaktik, samt biträdande professor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Catharina Tjernberg är filosofie doktor i specialpedagogik och universitetslektor vid Karlstads universitet. 

Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Ämneslärarens arbete – didaktiska perspektiv är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar. Exempel på olika undervisningsämnen på högstadiet och gymnasiet används för att behandla bildning, kunskap, lärande, undervisning och bedömning i ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Ämneslärarens arbete innehåller översikter över didaktik, läroplansteori, betygssystem och sekundärskolans historiska utveckling samt belyser frågor om:• skolans bildningsuppdrag• ledarskap, bedömning och specialpedagogik som en del av lärares didaktiska arbete• olika undervisningstraditioner och språkliga praktiker• didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Ämneslärarens arbete.

Sagt om boken:

"I 14 välskrivna kapitel redogör författarna för ett stort antal delar av det läraren behöver kunna i sin vardag. [...] Språkligt och innehållsligt torde texterna inte utgöra några svårigheter för målgruppen, som kan tillägna sig mycket matnyttigt här. Min uppfattning är att boken uppfyller sitt syfte."Linus Björk, BTJ-häftet nr 1, 2022

Lärares pedagogiska ledarskap är ett komplext hantverk. Ofta är det svårt att beskriva vad som egentligen sker i samspelet med eleverna, men med stöd av olika teorier kan det bli synligt. Denna bok vill inspirera lärarstudenter, lärare och lärarutbildare att reflektera över olika konflikter som dagligen uppstår i skolans värld för att kunna förhålla sig till dem.Pedagogiskt ledarskap utgörs till stor del av att hantera dagliga konflikter, och för att lyckas med detta behövs kunskap och färdighet. Kunskap hjälper lärare att analysera situationer och utveckla förståelse för hur man konstruktivt kan hantera svåra situationer och mindre störningar.I den här boken utgår författarna från olika konkreta situationer som lärare står inför och väver samman teorier och praktisk konflikthanteringskunskap. Varje situation beskrivs utifrån lärarens position som pedagogisk ledare och i relation till olika kunskapsområden, såsom hantering av klassrumssituationer, sociala relationer, mobbning, juridifiering, värdegrund och demokrati.Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad utifrån ny forskning och aktuella styrdokument.Ilse Hakvoort är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.Agneta Lundström är lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

Med Oliver Cavigliolis fantastiska illustrationer som visuell guide beskriver Hur du får dina elever att lära sig hur lärare kan använda kognitiv psykologi i klassrummet.

Boken gör upp med seglivade missuppfattningar om inlärning och visar varför det är problematiskt att lita på sin intuition i undervisning. Den visar hur vårt minne, vår uppmärksamhet och vår perception fungerar generellt och i klassrumsmiljö. Författarna tar upp sex forskningsbaserade strategier för effektiv inlärning, bland annat interfoliering och elaborering. Boken innehåller många exempel och forskningsstudier som förklarar och inspirerar och en mängd konkreta verktyg.

Boken riktar sig både till verksamma lärare och till lärarstudenter på alla nivåer. Den kan också med fördel läsas av universitets- och högskolelärare och studenter.

Yana Weinstein är verksam vid University of Massachusetts, USA. Megan Sumeracki är verksam vid Rhode Island College, USA. Oliver Caviglioli har skolbakgrund, men är nu utbildningsdesigner. Jonas Olofsson, docent och universitetslektor i psykologi vid Stockholms universitet, har fackgranskat och skrivit förord till den svenska utgåvan.

Sagt om boken:

"Intressanta är de forskningsbaserade strategier som presenteras i avsnitt som berör planering av studier, förståelseutveckling och kunskapsförstärkning. Fördelad inlärning och interfoliering är strategier som ger insikt i hur elever medvetet kan forma sina studier på ett effektivt sätt. Bokens styrka är att den kan bidra till att skapa evidensbaserad undervisning."Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 1, 2020.

Ska vi leka? En enkel fråga – med stor kraft.

Lek är grunden i barns lärande, men också ett av förskolans mest komplexa uppdrag.  Genom lek utforskar barn världen, skapar relationer, utvecklar språk och provar sina gränser. Samtidigt är leken inte alltid självklar eller okomplicerad. Vissa lekar väcker frågor, konflikter eller oro. Vilken lek får ta plats? Vems lek räknas?  

Den här boken handlar om leken som drivkraft, som pedagogiskt verktyg och som ett fenomen som lockar, men samtidigt också utmanar och ibland skaver. Genom skilda perspektiv och erfarenheter synliggörs lekens betydelse, möjligheter och utmaningar – och bidrar med nya sätt att tänka, se och agera i den pedagogiska praktiken.  

Boken är indelad i tre delar: uppdraget, lekens användbarhet och lekens komplexitet. Den innehåller konkreta tips och reflektionsfrågor, som kan användas både i det egna arbetet och i kollegiala samtal.

Det här är en bok för dig som vill fördjupa din förståelse av lekens roll i förskolan – och som vill låta leken fortsätta vara en kraft som utvecklar, utmanar och engagerar.

Författare

Erika Wallin är förskollärare och arbetar idag som kommundoktorand. Halva sin tid har hon ett uppdrag som kvalitetsutvecklare för förskolorna i Nyköpings kommun och i den andra delen av sin tjänst har hon en doktorandtjänst vid Södertörns högskola. Hennes forskning rör utvecklingsarbete, professionskunskap och förskolepersonals kollektiva lärprocesser.

Innehåll

1. Lek för livet – en introduktion, av Ingrid Engdahl

2. Att få och kunna leka – den sociala förskolelekens förutsättningar, möjligheter och utmaningar, av Maria Gladh

3. Vårt ansvar – vår roll, av Åsa Lernberg och Louise Messer

4. Pinnlek – vad är det och hur kan det förstås i förskolan? Av Mia Heikkilä och Ann-Christin Furu

5. Miljöer för lek i förskolan, av Erika Wallin

6. Vad innebär det att arbeta med lekresponsiv undervisning i förskolan? Av Niklas Pramling

7. Yngsta barnens lek, av Lena Edlund

8. Barn som språkskapare: ett projekt med lekfull undervisning i fokus, av Anna Kemson

9. Lekfulla former för lärande, av Sara Bergström och Linda Bjällerstedt

10. Rörelselek, av Ulrika Fagerström

11. Lekandets egenvärden, av Margareta Öhman

12. Lek som utmanar, av Sara Frödén

13. Lek och existens på förskolan, av Eva Schwarz

Att erövra skriftspråket är en fantastisk, utmanande och komplex uppgift. För eleven handlar det om såväl kognitiva, språkliga och kroppsliga, som sociala faktorer. För läraren gäller det att designa undervisningen så att den skapar förutsättningar för delaktighet och lärande hos alla elever.I Skrivundervisningens grunder delar forskare och lärarutbildare med sig av sin mångåriga erfarenhet inom fältet. Boken ger en bred översikt över aktuell forskning om att lära sig skriva. Den visar på alla de förmågor, kunskaper och kompetenser som krävs för en framgångsrik skrivundervisning och för skrivlärande i dagens komplexa samhälle.Alla kapitel är förankrade i skolans värld och de väver på olika sätt ihop teori och praktik. De handlar bland annat om skrivutveckling och skrivprocesser, skrivandets hantverk, skrivrörlighet, elevers skrivande i olika ämnen och skrivbedömning, men också om flerspråkighet, kreativ grammatik, och multimodalt skrivande. Författarna behandlar också dyslexi och skrivsvårigheter, skrivande ur specialpedagogiska och inkluderande perspektiv samt hur skrivandet kan bidra till ett ökat deltagande och engagemang för demokratins kärnvärden. I slutet av de flesta kapitel ges förslag på diskussionsfrågor och praktiska uppgifter för att knyta ihop teori och praktik.I bokens tredje upplaga är samtliga kapitel uppdaterade och reviderade. Ett kapitel har tillkommit som lyfter kognitiva aspekter av skrivprocessen. Bokens redaktörer är Karin Forsling och Catharina Tjernberg.Karin Forsling (red.) är filosofie doktor i specialpedagogik, universitetslektor och forskare vid Karlstads universitet.Catharina Tjernberg (red.) är filosofie doktor i specialpedagogik, universitetslektor och forskare vid Karlstads universitet.

Omarbetad och utökad version av Lektionsdesign – en handbok – för dig som arbetar i förskoleklass, lågstadiet och mellanstadiet.

Att förbereda – designa – en lektion som möter elevers olika behov i grupp är en utmaning. I stället för speciallösningar kan en differentierad undervisning hjälpa oss att hantera motstridiga krav genom att redan från början organisera klassrumsarbetet utifrån elevernas verklighet. Med tydlighet, klara förväntningar och olika sätt att ta sig an uppgifter skapas förutsättningar för att alla elever ska kunna lära.

Helena Wallberg förespråkar begreppet lektionsdesign i stället för lektionsplanering. Planering för tankarna till en färdig produkt, ett lektionsupplägg som eleverna ska ta emot. Design sätter processen i centrum och kan leda oss till insikten att upplägget av en lektion bör omfatta så mycket mer än bara innehåll och uppgifter kopplade till kursplanen.

Det här är en omarbetad och utökad version av Lektionsdesign – en handbok (2019) anpassad för dig som arbetar i förskoleklass till och med årskurs 6. Du som redan har läst och jobbat med lektionsdesign kommer att känna igen dig. Du kommer samtidigt att få såväl ny information som utvecklade förklaringar och fler exempel att inspireras av.

Boken Lektionsdesign F–6 ger konkreta tips, idéer och aktiviteter för en design som möjliggör en undervisning som möter olikheter samtidigt som den främjar delaktighet. Den ger också verktyg och reflektioner som kan användas i det kollegiala lärandet.

Nytt i Lektionsdesign F–6 jämfört med Lektionsdesign – en handbok: begreppslista, utförligare förklaring av innehållet i lektionsdesign, utvecklad beskrivning av och fler förslag på hur lektionens faser kan användas, exempel riktade till F–6 och olika ämnen, uppdaterade delar i forskning och fördjupning, fler aktiviteter för kollegial läsning, ny checklista för kollegialt samarbete som också kan användas som underlag för auskultation.

Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska, fil.mag. i specialpedagogik och författare till flera uppskattade böcker om lärande.

Omslag och grafisk form av Anna Hild.

Sagt om boken "Lektionsdesign F-6 är precis som föregångaren en högaktuell, initierad, idérik och tänkvärd bok med bra tips och förklaringar. Den rekommenderas för lärare och lärarstuderande. Helhetsbetyg: 4." /Henric Ahlgren, BTJ-häftet nr 9 2025

Innehållets didaktik i förskolan ger förskollärare verktyg och stöd att utveckla sin ämnesdidaktiska kompetens. Boken tar avstamp i barnens nyfikenhet, intressen och vilja att dela sina erfarenheter med andra och binder samman läroplanens intentioner med den pedagogiska verksamheten på förskolan.

Här finns en rad konkreta lärandeobjekt där bland annat matematiska, naturvetenskapliga, estetiska, tekniska, samhälleliga och etiska aspekter vävs samman med olika former av lek. Det handlar således om att hjälpa barnen att utveckla förmågor som att se, uppfatta och erfara sin omvärld.

Teoretiska resonemang kopplade till praktiska tillämpningar i barngruppen gör denna bok till en ”didaktisk idébank” för förskollärarstudenter och verksamma inom förskolan.

Om författarnaIngrid Pramling Samuelsson är senior professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet. Camilla Björklund är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Medförfattare är Eva Ahlskog-Björkman, Rauni Karlsson, Marina Lundkvist, Maria Magnusson, Hanna Palmér, Mikaela Svanbäck-Laaksonen, Kristina Thorshag, Susanne Thulin, Cecilia Wallerstedt och Annika Åkerblom.

Samhällsorienteringens didaktik är en bok som belyser skolans demokratiuppdrag, och de samhällsorienterande ämnenas roll i detta uppdrag, med stort allvar. Författarna fokuserar på grundläggande allmändidaktiska frågor som rör demokratifostran och medborgarutbildning för yngre elever, och knyter ett historiskt och samtida perspektiv på samhällsorienteringens funktion i ett samhälle som värderar demokratin högt.

Boken fungerar som introduktion och handbok för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik och som underlag för undervisning i grundskolans tidiga år. Boken riktar sig till verksamma lärare och lärarstudenter men även till andra med ett intresse för skolans uppdrag och värdegrund.

Sagt om boken"Författarnas helhetssyn på de fyra SO-ämnena ger idéer om olika angreppssätt i undervisningen och de ger många exempel på hur man både teoretiskt och praktiskt kan arbeta med såväl omvärldsorientering som elevernas demokratiska fostran. Didaktiken som beskrivs och förordas gäller generellt all undervisning på alla stadier, enligt lektör Elisabeth Sörhuus mening. Bland många bra och intressanta teoriavsnitt, bitvis väl akademiska, är avsnittet om betyg och bedömning av SO-ämnena särskilt bra och resonerande." BTJ-häftet nr 13, 2021.

Om författarnaFörfattarna Karin Bergman, Linda Jonsson och Jonas Nordmark har lärarbakgrund och är disputerade i didaktik med inriktning mot de samhällsvetenskapliga ämnena och är verksamma inom undervisning och forskning i skolan och på högskola/universitet.

Att läraren är en ledare, det är nog alla överens om. Men vad handlar ledarskapet egentligen om? Den här boken tar sig an det komplexa ledarskapet och dess praktik genom att belysa lärarens ledarskap ur en rad olika aspekter.Lärarens ledarskap är en förutsättning för att undervisningen ska leda till lärande. I undervisningssituationen ska läraren på samma gång balansera undervisning, relationer och ordningsfrågor. Detta förutsätter att den enskilde läraren har didaktisk och relationell kompetens samt kompetens att leda grupper. Samtidigt behöver läraren kunna avläsa och förstå de system som skolan omfattar, och vilka faktorer utanför lärarens dagliga verksamhet som kommer att påverka möjligheterna för läraren att leda och att utveckla sitt ledarskap.I den här boken får läraren redskap för att utveckla ett gott ledarskap genom praktiknära exempel, kopplade till forskning inom varje område. I bokens olika delar speglas det komplexa samspelet mellan elever, lärare och den kontext de befinner sig i samt hur läraren kan navigera sitt ledarskap för att åstadkomma ett hållbart lärande hos eleverna. I ett antal innehållsrika forskningsbaserade kapitel med praktiknära resonemang belyser bokens författare flera olika aspekter av lärarens pedagogiska ledarskap. Här kan läsaren ta del av kapitel som bland annat behandlar ledarskapsteorier, relationellt klassrumsledarskap, konflikthantering, pedagogiskt ledarskap online och lärares ledarskap i en mångkulturell skola.Bokens andra upplaga har reviderats utifrån gällande styrdokument. Kapitel som rör kogitionsforskning och elevernas demokratiska delaktighet i klassrummet har också lagts till.Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik. Mikael Jensen är universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Hur kan man bedriva undervisning i förskolan på ett sätt som inte står i motsats till, eller utesluter, lek? Att arbeta lekresponsivt innebär att fokusera på och utveckla kommunikationen mellan barn och vuxna, att vuxna leker tillsammans med barn och därmed bidrar till att stimulera både fantasin och förhållandet till omvärlden. Det handlar också om att främja barns rätt att yttra sig och bli lyssnade till, som en del i arbetet med utbildning för hållbar utveckling.Författarna till den här boken har genom praktiknära forskning i samverkan med förskollärare utvecklat en didaktisk teori om lekresponsiv undervisning (LRU). Vad innebär det då att omvandla denna teori till en pedagogisk praktik?I arbetet med LRU är det centralt att förstå lek, undervisning och omsorg som en helhet. Särskilt lek där barn och vuxna deltar gemensamt är ett omdebatterat tema i tidigare forskning och barnpedagogiska diskussioner. I denna bok diskuteras flera av de föreställningar som förekommer och författarna visar på de mångfacetterade möjligheter som finns i och genom lek.Boken är i första hand avsedd för studenter på förskollärarutbildningen och olika personalgrupper i förskolan såsom rektorer, utvecklingsledare och specialpedagoger. Boken kan också vara användbar för andra som arbetar med barn i olika sammanhang, såsom lärare i fritidshem, skola och föreningsliv. Författare är Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling, båda professorer i pedagogik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.