Pedagogisk metodik

Läroplansteori och didaktik är två delar av det vetenskapliga ämnet pedagogik. Läroplansteorins grundläggande fråga är ”Vad räknas som kunskap?” Det är en fråga som ständigt är utsatt för omprövning och debatt. En fråga som ofta väcker känslor och som aldrig kommer att få ett slutgiltigt svar. Lika omdebatterad är didaktikens grundläggande fråga om hur kunskaper, värden och erfarenheter ska organiseras i konkreta undervisnings- och lärandesituationer.  I den här boken belyser författaren dessa två breda frågeställningar ur ett flertal olika aspekter. Som en röd tråd löper insikten att det vi håller för sant i frågor om utbildning och lärande förändras historiskt över tid och varierar geografiskt, beroende på varje lands egna historiska, sociala och kulturella traditioner.  I bokens tredje upplaga har bland annat ett nytt kapitel om skolans likvärdighet och olika typer av läroplaner tillkommit. Här finns även en guide för lärares didaktiska analyser som bygger på analyser av den aktuella läroplanen. Texten om olika kunskapsinriktningar har utökats och berörs nu i flera kapitel.  Boken avslutas med ett avsnitt som visar på hur varje läroplan mer eller mindre medvetet grundas på antaganden om ett visst medborgarideal. Kapitlet är en påminnelse om den viktiga roll som skolan har i samhället för att upprätthålla och utveckla demokratin.   Ninni Wahlström är professor i pedagogik, verksam på Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om utbildningspolicy och läroplaner i relation till konsekvenser för undervisning i klassrum och barngrupper, utifrån läroplansteoretiska, didaktiska och utbildningsfilosofiska perspektiv.   

Lärares pedagogiska ledarskap är ett komplext hantverk. Ofta är det svårt att beskriva vad som egentligen sker i samspelet med eleverna, men med stöd av olika teorier kan det bli synligt. Denna bok vill inspirera lärarstudenter, lärare och lärarutbildare att reflektera över olika konflikter som dagligen uppstår i skolans värld för att kunna förhålla sig till dem.Pedagogiskt ledarskap utgörs till stor del av att hantera dagliga konflikter, och för att lyckas med detta behövs kunskap och färdighet. Kunskap hjälper lärare att analysera situationer och utveckla förståelse för hur man konstruktivt kan hantera svåra situationer och mindre störningar.I den här boken utgår författarna från olika konkreta situationer som lärare står inför och väver samman teorier och praktisk konflikthanteringskunskap. Varje situation beskrivs utifrån lärarens position som pedagogisk ledare och i relation till olika kunskapsområden, såsom hantering av klassrumssituationer, sociala relationer, mobbning, juridifiering, värdegrund och demokrati.Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad utifrån ny forskning och aktuella styrdokument.Ilse Hakvoort är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.Agneta Lundström är lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Ämneslärarens arbete – didaktiska perspektiv är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar. Exempel på olika undervisningsämnen på högstadiet och gymnasiet används för att behandla bildning, kunskap, lärande, undervisning och bedömning i ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Ämneslärarens arbete innehåller översikter över didaktik, läroplansteori, betygssystem och sekundärskolans historiska utveckling samt belyser frågor om:• skolans bildningsuppdrag• ledarskap, bedömning och specialpedagogik som en del av lärares didaktiska arbete• olika undervisningstraditioner och språkliga praktiker• didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Ämneslärarens arbete.

Sagt om boken:

"I 14 välskrivna kapitel redogör författarna för ett stort antal delar av det läraren behöver kunna i sin vardag. [...] Språkligt och innehållsligt torde texterna inte utgöra några svårigheter för målgruppen, som kan tillägna sig mycket matnyttigt här. Min uppfattning är att boken uppfyller sitt syfte."Linus Björk, BTJ-häftet nr 1, 2022

Ska vi leka? En enkel fråga – med stor kraft.

Lek är grunden i barns lärande, men också ett av förskolans mest komplexa uppdrag.  Genom lek utforskar barn världen, skapar relationer, utvecklar språk och provar sina gränser. Samtidigt är leken inte alltid självklar eller okomplicerad. Vissa lekar väcker frågor, konflikter eller oro. Vilken lek får ta plats? Vems lek räknas?  

Den här boken handlar om leken som drivkraft, som pedagogiskt verktyg och som ett fenomen som lockar, men samtidigt också utmanar och ibland skaver. Genom skilda perspektiv och erfarenheter synliggörs lekens betydelse, möjligheter och utmaningar – och bidrar med nya sätt att tänka, se och agera i den pedagogiska praktiken.  

Boken är indelad i tre delar: uppdraget, lekens användbarhet och lekens komplexitet. Den innehåller konkreta tips och reflektionsfrågor, som kan användas både i det egna arbetet och i kollegiala samtal.

Det här är en bok för dig som vill fördjupa din förståelse av lekens roll i förskolan – och som vill låta leken fortsätta vara en kraft som utvecklar, utmanar och engagerar.

Författare

Erika Wallin är förskollärare och arbetar idag som kommundoktorand. Halva sin tid har hon ett uppdrag som kvalitetsutvecklare för förskolorna i Nyköpings kommun och i den andra delen av sin tjänst har hon en doktorandtjänst vid Södertörns högskola. Hennes forskning rör utvecklingsarbete, professionskunskap och förskolepersonals kollektiva lärprocesser.

Innehåll

1. Lek för livet – en introduktion, av Ingrid Engdahl

2. Att få och kunna leka – den sociala förskolelekens förutsättningar, möjligheter och utmaningar, av Maria Gladh

3. Vårt ansvar – vår roll, av Åsa Lernberg och Louise Messer

4. Pinnlek – vad är det och hur kan det förstås i förskolan? Av Mia Heikkilä och Ann-Christin Furu

5. Miljöer för lek i förskolan, av Erika Wallin

6. Vad innebär det att arbeta med lekresponsiv undervisning i förskolan? Av Niklas Pramling

7. Yngsta barnens lek, av Lena Edlund

8. Barn som språkskapare: ett projekt med lekfull undervisning i fokus, av Anna Kemson

9. Lekfulla former för lärande, av Sara Bergström och Linda Bjällerstedt

10. Rörelselek, av Ulrika Fagerström

11. Lekandets egenvärden, av Margareta Öhman

12. Lek som utmanar, av Sara Frödén

13. Lek och existens på förskolan, av Eva Schwarz

Omarbetad och utökad version av Lektionsdesign – en handbok – för dig som arbetar i förskoleklass, lågstadiet och mellanstadiet.

Att förbereda – designa – en lektion som möter elevers olika behov i grupp är en utmaning. I stället för speciallösningar kan en differentierad undervisning hjälpa oss att hantera motstridiga krav genom att redan från början organisera klassrumsarbetet utifrån elevernas verklighet. Med tydlighet, klara förväntningar och olika sätt att ta sig an uppgifter skapas förutsättningar för att alla elever ska kunna lära.

Helena Wallberg förespråkar begreppet lektionsdesign i stället för lektionsplanering. Planering för tankarna till en färdig produkt, ett lektionsupplägg som eleverna ska ta emot. Design sätter processen i centrum och kan leda oss till insikten att upplägget av en lektion bör omfatta så mycket mer än bara innehåll och uppgifter kopplade till kursplanen.

Det här är en omarbetad och utökad version av Lektionsdesign – en handbok (2019) anpassad för dig som arbetar i förskoleklass till och med årskurs 6. Du som redan har läst och jobbat med lektionsdesign kommer att känna igen dig. Du kommer samtidigt att få såväl ny information som utvecklade förklaringar och fler exempel att inspireras av.

Boken Lektionsdesign F–6 ger konkreta tips, idéer och aktiviteter för en design som möjliggör en undervisning som möter olikheter samtidigt som den främjar delaktighet. Den ger också verktyg och reflektioner som kan användas i det kollegiala lärandet.

Nytt i Lektionsdesign F–6 jämfört med Lektionsdesign – en handbok: begreppslista, utförligare förklaring av innehållet i lektionsdesign, utvecklad beskrivning av och fler förslag på hur lektionens faser kan användas, exempel riktade till F–6 och olika ämnen, uppdaterade delar i forskning och fördjupning, fler aktiviteter för kollegial läsning, ny checklista för kollegialt samarbete som också kan användas som underlag för auskultation.

Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska, fil.mag. i specialpedagogik och författare till flera uppskattade böcker om lärande.

Omslag och grafisk form av Anna Hild.

Sagt om boken "Lektionsdesign F-6 är precis som föregångaren en högaktuell, initierad, idérik och tänkvärd bok med bra tips och förklaringar. Den rekommenderas för lärare och lärarstuderande. Helhetsbetyg: 4." /Henric Ahlgren, BTJ-häftet nr 9 2025

Hur lär sig barn egentligen att läsa, och hur kan lärare i grundskolans första år ge alla elever en stabil grund för livslång läsglädje? Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden ger både den vetenskapliga bakgrunden och de konkreta verktygen för att lyckas med tidig läs- och skrivundervisning enligt strukturerad ljudningsmetod (phonics) som en del av en balanserad läsundervisning. Boken bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet och förklarar varför undervisning enligt strukturerad ljudningsmetod är avgörande för att få alla elever att knäcka läskoden – oavsett elevens språkbakgrund eller förutsättningar.Författarna guidar läsaren från muntlig språklig förmåga som en central grund för läs- och skrivförmågan, via övriga läsförkunskaper inom språklig medvetenhet och bokstavskunskap, och vidare till explicit, systematisk undervisning för att säkerställa att alla barn knäcker läskoden – och vad som behövs när koden väl är knäckt! Vikten av gemensamma läsupplevelser genom förberedd dialogisk högläsning och läraren som läsande modell betonas också.För att länka samman teori och praktik innehåller boken mängder av exempel från klassrummet och praktiska övningar steg för steg med exempel på hur övningar kan göras mer utmanande eller anpassas för elever som behöver ytterligare stöd. Boken ger på så vis läsaren inspiration till hur en inkluderande och lustfylld lässtart kan skapas för alla barn.Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden är tänkt för lärare som vill undervisa på vetenskaplig grund och göra en verklig skillnad i klassrummet.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Anna Eva Hallin är legitimerad logoped och biträdande lektor i logopedi vid Karolinska Institutet.

Att läraren är en ledare, det är nog alla överens om. Men vad handlar ledarskapet egentligen om? Den här boken tar sig an det komplexa ledarskapet och dess praktik genom att belysa lärarens ledarskap ur en rad olika aspekter.Lärarens ledarskap är en förutsättning för att undervisningen ska leda till lärande. I undervisningssituationen ska läraren på samma gång balansera undervisning, relationer och ordningsfrågor. Detta förutsätter att den enskilde läraren har didaktisk och relationell kompetens samt kompetens att leda grupper. Samtidigt behöver läraren kunna avläsa och förstå de system som skolan omfattar, och vilka faktorer utanför lärarens dagliga verksamhet som kommer att påverka möjligheterna för läraren att leda och att utveckla sitt ledarskap.I den här boken får läraren redskap för att utveckla ett gott ledarskap genom praktiknära exempel, kopplade till forskning inom varje område. I bokens olika delar speglas det komplexa samspelet mellan elever, lärare och den kontext de befinner sig i samt hur läraren kan navigera sitt ledarskap för att åstadkomma ett hållbart lärande hos eleverna. I ett antal innehållsrika forskningsbaserade kapitel med praktiknära resonemang belyser bokens författare flera olika aspekter av lärarens pedagogiska ledarskap. Här kan läsaren ta del av kapitel som bland annat behandlar ledarskapsteorier, relationellt klassrumsledarskap, konflikthantering, pedagogiskt ledarskap online och lärares ledarskap i en mångkulturell skola.Bokens andra upplaga har reviderats utifrån gällande styrdokument. Kapitel som rör kogitionsforskning och elevernas demokratiska delaktighet i klassrummet har också lagts till.Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik. Mikael Jensen är universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Med Oliver Cavigliolis fantastiska illustrationer som visuell guide beskriver Hur du får dina elever att lära sig hur lärare kan använda kognitiv psykologi i klassrummet.

Boken gör upp med seglivade missuppfattningar om inlärning och visar varför det är problematiskt att lita på sin intuition i undervisning. Den visar hur vårt minne, vår uppmärksamhet och vår perception fungerar generellt och i klassrumsmiljö. Författarna tar upp sex forskningsbaserade strategier för effektiv inlärning, bland annat interfoliering och elaborering. Boken innehåller många exempel och forskningsstudier som förklarar och inspirerar och en mängd konkreta verktyg.

Boken riktar sig både till verksamma lärare och till lärarstudenter på alla nivåer. Den kan också med fördel läsas av universitets- och högskolelärare och studenter.

Yana Weinstein är verksam vid University of Massachusetts, USA. Megan Sumeracki är verksam vid Rhode Island College, USA. Oliver Caviglioli har skolbakgrund, men är nu utbildningsdesigner. Jonas Olofsson, docent och universitetslektor i psykologi vid Stockholms universitet, har fackgranskat och skrivit förord till den svenska utgåvan.

Sagt om boken:

"Intressanta är de forskningsbaserade strategier som presenteras i avsnitt som berör planering av studier, förståelseutveckling och kunskapsförstärkning. Fördelad inlärning och interfoliering är strategier som ger insikt i hur elever medvetet kan forma sina studier på ett effektivt sätt. Bokens styrka är att den kan bidra till att skapa evidensbaserad undervisning."Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 1, 2020.

Skolans kanske viktigaste uppgift är att lära barn att läsa och skriva. För att lärare ska kunna genomföra en läsundervisning som stödjer alla elever att lära och utvecklas krävs både ämneskunskap och didaktisk kompetens – kompetens att anpassa undervisningen till situationen och de elever läraren har framför sig. Läsundervisningen behöver dessutom utgå från vetenskaplig kunskap om läs- och skrivinlärning.När det gäller läsundervisning från förskoleklass till årskurs tre finns flera angelägna frågor: Hur utvecklar barn läsförberedande kunskaper och färdigheter? Vad innebär läsförståelse och textrörlighet? Vad händer i hjärnan när man lär sig läsa? Hur lär sig andraspråkselever att läsa?  Med en vetenskaplig och beprövad grund som stöd utforskar denna bok frågor som dessa, till stor del utifrån den teoretiska modellen ”The Simple View of Reading”. Forskning om såväl ordförrådsbyggande i tidig ålder som möjligheter och dilemman i samband med läsförståelse i matematik presenteras, och viktiga pedagogiska frågor i läsundervisning ur ett andraspråksperspektiv diskuteras. I boken ges också exempel på skriftspråksutvecklande undervisningsmetoder, som språklekar, högläsning och läsförståelsestrategier.Lärarens systematiska och strukturerade läsundervisning, framåtsiktande didaktiska avvägningar och diagnostiska arbetssätt går som en röd tråd genom kapitlen. För att ytterligare fördjupa förståelsen innehåller varje kapitel förslag på hur det teoretiska innehållet kan knytas ihop dels med praktiska uppdrag i klassrummet, dels genom diskussioner med kollegor. I denna fjärde upplaga har förutom revidering av innehållet dessutom fyra nya kapitel tillkommit: ett om vad som händer i hjärnan när vi läser, ett om strukturerad ljudningsmetod i tidig läsundervisning, ett om strukturerad läsundervisning för andraspråkselever och ett om specialpedagogiskt förhållningssätt i läsundervisningen.Tarja Alatalo är bokens redaktör och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Bokens övriga författare är verksamma som lärare och forskare.Ulla Damber är universitetslektor i läs- och skrivutveckling och docent i pedagogik vid Mittuniversitetet.Helén Egerhag är lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik vid Linnéuniversitetet.Christine Cox Eriksson har varit universitetslektor i engelska vid Högskolan Dalarna.Jenny Wiksten Folkeryd är professor i didaktik med inriktning mot svenska vid Uppsala universitet.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Elisabeth Frank är filosofie doktor och har tidigare verkat somt universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Katarina Herrlin har varit universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs- och skrivutveckling vid Linnéuniversitetet.Lena Ivarsson är universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet.Caroline Liberg är professor emeritus i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Camilla Nilvius är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Ulla-Britt Persson är filosofie doktor i pedagogik och verksam som lektor i pedagogik vid Linköpings universitet.Cecilia Segerby är docent i specialpedagogik och filosofie doktor i utbildningsvetenskap med inriktning matematikdidaktik, samt biträdande professor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Catharina Tjernberg är filosofie doktor i specialpedagogik och universitetslektor vid Karlstads universitet. 

Att erövra skriftspråket är en fantastisk, utmanande och komplex uppgift. För eleven handlar det om såväl kognitiva, språkliga och kroppsliga, som sociala faktorer. För läraren gäller det att designa undervisningen så att den skapar förutsättningar för delaktighet och lärande hos alla elever.I Skrivundervisningens grunder delar forskare och lärarutbildare med sig av sin mångåriga erfarenhet inom fältet. Boken ger en bred översikt över aktuell forskning om att lära sig skriva. Den visar på alla de förmågor, kunskaper och kompetenser som krävs för en framgångsrik skrivundervisning och för skrivlärande i dagens komplexa samhälle.Alla kapitel är förankrade i skolans värld och de väver på olika sätt ihop teori och praktik. De handlar bland annat om skrivutveckling och skrivprocesser, skrivandets hantverk, skrivrörlighet, elevers skrivande i olika ämnen och skrivbedömning, men också om flerspråkighet, kreativ grammatik, och multimodalt skrivande. Författarna behandlar också dyslexi och skrivsvårigheter, skrivande ur specialpedagogiska och inkluderande perspektiv samt hur skrivandet kan bidra till ett ökat deltagande och engagemang för demokratins kärnvärden. I slutet av de flesta kapitel ges förslag på diskussionsfrågor och praktiska uppgifter för att knyta ihop teori och praktik.I bokens tredje upplaga är samtliga kapitel uppdaterade och reviderade. Ett kapitel har tillkommit som lyfter kognitiva aspekter av skrivprocessen. Bokens redaktörer är Karin Forsling och Catharina Tjernberg.Karin Forsling (red.) är filosofie doktor i specialpedagogik, universitetslektor och forskare vid Karlstads universitet.Catharina Tjernberg (red.) är filosofie doktor i specialpedagogik, universitetslektor och forskare vid Karlstads universitet.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Hållbar bedömning – bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av verksamma inom de olika nivåerna i det svenska utbildningssystemet. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:

Dessutom fokuserar boken Hållbar bedömning på lång- och kortsiktiga konsekvenser av kunskapsbedömningar för såväl elevers som personals bildning och välbefinnande, samt för skolans utveckling.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Hållbar bedömning.

"Samtliga kapitel är väl grundade teoretiskt och i några avsnitt ges exempel från forskarnas egna studier. Genom att samla så många olika perspektiv på bedömning utgör boken ett mycket värdefullt bidrag till fältet. Helhetsbetyg: 5."Marie Leijon, BTJ-häftet nr 12, 2021

Hur kan man bedriva undervisning i förskolan på ett sätt som inte står i motsats till, eller utesluter, lek? Att arbeta lekresponsivt innebär att fokusera på och utveckla kommunikationen mellan barn och vuxna, att vuxna leker tillsammans med barn och därmed bidrar till att stimulera både fantasin och förhållandet till omvärlden. Det handlar också om att främja barns rätt att yttra sig och bli lyssnade till, som en del i arbetet med utbildning för hållbar utveckling.Författarna till den här boken har genom praktiknära forskning i samverkan med förskollärare utvecklat en didaktisk teori om lekresponsiv undervisning (LRU). Vad innebär det då att omvandla denna teori till en pedagogisk praktik?I arbetet med LRU är det centralt att förstå lek, undervisning och omsorg som en helhet. Särskilt lek där barn och vuxna deltar gemensamt är ett omdebatterat tema i tidigare forskning och barnpedagogiska diskussioner. I denna bok diskuteras flera av de föreställningar som förekommer och författarna visar på de mångfacetterade möjligheter som finns i och genom lek.Boken är i första hand avsedd för studenter på förskollärarutbildningen och olika personalgrupper i förskolan såsom rektorer, utvecklingsledare och specialpedagoger. Boken kan också vara användbar för andra som arbetar med barn i olika sammanhang, såsom lärare i fritidshem, skola och föreningsliv. Författare är Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling, båda professorer i pedagogik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.  

Att kunna läsa är en färdighet och en förmåga som krävs för att kunna leva och verka i dagens och morgondagens samhälle. Att lära barn och unga att läsa är därför ett av skolans viktigaste uppdrag. En god läsförmåga innebär att kunna läsa, förstå och kritiskt granska olika typer av texter, och för att utveckla denna förmåga behöver läraren hjälpa eleverna att erövra olika typer av lässtrategier.I den här boken diskuteras hur lärare kan hjälpa barn och unga att utveckla en god läsförmåga efter den första läsinlärningen. För att synliggöra de möjligheter och utmaningar som finns när det gäller barns och ungas läsning tas avstamp i forskning och i boken presenteras olika modeller och teorier för läsning och läsundervisning. I bokens mer undervisningsnära kapitel ges rika exempel på hur lärare kan planera och undervisa utifrån aspekterna före, under och efter läsning.  Exemplen handlar om skönlitterär läsning, läsning av faktatexter och läsning av digitala multimodala texter och är förankrade i olika ämnen och årskurser.Barns och ungas läsning – efter den första läsinlärningen vänder sig till blivande och verksamma lärare som möter elever från årskurs 4 upp till gymnasiet och vuxenutbildning. Bokens reflektionsfrågor gör att den fungerar utmärkt att arbeta med tillsammans med kollegor.Jenny Edvardsson, leg. lärare i svenska, historia och sfi med mångårig erfarenhet av undervisning, är verksam som adjunkt i utbildningsvetenskap och doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad.

Hur kan arbetslaget utveckla sin språkmedvetenhet? Och hur kan pedagoger i förskolan aktivt stödja barns språkutveckling? Det är frågor som behandlas i denna bok.

Här beskriver forskarna Karin Rönnerman och Ann Nordberg hur de tillsammans med två förskolor har utvecklat ett språkstödjande arbetssätt med hjälp av aktionsforskning. Arbetslagen har använt sig av ELSA-modellen (Eget Lärande genom Språkstödjande Aktioner) för att identifiera, observera, diskutera och förändra sitt språkstöd i vardagen. Projektet har gett pedagogerna ett praktiskt verktyg för att medvetandegöra hur de kommunicerar med barnen i syfte att stimulera barnens språkutveckling:

ELSA-modellen har berikat mitt liv, för jag ser vilken makt ord har i smått och stort. I arbetslivet ser jag stora förändringar, som jag kommer att bära med mig livet ut.

Modellen, som är ny i Sverige, är användbar på alla förskolor som vill utveckla en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att höja kvaliteten i sitt arbete.

Karin Rönnerman är professor i pedagogik och förskollärare. Ann Nordberg, är docent i pedagogiskt arbete och legitimerad logoped. Båda är verksamma vid Göteborgs universitet.  

InnehållFörord Inledning

Kapitel 1: Hallen även en plats för undervisning

Kapitel 2: Vetenskaplig grund för språkstöd Språkforskning till grund för dimensionerna Att reflektera över

Kapitel 3: Aktionsforskningsprocessen Sex steg i aktionsforskning Centrala moment i aktionsforskning Aktionsforskning ur olika perspektiv Att reflektera över

Kapitel 4: ELSA-modellen i praktiken Hallen i fokus för barn i åldrarna 1 3 år (Ugglan) Måltiden i fokus för barn i åldrarna 3 5 år (Hajen) Samlingen i fokus för barn i åldrarna 4 5 år (Fjärilen) Att reflektera över

Kapitel 5: Gemensamma erfarenheter av ELSA-modellen Ökad medvetenhet Vikten av struktur Språkstödjande arbete för ett hållbart kvalitetsarbete Fortsatt arbete vad tar vi med oss?

Efterord TACK!Litteraturlista Bilagor Bildförteckning

Hur kan vi förbättra lärandet? Effektiva metoder är hett efterfrågade i skolan såväl som samhället och de forskningsbaserade metoderna finns. Utmaningen ligger i att tillämpa dem.

Testbaserat lärande är ett effektivt sätt att stärka minne och lärande som baseras på forskning inom kognitiv psykologi och neurovetenskap. Metoden introducerades för över 100 år sedan och har ett omfattande stöd inom vetenskapen. Idag används den dock endast i begränsad omfattning och ofta utan systematik.

Den här boken vänder sig till alla lärare och studenter som vill ha konkreta tips på hur testbaserat lärande och andra inlärningsstrategier praktiskt kan användas för att nå ett systematiskt och effektivt lärande. Boken beskriver också grunderna för hur hjärnan är organiserad och hur olika psykologiska funktioner påverkar lärandet. Ett avslutande appendix sammanfattar fakta om hjärnans uppbyggnad och funktion.

Bert Jonsson är docent i psykologi och professor i beteendevetenskapliga mätningar och är verksam vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Lars Nyberg är professor i psykologi och neurovetenskap samt föreståndare för Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning (UFBI), Umeå Universitet. Båda författarna har omfattande erfarenhet av undervisning på olika nivåer och av forskning om lärande och minne hos barn, vuxna och äldre individer.