Maria Andrée – författare

Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Ämneslärarens arbete – didaktiska perspektiv är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar. Exempel på olika undervisningsämnen på högstadiet och gymnasiet används för att behandla bildning, kunskap, lärande, undervisning och bedömning i ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Ämneslärarens arbete innehåller översikter över didaktik, läroplansteori, betygssystem och sekundärskolans historiska utveckling samt belyser frågor om:• skolans bildningsuppdrag• ledarskap, bedömning och specialpedagogik som en del av lärares didaktiska arbete• olika undervisningstraditioner och språkliga praktiker• didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Ämneslärarens arbete.

Sagt om boken:

"I 14 välskrivna kapitel redogör författarna för ett stort antal delar av det läraren behöver kunna i sin vardag. [...] Språkligt och innehållsligt torde texterna inte utgöra några svårigheter för målgruppen, som kan tillägna sig mycket matnyttigt här. Min uppfattning är att boken uppfyller sitt syfte."Linus Björk, BTJ-häftet nr 1, 2022

This book poses questions on how to work ethically in research on science education. It highlights both the need for methodological reflections in science education research and the particular ethical research challenges of science education.

This book poses questions on how to work ethically in research on science education. Applying research ethics reflectively and responsibly is fundamental for conducting research with people. It seeks to renew the conversation on how and why to engage with ethics in science education research and to adjust and refine research practices. It highlights both the need for methodological reflections in science education research and the particular ethical research challenges of science education. 

 

Science education research involves the study of people – often young and vulnerable people – and their practices. Researchers working within humanities and social science research commonly follow guidelines and codes of conducts set by country-specific ethics committees. Such guidelines function as minimal requirement for ethical reflection. This book seeks to engage the community of science education researchers in a conversation on ethics in science education moving beyond the mere compliance with governmental regulations toward a collective reflection. It asks the question of whether the existing guidelines provided for researchers are keeping up with contemporary realities of the visual presence of individuals in digital spaces. It also asks questions on how participatory research methodologies alters the relations between researchers and practitioners.

 

This book is organized into two parts: Part one is entitled Challenging existing norms and practices. It asks questions such as: What are the conditions of knowledge that shape ethical decision making? Where is this kind of knowledge coming from? How is this knowledge structured, and where are the limitations? How can we justify our beliefs concerning our ethical research actions?  Part two Epistemological considerations for ethical science education research centres norms and practices of conducting science education research in regard to methods, validity and scope.