Material och digital teknik i undervisningen

Rasten är mer än en paus. Den är en möjlighet för elever att utvecklas – socialt, emotionellt och motoriskt. När elever får delta i meningsfull lek och rörelse stärks självkänslan, samarbetet och koncentrationen. Och det märks direkt när de kommer tillbaka till klassrummet.

Aktiva raster är en praktisk handbok för dig som arbetar i årskurs 1–6 eller på fritidshemmet och som vill skapa trygga, engagerande och strukturerade raster. Här får du färdiga upplägg och aktiviteter för hela året – med teman som följer årstider och högtider och som gör det enkelt att planera och variera rastverksamheten.

Boken innehåller:

Veckoplaner, lekar och tematiska aktiviteter för året runt

Färdiga mallar, rutiner och tips som hjälper dig att skapa meningsfulla raster från dag ett

Kopieringsunderlag till många av övningarna

Malins tips och Olika varianter av aktiviteterna som ger extra inspiration och alternativ

Alla aktiviteter presenteras som förslag – en startpunkt som du som pedagog enkelt kan anpassa efter din elevgrupp och dina behov.

Skapa raster som stärker rörelse, samspel och lärande – varje dag.

Boken ingår i serien Lärare gör.

Matematik-a i fritidshemmet

Miljön och aktiviteterna i fritidshemmet skapar unika möjligheter att upptäcka och utforska matematik i ett sammanhang där lek och lärande förenas. Möten med matematik i fritidshemmet ger många inspirerande exempel på hur fritidshemmets verksamhet och skolans matematikundervisning kan samverka genom att ta tillvara elevernas intressen och de matematiska möten som uppstår i fritidshemmet.

Anna Wallins koncept "matematik-a" främjar ett lekfullt förhållningssätt till matematik, där kreativitet och nyfikenhet står i centrum. Genom att använda boken som diskussionsunderlag kan pedagoger i fritidshem fördjupa sin förståelse för hur läroplanen kan omsättas i praktiken och därmed stärka arbetet med fritidshemmets mål att erbjuda en trygg, stimulerande och lärorik miljö.

Författare

Anna Wallin är kommunlektor och lärarutbildare på Stockholms universitet. 2022 disputerade hon i matematikdidaktik med avhandlingen Fritidshemmets matematik: Möten som räknas . Boken bygger på hennes avhandling och riktar sig till pedagoger verksamma i fritidshem och studenter.

Innehåll

1. Delarna skapar en helhet

2. Utbildningsomsorg: "Vi utbildar och 'omsorgar' hela dagarna"

3. Fyra inriktningar av fritidshemmets matematik

4. Vi på Fritids leker och värderar matematik

5. Matrmatik-a: Vi leker matematik i en pizzeria

6. Vår stad: Ett samverkansprojekt

Källor

Fritidshemmet är en fantastisk plats för språkande, läsande och skrivande. Men vad behöver en fritidslärare ha kunskap om för att kunna stötta elevers språkutveckling? Och hur går man till väga rent praktiskt? 

Målet med den här boken är att ge läsaren redskap för att tänka bredare och djupare om samtal, läsning och skrivande i fritidshemmets verksamhet. Med stöd i literacyforskning ges många exempel på fritidshemmets möjligheter till ett vardagligt språkarbete. 

I kapitlen ryms bland annat det tematiska och multimodala arbetssättet och skönlitteraturens möjligheter. Viktiga fokus är också hur en flerspråkig miljö och personalens förhållningssätt kan verka språkutvecklande för alla elever samt hur ”wild pedagogies” kan öppna för en ännu bredare syn på språkets betydelse i fritidshemmet.

Boken riktar sig till grundlärarstudenter, lärarutbildare, fritidslärare och andra verksamma i fritidshemmet, och lämpar sig mycket väl som inspi¬ration för kollegialt lärande.Författarna är Birgit Andersson, fritidspedagog och lektor i pedagogiskt arbete, Ulla Damber, docent i pedagogik och lärarutbildare vid Mittuniversitetet, Carina Hermansson, professor i språkdidaktik vid Högskolan Borås och Mareike Jendis, lektor vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

Den här boken utforskar hur generativ AI, använd på ett genomtänkt sätt, kan bli en kraft för att förbättra skolan och stödja det kompensatoriska uppdraget som skollagen föreskriver.

I takt med att debatten breddas, från farhågor om fusk till mer konstruktiva frågor, blir det avgörande att reflektera över den roll AI spelar i skolan. Det är ingen idé att ställa sig frågan om AI ska vara en del av skolan, för AI är redan det. Istället borde didaktikens grundläggande frågor – när, varför, hur och vad – stå i centrum för debatten. Ambitionen måste vara att AI ska fungera som ett pedagogiskt verktyg som främjar lärande och utveckling, snarare än en genväg till enkla lösningar.

Boken är tänkt att vara en vägledning i hur lärare kan balansera AI med traditionella undervisningsmetoder för att skapa en lärmiljö som både utnyttjar teknikens möjligheter och främjar djupare förståelse och varaktig kunskap. Författarna ger gott om exempel på hur AI kan användas i undervisningen, men också för att avlasta lärare och skapa mer utrymme för pedagogisk kreativitet.

Sagt om boken

"Med AI som stöd är lättsamt och initierat skriven med tänkvärda resonemang med många bra idéer och tankar och en verklighetsförankrad kunskap. Ett alldeles ypperligt tillskott i kunskapsområdet om AI-tekniken och dess växande del och användbarhet i skolans värld. Boken kan rekommenderas för alla som är intresserade av ämnet i allmänhet samt förstås inte minst alla som är verksamma inom skolan/undervisning på ett eller annat sätt. Den passar förstås också utmärkt som läromedel inom lärar- och skolledarutbildningar."

Henric Ahlgren, lektör, BTJ-häftet nr 5, 2025.

Om författarna

Joel Rangsjö och Jonatan Tensetti, bokens huvudförfattare, har båda en bakgrund som språklärare och it-pedagoger.

Medförfattare till boken är Kristina Alexanderson på Internetstiftelsen, en av Sveriges ledande experter kring skolors digitala kompetens, och Elin Ericsson, universitetslektor i tillämpad it inom lärande vid Göteborgs universitet.

Oavsett om man ska iväg på en längre utflykt i skogen, eller om ni bara ska vistas på skolgården finns det en hel del knep för att få uteverksamheten att fungera enkelt och smidigt. Fritidshem Utomhus - få det att fungera hjälper dig som pedagog att skapa medvetna strategier och planer över uteverksamheten för att skapa bästa möjliga upplevelse för barnen. Boken ger tips på hur uteverksamheten kan utvecklas, hur skolgården kan göras mer spännande samt på olika lekar och äventyr.

På kort tid har artificiell intelligens gått från science fiction till vardag. Med generativ AI kan lärare och elever skapa texter och bilder på sätt som utmanar skolans praktiker och dess kunskapssyn. Genom prediktiv AI möjliggörs helt nya sätt för dig som skolledare att förutse mönster och därmed skifta från reaktiva till proaktiva åtgärder. Men AI medför även ökade krav som leder till nya frågor:

• Vilken fortbildning behöver lärare för att integrera AI hållbart i sin undervisning?

• Hur påverkas din och dina medarbetares kompetens när allt fler uppgifter delegeras till AI-verktyg?

• Hur kan du säkerställa en digital infrastruktur som är både långsiktigt hållbar och förenlig med GDPR?

• Vilken kunskap och vilken teknologi krävs för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med stöd av AI?

Med en bred kunskapsbas och erfarenheter från nära samarbeten med rektorer i flera forskningsprojekt ger författarna relevanta insikter och nödvändig kunskap. AI för skolledare vänder sig främst till skolledare i grundskolan och gymnasiet, men kan läsas av alla som vill ha en stabil bas för att förstå vad AI betyder för utbildning och lärande.

Sagt om boken:”AI för skolledare erbjuder både väsentlig orientering och reflektion kring ämnet. Just att den riktar sig specifikt till rektorer gör den angelägen, då deras behov är annorlunda än lärares eller ledares för andra typer av organisationer. Sammantaget är det nyttig läsning!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 3, 2026

Fritidshemmets traditionella pedagogik utmanas idag och alltmer av dess verksamhet riktas mot utbildning. Fritidshemmet ska både erbjuda elever en meningsfull fritid och undervisning kopplad till ett centralt innehåll. För att lyckas med detta dubbla läroplansuppdrag behöver fritidshemmet bland annat en pedagogik som, även framöver, bygger på elevers delaktighet, socialt och relationellt lärande. Fritidshemmet har en lång pedagogisk tradition som institution, och den här boken belyser hur uppdrag, mål, styrning och innehåll har förändrats över tid.

Den första delen av Fritidshemmets pedagogik i en ny tid beskriver förändringar i fritidshemmets uppdrag, profession och den socialpedagogiska traditionen. Bokens andra del innehåller kapitel om likvärdighet, kvalitet och dagens utbildning till lärare i fritidshem. Den tredje delen handlar om fritidshemmets innehåll och tar sin utgångspunkt i didaktik och barns perspektiv. I bokens andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nya kapitel tillkommit. Dessa nya kapitel diskuterar estetisk verksamhet i fritidshemmet, arbetet med lärande för hållbar utveckling samt sociala relationer och delaktighet i relation till den digitala världen.

Bokens redaktörer är forskare och lärarutbildare med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. De har alla en bakgrund som fritidspedagoger och har genom mötet med lärarstudenter, fritidshemspersonal och forskning på olika sätt studerat fritidshemmet. Helena Ackesjö är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Birgit Andersson har varit lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.  Catarina Andishmand är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet och undervisar på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem.  Marianne Dahl är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet (campus Kalmar).  Helene Elvstrand är biträdande professor i pedagogiskt arbete med inriktning fritidshem vid Linköpings universitet.  Jan Gustafsson Nyckel (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.  Björn Haglund (red.) är docent i barn- och ungdomsvetenskap och arbetar vid Högskolan i Gävle.  Mikaela Johansson är grundlärare med inriktning fritidshem.  Karin Lager (red.) är universitetslektor vid Göteborgs universitet.  Per Lindqvist är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Carolina Martinez är docent i medie- och kommunikationsvetenskap och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet.  Ulla Karin Nordänger är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Monica Orwehag är fil. dr. i pedagogik och lektor vid Högskolan Väst, men också utbildad fritidspedagog.  Einar Sundsdal, fil.dr, är förste amanuens i pedagogik vid Institutet för pedagogik och livslångt lärande vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).  Kristina Thorshag, fil lic i pedagogik, är adjunkt vid Göteborgs Universitet.  Marie-Helene Zimmerman Nilsson är docent i pedagogik vid Högskolan Väst.  Maria Øksnes, fil.dr, är professor i pedagogik vid Institutet för lärarutbildning vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).   

Boken fokuserar på barns perspektiv på olika aspekter av fritidshemmets verksamhet och på hur lärare i fritidshem arbetar med barns perspektiv som utgångspunkt. I bokens första del berörs fritidshemmets fysiska miljö, övergångar och sociala relationer.

Vidare berörs olikheter i barns erfarenheter i relation till fritidshemmets och familjers skilda förutsättningar. Bokens andra del berör områdena media, delaktighet och fritidshemmets roll i förhållande till bildning och trygghet.

Boken vidgar bilden av fritidshemmets verksamhet med fokus på barns egna perspektiv. Barnperspektivet är starkt framskrivet i läroplanen. Aktiviteter i fritidshem ska formas på ett sätt som både utgår från och utmanar barn med utgångspunkt i deras faktiska erfarenheter. Det är även en viktig utgångspunkt i FN:s barnkonvention.

Boken vänder sig till grundlärarstudenter med inriktning mot fritidshem och redan yrkesverksam personal i fritidshem.

Om författarnaHelene Elvstrand är docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Hon har intresserat sig för olika aspekter relaterade till fritidshemmets verksamhet och med ett särskilt fokus på barns delaktighet. Lina Lago är docent i pedagogiskt arbete och lektor i Tema barn vid Linköpings universitet. Hon har forskat om bland annat övergångar i skolans tidiga år och barns perspektiv och relationer i fritidshem.

Publisher's Note: Products purchased from Third Party sellers are not guaranteed by the publisher for quality, authenticity, or access to any online entitlements included with the product.

Up-to-date hacks that will breathe life into your Arduino and Raspberry Pi creations!

This intuitive DIY guide shows how to wire, disassemble, tweak, and re-purpose household devices and integrate them with your Raspberry Pi and Arduino inventions. Packed with full-color illustrations, photos, and diagrams, Hacking Electronics: Learning Electronics with Arduino and Raspberry Pi, Second Edition, features fun, easy-to-follow projects. You’ll discover how to build an Internet-controlled hacked electric toy, ultrasonic rangefinder, remote-controlled robotic rover, audio amp, slot car brakes and headlights—even a smart card reader!

• Get up and running on both Arduino and Raspberry Pi • Safely solder, join wires, and connect switches • Identify components and read schematic diagrams • Work with LEDs, including high-power Lumileds and addressable LED strips• Use LiPo batteries, solar panels, and buck-boost power supplies • Use sensors to measure light, temperature, acceleration, sound level, and color • Build and modify audio amps, microphones, and transmitters • Repair gadgets and scavenge useful parts from dead equipment• Get the most out of cheap or free bench and software tools

Språkdidaktik i fritidshemmet ger den teoretiska grund och praktiska fördjupning som behövs för att kunna planera, utvärdera och utveckla det språkliga lärandet hos alla elever. Utifrån centrala områden som exempelvis samtal, berättande, högläsning, ord och begrepp, bokcirklar och biblioteksbesök, drama och egen produktion i form av dagböcker, tidningar, böcker, poddar och film, så inspirerar boken till en språkundervisning som pågår medan livet levs.  

Språket är nyckeln till att utveckla förmågor inom samtliga ämnesområden, men även för att skapa gemenskap. Att kunna lyssna på andra, framföra sina tankar, förhandla och kompromissa är viktiga ingredienser för goda relationer och ett demokratiskt förhållningssätt.

Det här är en bok för fritidshemspersonal och rektorer samt till blivande lärare i fritidshem.

Book 1 of 3 in the Learning Design Essentials Library

Products, technologies, and workplaces change so quickly today that everyone is continually learning. Many of us are also teaching, even when it's not in our job descriptions. Whether it's giving a presentation, writing documentation, or creating a website or blog, we need and want to share our knowledge with other people. But if you've ever fallen asleep over a boring textbook, or fast-forwarded through a tedious e-learning exercise, you know that creating a great learning experience is harder than it seems.

Hur använder vi AI i skolan – strategiskt, ansvarsfullt och med elevernas framtid i fokus?Att leda skolans arbete med AI handlar inte om teknik. Det handlar om att leda människor och se till att AI används på ett sätt som stärker skolans uppdrag.

Den här boken ger dig som rektor och din personal de strategier och den kunskap du behöver för att integrera AI på ett hållbart och medvetet sätt. Med utgångspunkt i skolans uppdrag får du en tydlig vägledning i hur AI kan bli en naturlig del av skolutvecklingen.

Boken ger dig:

Om författarenMalin Frykman har lång erfarenhet som rektor, utvecklingsledare och innovationsledare. Hon har skrivit flera böcker om digitalisering och lärande för lärare och skolledare. År 2021 tilldelades hon Guldäpplets jubileumsutmärkelse för sitt arbete. Idag verkar hon som föreläsare och utbildningskonsult.

Vägar till läsengagemang – en inspirationsbok för dig som arbetar på fritidshemmet och som vill göra läsning till en naturlig del av verksamheten. På fritidshemmet finns stora och unika möjligheter att främja elevers läsning i verkliga situationer, där elevernas erfarenheter är med och bygger läsengagemang.

Boken hjälper dig att skapa breda ingångar till läsning utifrån fritidshemmets uppdrag. Med hjälp av enkla och lekfulla sätt att arbeta kan du ta vara på de rutiner som redan finns under dagen och göra plats för berättelser.

Som stöd i ert arbete med att stärka elevernas läsning på fritidshemmet har Kim Sjöberg arbetet fram modellen LÄSVÄG. Modellen hjälper dig att hitta inspirerande sätt att väcka nyfikenhet, planera, utvärdera och skapa läsglädje. Dina elever får vara med och skapa, lyssna och delta i textsamtal tillsammans.​

​​​Vägar till läsengagemang är uppdelad i två delar. Den första delen ger en bakgrund och kunskap om läsning, och den andra delen ger tips och konkreta upplägg för hur läsning kan ta en större plats på fritidshemmet. En läsning som inte blir tillfällig, utan som byggs in i fritidshemmets rutiner med hjälp av ett medvetet förhållningssätt. I boken finns Fritidsfunderarna, vilket gör boken till ett praktiskt redskap både för egen utveckling och i kollegiala samtal. Till boken finns en film och kopieringsunderlag på nok.se.

Sagt om boken:”Detta är en utmärkt, positiv och inspirerande bok som skapar många möjliga ingångar till läsning utifrån fritidshemmets uppdrag.” Helhetsbetyg: 5/5.Helene Ehriander, BTJ-häftet nr 3, 2026

Lärare i Sverige arbetar i ett utbildningssystem som på många sätt är digitaliserat med lärplattformar, administrativa system och verktyg som de använder i sin vardag för att undervisa. Vad behöver lärare och skolledning känna till för att kunna utveckla elevernas digitala kompetens? Och hur kan de utveckla barns och ungas förståelse för och kritiska förhållningssätt till de digitala miljöer som de kommer i kontakt med? Den andra upplagan av Digital kompetens för lärare har genomgått en grundlig uppdatering utifrån den digitala teknikens utveckling och de senaste årens förändringar i styrdokument. I boken ges en bakgrund om samhällets och skolans digitalisering utifrån hållbarhet, globalisering, ledarskap och etiska överväganden. Centrala begrepp belyses och diskuteras ur ett forskningsperspektiv. Frågor kring programmering, kritisk informations- och texthantering, artificiell intelligens och lärplattformar behandlas, liksom lärares professionella digitala kompetens i relation till undervisning och värdering av digitala lärresurser samt genom deltagande i sociala medier. Digital kompetens för lärare vänder sig till såväl verksamma som blivande grundskole- som gymnasielärare och bidrar med kunskaper för att kunna förhålla sig till kritiskt till digitaliseringen i skola och samhälle. Boken är även tänkt att ge underlag för rektorer och beslutsfattare på olika nivåer när det gäller skolans digitalisering och lärares kompetensutveckling. I boken medverkar forskare från tio lärosäten. Redaktörer är Anna-Lena Godhe, professor i pedagogik vid Jönköping University, och Sylvana Sofkova Hashemi, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid Göteborgs universitet och gästprofessor i digitalt lärande vid Högskolan i Halmstad

En bok om fritidshemmets viktiga uppgift att skapa likvärdiga möjligheter för alla elever.

Undervisningen i fritidshem består av tre tydliga områden – eftermiddagstiden, rasten och stöd under den timplanebundna tiden. Alla tre områden är redskap för att ge eleverna det innehåll som beskrivs i läroplanen – en undervisning som ska utgå från elevernas intressen, behov och erfarenheter och sedan utmana dem vidare till lärande.

Uppdrag fritidshem – skapa likvärdig utbildning är en introduktionsbok till arbete och undervisning i fritidshemmet samt till begreppet likvärdighet. Boken ger en grund för att förstå fritidshemmets unika uppdrag i skolväsendet och handlar om verksamhetens viktiga uppgift att skapa likvärdiga möjligheter för alla elever att ta sig vidare i livet och skolsystemet. 

Boken kan med fördel användas som underlag i kollegialt lärande. Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor, förslag på fördjupning och ett praktiskt avsnitt med uppgifter att genomföra i arbetslaget. 

Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.