Material och digital teknik i undervisningen

Att bli fritidshemslärare ger en introduktion till fritidshemsläraryrket. Läsaren får en grundläggande genomgång av yrkesrollen och fritidshemmets unika utbildningsuppdrag.

Boken är indelad i tre delar som ringar in centrala aspekter av fritidshemmets verksamhet:

Författaren initierar ett reflekterande tänkande i förhållande till frågor och situationer som fritidshemslärare dagligen ställs inför. Genomgående finns också uttalanden från yrkesverksamma fritidshemslärare och från barn som går på "fritids". De kompletterar på ett verksamhetsnära sätt bokens mer teoretiska innehåll.

Boken riktar sig främst till studenter inom grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, men är också användbar för yrkesverksamma fritidshemslärare.

Linnéa Holmberg, fil.dr, är universitetslektor och fritidshemsforskare vid Stockholms universitet. Hon arbetar även som studierektor på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem.

Den här boken utforskar hur generativ AI, använd på ett genomtänkt sätt, kan bli en kraft för att förbättra skolan och stödja det kompensatoriska uppdraget som skollagen föreskriver.

I takt med att debatten breddas, från farhågor om fusk till mer konstruktiva frågor, blir det avgörande att reflektera över den roll AI spelar i skolan. Det är ingen idé att ställa sig frågan om AI ska vara en del av skolan, för AI är redan det. Istället borde didaktikens grundläggande frågor – när, varför, hur och vad – stå i centrum för debatten. Ambitionen måste vara att AI ska fungera som ett pedagogiskt verktyg som främjar lärande och utveckling, snarare än en genväg till enkla lösningar.

Boken är tänkt att vara en vägledning i hur lärare kan balansera AI med traditionella undervisningsmetoder för att skapa en lärmiljö som både utnyttjar teknikens möjligheter och främjar djupare förståelse och varaktig kunskap. Författarna ger gott om exempel på hur AI kan användas i undervisningen, men också för att avlasta lärare och skapa mer utrymme för pedagogisk kreativitet.

Sagt om boken

"Med AI som stöd är lättsamt och initierat skriven med tänkvärda resonemang med många bra idéer och tankar och en verklighetsförankrad kunskap. Ett alldeles ypperligt tillskott i kunskapsområdet om AI-tekniken och dess växande del och användbarhet i skolans värld. Boken kan rekommenderas för alla som är intresserade av ämnet i allmänhet samt förstås inte minst alla som är verksamma inom skolan/undervisning på ett eller annat sätt. Den passar förstås också utmärkt som läromedel inom lärar- och skolledarutbildningar."

Henric Ahlgren, lektör, BTJ-häftet nr 5, 2025.

Om författarna

Joel Rangsjö och Jonatan Tensetti, bokens huvudförfattare, har båda en bakgrund som språklärare och it-pedagoger.

Medförfattare till boken är Kristina Alexanderson på Internetstiftelsen, en av Sveriges ledande experter kring skolors digitala kompetens, och Elin Ericsson, universitetslektor i tillämpad it inom lärande vid Göteborgs universitet.

Står vi på tröskeln till nästa stora digitala revolution? Den artificiella intelligensen är en av mänsklighetens mest omvälvande uppfinningar. Hur kommer denna blixtsnabba och oerhört kraftfulla transformation att påverka våra liv? Går det att balansera interaktionen mellan människa och maskin och lära sig av maskinerna, utan att de förstör vår koncentrationsförmåga och vårt självständiga tänkande?

I Framtidens digitala lärande tar den tongivande hjärnforskaren Torkel Klingberg oss med på en svindlande resa som tar sin början i ett grekiskt fiskenät och landar i en vision om framtidens digitala lärande. På ett initierat och medryckande sätt, med visionär blick och empirisk skärpa, undersöker Klingberg digitaliseringens riktning och möjligheter.

På vår AI-sida hittar du alla våra böcker om artificiell intelligens.

Rasten är mer än en paus. Den är en möjlighet för elever att utvecklas – socialt, emotionellt och motoriskt. När elever får delta i meningsfull lek och rörelse stärks självkänslan, samarbetet och koncentrationen. Och det märks direkt när de kommer tillbaka till klassrummet.

Aktiva raster är en praktisk handbok för dig som arbetar i årskurs 1–6 eller på fritidshemmet och som vill skapa trygga, engagerande och strukturerade raster. Här får du färdiga upplägg och aktiviteter för hela året – med teman som följer årstider och högtider och som gör det enkelt att planera och variera rastverksamheten.

Boken innehåller:

Veckoplaner, lekar och tematiska aktiviteter för året runt

Färdiga mallar, rutiner och tips som hjälper dig att skapa meningsfulla raster från dag ett

Kopieringsunderlag till många av övningarna

Malins tips 💡 och Olika varianter av aktiviteterna som ger extra inspiration och alternativ

Alla aktiviteter presenteras som förslag – en startpunkt som du som pedagog enkelt kan anpassa efter din elevgrupp och dina behov.

Skapa raster som stärker rörelse, samspel och lärande – varje dag.

Boken ingår i serien Lärare gör.

Många förknippar kanske matematik med skolbänken, men har du tänkt på att ämnet är ett av mänsklighetens största uppfinningar – till stor hjälp, inte minst vid pysselstunden, på bandyplan, i återbrukshörnan eller på utfykten. Det gäller att få syn på matematiken och förstå hur den kan användas!

I Matematikdidaktik i fritidshemmet visar Ann S. Pihlgren hur spännande, utmanande och lustfyllda arbetsformer kan utveckla elevernas nyfikenhet och ge nycklar till matematikens värld. Med stöd i fritidshemmets pedagogiska uppdrag sker lärandet i de vardagliga situationerna som kretsar kring elevernas intressen, erfarenheter och miljöer. Utifrån centrala områden som lek, spel, rutiner och aktiviteter så inspirerar boken till en matematikundervisning som pågår medan livet levs.

Den här boken ger dig som fritidshemspersonal, rektor eller blivande lärare i fritidshem, den teoretiska grund och praktiska fördjupning du behöver för att kunna planera, utvärdera och utveckla det matematiska lärandet och matematikglädjen hos dina elever.

Sociala relationer är ett kunskapsområde som alla lärare behöver ha god teoretisk och praktisk kunskap om. Särskilt viktigt är det i fritidshemmet där en betydande del av uppdraget består av att skapa förutsättningar för och arbeta med elevers relationer.

Sociala relationer i fritidshemmet utgår ifrån elevers egna relationer till varandra, samt den betydelsefulla relationen mellan lärare och elever, och introducerar flera centrala aspekter av relationsskapande. Det här är viktiga kunskaper då man ska arbeta med elevers lärande, förebygga mobbning och skapa ett gynnsamt skolklimat.

Sociala relationer i fritidshemmet introducerar aktuell forskning och teoretiska perspektiv på sociala relationer. Exemplen är hämtade från författarnas egen forskning om fritidshem och berör områden som digitala verktyg, delaktighetsfrågor, övergångar och elevers perspektiv.

Boken riktar sig främst till lärare i fritidshem, samt studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem. Den är även relevant för andra grupper inom skolverksamheten, såsom personal inom elevhälsa och skolledare.

I boken betonas att det är viktigt för lärare i fritidshem att vara medveten om olika perspektiv på relationsskapande och att metoderna anpassas till olika situationer. Fritidshemmens uppdrag, villkor och olika förutsättningar diskuteras. (...) den har mycket att ge som grund för diskussioner med studenter på grundlärarprogrammet och för pedagoger på fritidshem

BTJ-häftet nr 9, 2021

Fritidshemmet är en fantastisk plats för språkande, läsande och skrivande. Men vad behöver en fritidslärare ha kunskap om för att kunna stötta elevers språkutveckling? Och hur går man till väga rent praktiskt? 

Målet med den här boken är att ge läsaren redskap för att tänka bredare och djupare om samtal, läsning och skrivande i fritidshemmets verksamhet. Med stöd i literacyforskning ges många exempel på fritidshemmets möjligheter till ett vardagligt språkarbete. 

I kapitlen ryms bland annat det tematiska och multimodala arbetssättet och skönlitteraturens möjligheter. Viktiga fokus är också hur en flerspråkig miljö och personalens förhållningssätt kan verka språkutvecklande för alla elever samt hur ”wild pedagogies” kan öppna för en ännu bredare syn på språkets betydelse i fritidshemmet.

Boken riktar sig till grundlärarstudenter, lärarutbildare, fritidslärare och andra verksamma i fritidshemmet, och lämpar sig mycket väl som inspi¬ration för kollegialt lärande.Författarna är Birgit Andersson, fritidspedagog och lektor i pedagogiskt arbete, Ulla Damber, docent i pedagogik och lärarutbildare vid Mittuniversitetet, Carina Hermansson, professor i språkdidaktik vid Högskolan Borås och Mareike Jendis, lektor vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

Book 1 of 3 in the Learning Design Essentials Library

Products, technologies, and workplaces change so quickly today that everyone is continually learning. Many of us are also teaching, even when it's not in our job descriptions. Whether it's giving a presentation, writing documentation, or creating a website or blog, we need and want to share our knowledge with other people. But if you've ever fallen asleep over a boring textbook, or fast-forwarded through a tedious e-learning exercise, you know that creating a great learning experience is harder than it seems.

På kort tid har artificiell intelligens gått från science fiction till vardag. Med generativ AI kan lärare och elever skapa texter och bilder på sätt som utmanar skolans praktiker och dess kunskapssyn. Genom prediktiv AI möjliggörs helt nya sätt för dig som skolledare att förutse mönster och därmed skifta från reaktiva till proaktiva åtgärder. Men AI medför även ökade krav som leder till nya frågor:

• Vilken fortbildning behöver lärare för att integrera AI hållbart i sin undervisning?

• Hur påverkas din och dina medarbetares kompetens när allt fler uppgifter delegeras till AI-verktyg?

• Hur kan du säkerställa en digital infrastruktur som är både långsiktigt hållbar och förenlig med GDPR?

• Vilken kunskap och vilken teknologi krävs för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med stöd av AI?

Med en bred kunskapsbas och erfarenheter från nära samarbeten med rektorer i flera forskningsprojekt ger författarna relevanta insikter och nödvändig kunskap. AI för skolledare vänder sig främst till skolledare i grundskolan och gymnasiet, men kan läsas av alla som vill ha en stabil bas för att förstå vad AI betyder för utbildning och lärande.

Sagt om boken:”AI för skolledare erbjuder både väsentlig orientering och reflektion kring ämnet. Just att den riktar sig specifikt till rektorer gör den angelägen, då deras behov är annorlunda än lärares eller ledares för andra typer av organisationer. Sammantaget är det nyttig läsning!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 3, 2026

Står vi på tröskeln till nästa stora digitala revolution? Den artificiella intelligensen är en av mänsklighetens mest omvälvande uppfinningar. Hur kommer denna blixtsnabba och oerhört kraftfulla transformation att påverka våra liv? Går det att balansera interaktionen mellan människa och maskin och lära sig av maskinerna, utan att de förstör vår koncentrationsförmåga och vårt självständiga tänkande?

I Framtidens digitala lärande tar den tongivande hjärnforskaren Torkel Klingberg oss med på en svindlande resa som tar sin början i ett grekiskt fiskenät och landar i en vision om framtidens digitala lärande. På ett initierat och medryckande sätt, med visionär blick och empirisk skärpa, undersöker Klingberg digitaliseringens riktning och möjligheter.

På vår AI-sida hittar du alla våra böcker om artificiell intelligens.

Perspektiv i fritidshem beskriver hur en och samma händelse i fritidshemmet kan betraktas och förstås på flera sätt beroende på vetenskapligt perspektiv. Vart vi riktar blicken är avgörande för vad vi får syn på, vilket också påverkar hur vi väljer att handla. Att se på samma händelse utifrån olika perspektiv hjälper oss att i högre grad förstå vad som pågår i fritidshemmet, hur barns och personals ageranden påverkar varandra samt hur olika beteenden får effekter i verksamheten. 

Perspektiv i fritidshem inleds med ett fiktivt fritidshemsråd med barn och personal. Utifrån detta tänkta samtal går författaren igenom teoretiska vetenskapliga perspektiv med relevans för fritidshemmets praktik. Vad händer med samtalet och personerna när vi utgår från exempelvis ett barndomssociologiskt, socialkonstruktionistiskt, läroplansteoretiskt eller diskursanalytiskt perspektiv?  

Perspektiv i fritidshem riktar sig främst till blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, som bland annat kan ha stor nytta av boken för att reflektera kring fritidshemmets verksamhet och i valet av vetenskapligt perspektiv till examensarbetet.

Vägar till läsengagemang – en inspirationsbok för dig som arbetar på fritidshemmet och som vill göra läsning till en naturlig del av verksamheten. På fritidshemmet finns stora och unika möjligheter att främja elevers läsning i verkliga situationer, där elevernas erfarenheter är med och bygger läsengagemang.

Boken hjälper dig att skapa breda ingångar till läsning utifrån fritidshemmets uppdrag. Med hjälp av enkla och lekfulla sätt att arbeta kan du ta vara på de rutiner som redan finns under dagen och göra plats för berättelser.

Som stöd i ert arbete med att stärka elevernas läsning på fritidshemmet har Kim Sjöberg arbetet fram modellen LÄSVÄG. Modellen hjälper dig att hitta inspirerande sätt att väcka nyfikenhet, planera, utvärdera och skapa läsglädje. Dina elever får vara med och skapa, lyssna och delta i textsamtal tillsammans.​

​​​Vägar till läsengagemang är uppdelad i två delar. Den första delen ger en bakgrund och kunskap om läsning, och den andra delen ger tips och konkreta upplägg för hur läsning kan ta en större plats på fritidshemmet. En läsning som inte blir tillfällig, utan som byggs in i fritidshemmets rutiner med hjälp av ett medvetet förhållningssätt. I boken finns Fritidsfunderarna, vilket gör boken till ett praktiskt redskap både för egen utveckling och i kollegiala samtal. Till boken finns en film och kopieringsunderlag på nok.se.

Sagt om boken:”Detta är en utmärkt, positiv och inspirerande bok som skapar många möjliga ingångar till läsning utifrån fritidshemmets uppdrag.” Helhetsbetyg: 5/5.Helene Ehriander, BTJ-häftet nr 3, 2026

Boken fokuserar på barns perspektiv på olika aspekter av fritidshemmets verksamhet och på hur lärare i fritidshem arbetar med barns perspektiv som utgångspunkt. I bokens första del berörs fritidshemmets fysiska miljö, övergångar och sociala relationer.

Vidare berörs olikheter i barns erfarenheter i relation till fritidshemmets och familjers skilda förutsättningar. Bokens andra del berör områdena media, delaktighet och fritidshemmets roll i förhållande till bildning och trygghet.

Boken vidgar bilden av fritidshemmets verksamhet med fokus på barns egna perspektiv. Barnperspektivet är starkt framskrivet i läroplanen. Aktiviteter i fritidshem ska formas på ett sätt som både utgår från och utmanar barn med utgångspunkt i deras faktiska erfarenheter. Det är även en viktig utgångspunkt i FN:s barnkonvention.

Boken vänder sig till grundlärarstudenter med inriktning mot fritidshem och redan yrkesverksam personal i fritidshem.

Om författarnaHelene Elvstrand är docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Hon har intresserat sig för olika aspekter relaterade till fritidshemmets verksamhet och med ett särskilt fokus på barns delaktighet. Lina Lago är docent i pedagogiskt arbete och lektor i Tema barn vid Linköpings universitet. Hon har forskat om bland annat övergångar i skolans tidiga år och barns perspektiv och relationer i fritidshem.

Hur använder vi AI i skolan – strategiskt, ansvarsfullt och med elevernas framtid i fokus?Att leda skolans arbete med AI handlar inte om teknik. Det handlar om att leda människor och se till att AI används på ett sätt som stärker skolans uppdrag.

Den här boken ger dig som rektor och din personal de strategier och den kunskap du behöver för att integrera AI på ett hållbart och medvetet sätt. Med utgångspunkt i skolans uppdrag får du en tydlig vägledning i hur AI kan bli en naturlig del av skolutvecklingen.

Boken ger dig:

Om författarenMalin Frykman har lång erfarenhet som rektor, utvecklingsledare och innovationsledare. Hon har skrivit flera böcker om digitalisering och lärande för lärare och skolledare. År 2021 tilldelades hon Guldäpplets jubileumsutmärkelse för sitt arbete. Idag verkar hon som föreläsare och utbildningskonsult.

Idag finns det mängder av assisterande teknik och digitala lärverktyg, exempelvis program, appar och inbyggda funktioner i våra datorer, lärplattor och mobiltelefoner. Dessa används med fördel i språk-, läs- och skrivutvecklande sammanhang. Den nya upplagan har uppdaterats med moderna begrepp och nya lärverktyg anpassade till den föränderliga digitala värld vi verkar i.

I Assisterande teknik och lärverktyg beskriver författarna Johanna Kristensson och Erica Eklöf, hur du och dina elever kan utforska tekniken och lärverktygen tillsammans. Målet är att dessa verktyg ska bli ett lika naturligt inslag i undervisningen som boken och pennan är. På så sätt skapas ett inkluderande klimat i klassrummet och ett gemensamt lärande där alla elever kan vara med.

Författarna går även igenom ett antal av de här verktygen så att du som lärare känner dig säker när du ska använda dessa i din undervisning. Till din hjälp finns korta instruktionsfilmer runt de olika alternativa lärverktygen. Filmerna når du via nok.se.