Material och digital teknik i undervisningen

Matematik-a i fritidshemmet

Miljön och aktiviteterna i fritidshemmet skapar unika möjligheter att upptäcka och utforska matematik i ett sammanhang där lek och lärande förenas. Möten med matematik i fritidshemmet ger många inspirerande exempel på hur fritidshemmets verksamhet och skolans matematikundervisning kan samverka genom att ta tillvara elevernas intressen och de matematiska möten som uppstår i fritidshemmet.

Anna Wallins koncept "matematik-a" främjar ett lekfullt förhållningssätt till matematik, där kreativitet och nyfikenhet står i centrum. Genom att använda boken som diskussionsunderlag kan pedagoger i fritidshem fördjupa sin förståelse för hur läroplanen kan omsättas i praktiken och därmed stärka arbetet med fritidshemmets mål att erbjuda en trygg, stimulerande och lärorik miljö.

Författare

Anna Wallin är kommunlektor och lärarutbildare på Stockholms universitet. 2022 disputerade hon i matematikdidaktik med avhandlingen Fritidshemmets matematik: Möten som räknas . Boken bygger på hennes avhandling och riktar sig till pedagoger verksamma i fritidshem och studenter.

Innehåll

1. Delarna skapar en helhet

2. Utbildningsomsorg: "Vi utbildar och 'omsorgar' hela dagarna"

3. Fyra inriktningar av fritidshemmets matematik

4. Vi på Fritids leker och värderar matematik

5. Matrmatik-a: Vi leker matematik i en pizzeria

6. Vår stad: Ett samverkansprojekt

Källor

Den här boken utforskar hur generativ AI, använd på ett genomtänkt sätt, kan bli en kraft för att förbättra skolan och stödja det kompensatoriska uppdraget som skollagen föreskriver.

I takt med att debatten breddas, från farhågor om fusk till mer konstruktiva frågor, blir det avgörande att reflektera över den roll AI spelar i skolan. Det är ingen idé att ställa sig frågan om AI ska vara en del av skolan, för AI är redan det. Istället borde didaktikens grundläggande frågor – när, varför, hur och vad – stå i centrum för debatten. Ambitionen måste vara att AI ska fungera som ett pedagogiskt verktyg som främjar lärande och utveckling, snarare än en genväg till enkla lösningar.

Boken är tänkt att vara en vägledning i hur lärare kan balansera AI med traditionella undervisningsmetoder för att skapa en lärmiljö som både utnyttjar teknikens möjligheter och främjar djupare förståelse och varaktig kunskap. Författarna ger gott om exempel på hur AI kan användas i undervisningen, men också för att avlasta lärare och skapa mer utrymme för pedagogisk kreativitet.

Sagt om boken

"Med AI som stöd är lättsamt och initierat skriven med tänkvärda resonemang med många bra idéer och tankar och en verklighetsförankrad kunskap. Ett alldeles ypperligt tillskott i kunskapsområdet om AI-tekniken och dess växande del och användbarhet i skolans värld. Boken kan rekommenderas för alla som är intresserade av ämnet i allmänhet samt förstås inte minst alla som är verksamma inom skolan/undervisning på ett eller annat sätt. Den passar förstås också utmärkt som läromedel inom lärar- och skolledarutbildningar."

Henric Ahlgren, lektör, BTJ-häftet nr 5, 2025.

Om författarna

Joel Rangsjö och Jonatan Tensetti, bokens huvudförfattare, har båda en bakgrund som språklärare och it-pedagoger.

Medförfattare till boken är Kristina Alexanderson på Internetstiftelsen, en av Sveriges ledande experter kring skolors digitala kompetens, och Elin Ericsson, universitetslektor i tillämpad it inom lärande vid Göteborgs universitet.

Rasten är mer än en paus. Den är en möjlighet för elever att utvecklas – socialt, emotionellt och motoriskt. När elever får delta i meningsfull lek och rörelse stärks självkänslan, samarbetet och koncentrationen. Och det märks direkt när de kommer tillbaka till klassrummet.

Aktiva raster är en praktisk handbok för dig som arbetar i årskurs 1–6 eller på fritidshemmet och som vill skapa trygga, engagerande och strukturerade raster. Här får du färdiga upplägg och aktiviteter för hela året – med teman som följer årstider och högtider och som gör det enkelt att planera och variera rastverksamheten.

Boken innehåller:

Veckoplaner, lekar och tematiska aktiviteter för året runt

Färdiga mallar, rutiner och tips som hjälper dig att skapa meningsfulla raster från dag ett

Kopieringsunderlag till många av övningarna

Malins tips och Olika varianter av aktiviteterna som ger extra inspiration och alternativ

Alla aktiviteter presenteras som förslag – en startpunkt som du som pedagog enkelt kan anpassa efter din elevgrupp och dina behov.

Skapa raster som stärker rörelse, samspel och lärande – varje dag.

Boken ingår i serien Lärare gör.

Oavsett om man ska iväg på en längre utflykt i skogen, eller om ni bara ska vistas på skolgården finns det en hel del knep för att få uteverksamheten att fungera enkelt och smidigt. Fritidshem Utomhus - få det att fungera hjälper dig som pedagog att skapa medvetna strategier och planer över uteverksamheten för att skapa bästa möjliga upplevelse för barnen. Boken ger tips på hur uteverksamheten kan utvecklas, hur skolgården kan göras mer spännande samt på olika lekar och äventyr.

Fritidshemmet är en fantastisk plats för språkande, läsande och skrivande. Men vad behöver en fritidslärare ha kunskap om för att kunna stötta elevers språkutveckling? Och hur går man till väga rent praktiskt? 

Målet med den här boken är att ge läsaren redskap för att tänka bredare och djupare om samtal, läsning och skrivande i fritidshemmets verksamhet. Med stöd i literacyforskning ges många exempel på fritidshemmets möjligheter till ett vardagligt språkarbete. 

I kapitlen ryms bland annat det tematiska och multimodala arbetssättet och skönlitteraturens möjligheter. Viktiga fokus är också hur en flerspråkig miljö och personalens förhållningssätt kan verka språkutvecklande för alla elever samt hur ”wild pedagogies” kan öppna för en ännu bredare syn på språkets betydelse i fritidshemmet.

Boken riktar sig till grundlärarstudenter, lärarutbildare, fritidslärare och andra verksamma i fritidshemmet, och lämpar sig mycket väl som inspi¬ration för kollegialt lärande.Författarna är Birgit Andersson, fritidspedagog och lektor i pedagogiskt arbete, Ulla Damber, docent i pedagogik och lärarutbildare vid Mittuniversitetet, Carina Hermansson, professor i språkdidaktik vid Högskolan Borås och Mareike Jendis, lektor vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

Boken fokuserar på barns perspektiv på olika aspekter av fritidshemmets verksamhet och på hur lärare i fritidshem arbetar med barns perspektiv som utgångspunkt. I bokens första del berörs fritidshemmets fysiska miljö, övergångar och sociala relationer.

Vidare berörs olikheter i barns erfarenheter i relation till fritidshemmets och familjers skilda förutsättningar. Bokens andra del berör områdena media, delaktighet och fritidshemmets roll i förhållande till bildning och trygghet.

Boken vidgar bilden av fritidshemmets verksamhet med fokus på barns egna perspektiv. Barnperspektivet är starkt framskrivet i läroplanen. Aktiviteter i fritidshem ska formas på ett sätt som både utgår från och utmanar barn med utgångspunkt i deras faktiska erfarenheter. Det är även en viktig utgångspunkt i FN:s barnkonvention.

Boken vänder sig till grundlärarstudenter med inriktning mot fritidshem och redan yrkesverksam personal i fritidshem.

Om författarnaHelene Elvstrand är docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Hon har intresserat sig för olika aspekter relaterade till fritidshemmets verksamhet och med ett särskilt fokus på barns delaktighet. Lina Lago är docent i pedagogiskt arbete och lektor i Tema barn vid Linköpings universitet. Hon har forskat om bland annat övergångar i skolans tidiga år och barns perspektiv och relationer i fritidshem.

Products, technologies, and workplaces change so quickly today that everyone is continually learning. Many of us are also teaching, even when it's not in our job descriptions. Whether it's giving a presentation, writing documentation, or creating a website or blog, we need and want to share our knowledge with other people. But if you've ever fallen asleep over a boring textbook, or fast-forwarded through a tedious e-learning exercise, you know that creating a great learning experience is harder than it seems.

Fritidshemmets traditionella pedagogik utmanas idag och alltmer av dess verksamhet riktas mot utbildning. Fritidshemmet ska både erbjuda elever en meningsfull fritid och undervisning kopplad till ett centralt innehåll. För att lyckas med detta dubbla läroplansuppdrag behöver fritidshemmet bland annat en pedagogik som, även framöver, bygger på elevers delaktighet, socialt och relationellt lärande. Fritidshemmet har en lång pedagogisk tradition som institution, och den här boken belyser hur uppdrag, mål, styrning och innehåll har förändrats över tid.

Den första delen av Fritidshemmets pedagogik i en ny tid beskriver förändringar i fritidshemmets uppdrag, profession och den socialpedagogiska traditionen. Bokens andra del innehåller kapitel om likvärdighet, kvalitet och dagens utbildning till lärare i fritidshem. Den tredje delen handlar om fritidshemmets innehåll och tar sin utgångspunkt i didaktik och barns perspektiv. I bokens andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nya kapitel tillkommit. Dessa nya kapitel diskuterar estetisk verksamhet i fritidshemmet, arbetet med lärande för hållbar utveckling samt sociala relationer och delaktighet i relation till den digitala världen.

Bokens redaktörer är forskare och lärarutbildare med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. De har alla en bakgrund som fritidspedagoger och har genom mötet med lärarstudenter, fritidshemspersonal och forskning på olika sätt studerat fritidshemmet. Helena Ackesjö är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Birgit Andersson har varit lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.  Catarina Andishmand är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet och undervisar på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem.  Marianne Dahl är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet (campus Kalmar).  Helene Elvstrand är biträdande professor i pedagogiskt arbete med inriktning fritidshem vid Linköpings universitet.  Jan Gustafsson Nyckel (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.  Björn Haglund (red.) är docent i barn- och ungdomsvetenskap och arbetar vid Högskolan i Gävle.  Mikaela Johansson är grundlärare med inriktning fritidshem.  Karin Lager (red.) är universitetslektor vid Göteborgs universitet.  Per Lindqvist är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Carolina Martinez är docent i medie- och kommunikationsvetenskap och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet.  Ulla Karin Nordänger är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Monica Orwehag är fil. dr. i pedagogik och lektor vid Högskolan Väst, men också utbildad fritidspedagog.  Einar Sundsdal, fil.dr, är förste amanuens i pedagogik vid Institutet för pedagogik och livslångt lärande vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).  Kristina Thorshag, fil lic i pedagogik, är adjunkt vid Göteborgs Universitet.  Marie-Helene Zimmerman Nilsson är docent i pedagogik vid Högskolan Väst.  Maria Øksnes, fil.dr, är professor i pedagogik vid Institutet för lärarutbildning vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).   

På kort tid har artificiell intelligens gått från science fiction till vardag. Med generativ AI kan lärare och elever skapa texter och bilder på sätt som utmanar skolans praktiker och dess kunskapssyn. Genom prediktiv AI möjliggörs helt nya sätt för dig som skolledare att förutse mönster och därmed skifta från reaktiva till proaktiva åtgärder. Men AI medför även ökade krav som leder till nya frågor:

• Vilken fortbildning behöver lärare för att integrera AI hållbart i sin undervisning?

• Hur påverkas din och dina medarbetares kompetens när allt fler uppgifter delegeras till AI-verktyg?

• Hur kan du säkerställa en digital infrastruktur som är både långsiktigt hållbar och förenlig med GDPR?

• Vilken kunskap och vilken teknologi krävs för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med stöd av AI?

Med en bred kunskapsbas och erfarenheter från nära samarbeten med rektorer i flera forskningsprojekt ger författarna relevanta insikter och nödvändig kunskap. AI för skolledare vänder sig främst till skolledare i grundskolan och gymnasiet, men kan läsas av alla som vill ha en stabil bas för att förstå vad AI betyder för utbildning och lärande.

Sagt om boken:”AI för skolledare erbjuder både väsentlig orientering och reflektion kring ämnet. Just att den riktar sig specifikt till rektorer gör den angelägen, då deras behov är annorlunda än lärares eller ledares för andra typer av organisationer. Sammantaget är det nyttig läsning!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 3, 2026

Sociala relationer är ett kunskapsområde som alla lärare behöver ha god teoretisk och praktisk kunskap om. Särskilt viktigt är det i fritidshemmet där en betydande del av uppdraget består av att skapa förutsättningar för och arbeta med elevers relationer.

Sociala relationer i fritidshemmet utgår ifrån elevers egna relationer till varandra, samt den betydelsefulla relationen mellan lärare och elever, och introducerar flera centrala aspekter av relationsskapande. Det här är viktiga kunskaper då man ska arbeta med elevers lärande, förebygga mobbning och skapa ett gynnsamt skolklimat.

Sociala relationer i fritidshemmet introducerar aktuell forskning och teoretiska perspektiv på sociala relationer. Exemplen är hämtade från författarnas egen forskning om fritidshem och berör områden som digitala verktyg, delaktighetsfrågor, övergångar och elevers perspektiv.

Boken riktar sig främst till lärare i fritidshem, samt studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem. Den är även relevant för andra grupper inom skolverksamheten, såsom personal inom elevhälsa och skolledare.

I boken betonas att det är viktigt för lärare i fritidshem att vara medveten om olika perspektiv på relationsskapande och att metoderna anpassas till olika situationer. Fritidshemmens uppdrag, villkor och olika förutsättningar diskuteras. (...) den har mycket att ge som grund för diskussioner med studenter på grundlärarprogrammet och för pedagoger på fritidshem

BTJ-häftet nr 9, 2021

Lärare i Sverige arbetar i ett utbildningssystem som på många sätt är digitaliserat med lärplattformar, administrativa system och verktyg som de använder i sin vardag för att undervisa. Vad behöver lärare och skolledning känna till för att kunna utveckla elevernas digitala kompetens? Och hur kan de utveckla barns och ungas förståelse för och kritiska förhållningssätt till de digitala miljöer som de kommer i kontakt med? Den andra upplagan av Digital kompetens för lärare har genomgått en grundlig uppdatering utifrån den digitala teknikens utveckling och de senaste årens förändringar i styrdokument. I boken ges en bakgrund om samhällets och skolans digitalisering utifrån hållbarhet, globalisering, ledarskap och etiska överväganden. Centrala begrepp belyses och diskuteras ur ett forskningsperspektiv. Frågor kring programmering, kritisk informations- och texthantering, artificiell intelligens och lärplattformar behandlas, liksom lärares professionella digitala kompetens i relation till undervisning och värdering av digitala lärresurser samt genom deltagande i sociala medier. Digital kompetens för lärare vänder sig till såväl verksamma som blivande grundskole- som gymnasielärare och bidrar med kunskaper för att kunna förhålla sig till kritiskt till digitaliseringen i skola och samhälle. Boken är även tänkt att ge underlag för rektorer och beslutsfattare på olika nivåer när det gäller skolans digitalisering och lärares kompetensutveckling. I boken medverkar forskare från tio lärosäten. Redaktörer är Anna-Lena Godhe, professor i pedagogik vid Jönköping University, och Sylvana Sofkova Hashemi, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid Göteborgs universitet och gästprofessor i digitalt lärande vid Högskolan i Halmstad

Många förknippar kanske matematik med skolbänken, men har du tänkt på att ämnet är ett av mänsklighetens största uppfinningar – till stor hjälp, inte minst vid pysselstunden, på bandyplan, i återbrukshörnan eller på utfykten. Det gäller att få syn på matematiken och förstå hur den kan användas!

I Matematikdidaktik i fritidshemmet visar Ann S. Pihlgren hur spännande, utmanande och lustfyllda arbetsformer kan utveckla elevernas nyfikenhet och ge nycklar till matematikens värld. Med stöd i fritidshemmets pedagogiska uppdrag sker lärandet i de vardagliga situationerna som kretsar kring elevernas intressen, erfarenheter och miljöer. Utifrån centrala områden som lek, spel, rutiner och aktiviteter så inspirerar boken till en matematikundervisning som pågår medan livet levs.

Den här boken ger dig som fritidshemspersonal, rektor eller blivande lärare i fritidshem, den teoretiska grund och praktiska fördjupning du behöver för att kunna planera, utvärdera och utveckla det matematiska lärandet och matematikglädjen hos dina elever.

Att bli fritidshemslärare ger en introduktion till fritidshemsläraryrket. Läsaren får en grundläggande genomgång av yrkesrollen och fritidshemmets unika utbildningsuppdrag.

Boken är indelad i tre delar som ringar in centrala aspekter av fritidshemmets verksamhet:

Författaren initierar ett reflekterande tänkande i förhållande till frågor och situationer som fritidshemslärare dagligen ställs inför. Genomgående finns också uttalanden från yrkesverksamma fritidshemslärare och från barn som går på "fritids". De kompletterar på ett verksamhetsnära sätt bokens mer teoretiska innehåll.

Boken riktar sig främst till studenter inom grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, men är också användbar för yrkesverksamma fritidshemslärare.

Linnéa Holmberg, fil.dr, är universitetslektor och fritidshemsforskare vid Stockholms universitet. Hon arbetar även som studierektor på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem.

Hur använder vi AI i skolan – strategiskt, ansvarsfullt och med elevernas framtid i fokus?Att leda skolans arbete med AI handlar inte om teknik. Det handlar om att leda människor och se till att AI används på ett sätt som stärker skolans uppdrag.

Den här boken ger dig som rektor och din personal de strategier och den kunskap du behöver för att integrera AI på ett hållbart och medvetet sätt. Med utgångspunkt i skolans uppdrag får du en tydlig vägledning i hur AI kan bli en naturlig del av skolutvecklingen.

Boken ger dig:

Om författarenMalin Frykman har lång erfarenhet som rektor, utvecklingsledare och innovationsledare. Hon har skrivit flera böcker om digitalisering och lärande för lärare och skolledare. År 2021 tilldelades hon Guldäpplets jubileumsutmärkelse för sitt arbete. Idag verkar hon som föreläsare och utbildningskonsult.

Ett av skolans uppdrag är att utveckla elevernas digitala kompetens. Lärande i en digitaliserad värld, som är en konkret och undervisningsnära handbok, är tänkt att stödja läraren i arbetet med detta.

Enligt Skolverket omfattar arbetet med digital kompetens fyra övergripande punkter, som alla behandlas i boken. Dessa är

Bokens författare konkretiserar och problematiserar vad lärande i en digitaliserad värld innebär i praktiken. I varje kapitel ges konkreta exempel på hur lärare kan designa undervisningen så att eleverna ges tillfälle att använda digitala verktyg för att söka kunskap, bearbeta information, lösa problem, skapa, kommunicera och lära.

Boken riktar sig till verksamma och blivande lärare inom grundskolan. Även lärare på gymnasium och vuxenutbildning kan ha glädje av bokens innehåll.

Om författarnaPatricia Diaz är doktorand på KTH med inriktning mot teknik och lärande. Hon är i grunden gymnasielärare i engelska och spanska och har skrivit flera böcker om hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Hon är föreläsare och mottagare av Guldäpplets jubileumsutmärkelse 2021.

Malin Frykman har en bakgrund som grundskollärare, rektor och utvecklingsledare.Idag är hon verksam som innovationsledare på Innovitaskolan och Pops Academy. Hon är mottagare av Guldäpplets jubileumsutmärkelse 2021.

Sara Willermark är docent i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. Hon forskar om skolans digitalisering och har en bakgrund som gymnasielärare i samhällskunskap och medie- och kommunikationsvetenskap samt som IKT-pedagog.

I fritidshemmets verksamhet finns oändliga möjligheter att konkretisera och synliggöra matematiken omkring oss. I många aktiviteter använder sig barnen redan av matematik, ofta utan att ens vara medvetna om det. I fritidshemmets verksamhet bör arbetet med matematik handla om att ta vara på barns olika upplevelser och organisera aktiviteter som kan problematiseras. Fritidshemmets verksamhet ska vara ett stöd för barns lärande och utveckling och för de mål som finns i skolan.

Boken Fritidshem Matematik - i aktiviteter och vardagliga situationer vill inspirera och tydliggöra fritidspedagogernas uppdrag och specifika kompetens när det gäller att ta vara på och utveckla barnens matematiska förmåga. Du får tips på hur du kan planera aktiviteter som innehåller matematik inom områdena:* Språk och begrepp* Tal och räkning* Mått och mätning* Sortera och klassificera* Geometri och former* Mönster

Boken innehåller en teoridel som beskriver vilken matematik barnen möter i årskurs F-3 och en praktisk del med konkreta exempel på aktiviteter för att arbeta med matte på fritids.Alla aktiviteter har koppling till kursplanens mål i matematik.

Fritidshem Matematik i aktivitet och vardagliga situationer är skriven av Anna-Lena Lindekvist som är legitimerad lärare och har arbetat som småskollärare i 40 år. Hon har en fil. mag. i pedagogik, skriver en avhandling om matematiksvårigheter och är Gudrun Malmerstipendiat. Anna-Lena har en bred kunskap om matematikdidaktik och är en uppskattad föreläsare.

Vad innebär ett relationsarbete och hur kan vi få det att kontinuerligt utvecklas? Det här är en bok om hur vi kan utveckla det betydelsefulla relationsarbete som sker på fritidshem och i skola.

Fritidshemmets och skolans relationsarbete - grunden för lärandet Det är många faktorer som påverkar elevernas lärande i skolan, men goda relationer är en av de grundläggande. När det gäller att bygga trygga och hållbara relationer har fritidshemmet stor kunskap. En kunskap som vi behöver värna om och skapa utrymme för att utveckla vidare - både i fritidshemmet och i skolan. Men hur når vi nästa nivå i relationsarbetet?

...varvar praktikerns och forskarens perspektiv med berättelser Boken presenterar olika verktyg och modeller för utveckling. Starka berättelser om möten, relationer och skolans mellanrum varvas med praktikerns och forskarens olika perspektiv, för att på ett lättillgängligt sätt bidra med oväntade insikter och en palett av utvecklingsidéer.

...för att ge oss fler perspektiv och ta relationsarbetet till nästa nivå. Boken innehåller både modeller, reflektionsfrågor och teorier som kan ta relationsarbetet vidare. Här finns möjligheter till professionsutveckling genom både egen reflektion och kollegialt lärande.

Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel.

Betyg 4 - Mycket bra!"Boken är lätt att läsa och väcker många tankar: vi måste bli mer närvarande och nyfikna i våra möten med barn och elever. Perfekt som utgångspunkt för diskussioner med personal i skola och fritidshem." Btj-häftet 24/2023.Om författarnaJohan Lungström är fritidshemslärare. Han har lång yrkeserfarenhet från fritidshemmet och erfarenhet av grundskolans samtliga stadier.   Anna-Carin Bredmar började som lågstadielärare och arbetar idag som lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. 

Innehåll

Förord

Inledning

Bemötande

MELLANSPEL I PEDAGOGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Personlig

MELLANSPEL II PERSONLIG OCH PROFESSIONELL

Samtal

MELLANSPEL III SAMTAL SOM PEDAGOGISKT VERKTYG

Gemenskap

Föräldrar

Arbetsglädje

MELLANSPEL IV PEDAGOGISK ATMOSFÄR

Att lära som lärare

Referenser

Utifrån de fyra hörnstenarna hantera, skapa, dela och förstå går författaren igenom hur arbetet med att utveckla elevernas digitala kompetens kan integreras i alla ämnen. Källkritik, digital läsning, digitala verktyg, delning samt kod och programmering är några av de moment som behandlas i boken, tillsammans med förslag på olika aktiviteter och diskussionsfrågor.

Boken tar även upp juridisk information och etiska diskussioner kring vad det innebär att vara en ansvarsfull och digitalt medveten medborgare. I bokens sista del ges förslag på ett större ämnesövergripande projekt för digital kompetens.

På samma sätt som att alla lärare behöver vara språklärare och engagera sig i elevernas läs- och skrivutveckling, behöver alla lärare vara delaktiga i att forma digitalt kompetenta medborgare.

Om författaren

Frida Monsén är lärare och föreläsare, med digitalisering som spetskompetens. Vid sina föreläsningar fokuserar hon på skolutveckling, ledarskap och digital pedagogik.

Gör fritids till ett äventyr

Lajvpedagogik är ett lekfullt och engagerande arbetssätt som gör lärande levande. När du låter eleverna kliva in i olika roller och skapa nya berättelser stärks och utvecklas både individen och gruppen. Genom att lajva – spela levande rollspel med pedagogiska mål – väcks kreativiteten och fritidshemmets uppdrag blir både tydligt och roligt. I boken får du konkreta exempel och två färdiga lajv som du kan prova direkt.

Den här boken visar steg för steg hur du kan använda lajvpedagogik för att arbeta med till exempel värdegrund, demokrati och social kompetens – i linje med läroplanens mål. Boken har ett inkluderande förhållningssätt och för att alla ska kunna delta lyfts också hur man kan arbeta utifrån ett specialdidaktiskt perspektiv.  

FörfattareVictoria Mosshem och Lukas Renklint arbetar med lärande genom fantasi, spel och lajvpedagogik. Victoria är lärare och specialpedagog, Lukas är lajvpedagog och barnboksförfattare.  

"Boken öppnar ögonen för en spännande metod att bredda lärandet i fritidshemmets verksamhet."

Ur BTJ-häftet nummer 5, 2026 

Innehåll

1. Lajv och lajvpedagogik2. Lajvpedagogik i fritidshemmet3. Lajv och lärande4. Hur gör vi? Att planera ett lajvprojekt5. Verktygslådan6. Ordlista7. Två lajv- Häxornas apotek- Väsens revolution