Helene Elvstrand – författare

Nästan en halv miljon svenska elever går i fritidshem. Där får de möjlighet att träffa kompisar, leka och delta i lärande i olika former. För de många barn som tillbringar stora delar av sin dag i fritidshemmet är det avgörande att undervisningen håller hög kvalitet. Det är också viktigt att undervisningen utgår från fritidspedagogiska lärandeformer och att elever ges möjlighet att lära på nya sätt utifrån sina intressen och behov.I boken presenterar författarna en rad centrala områden som visar hur fritidshemmet kan bidra till elevers allsidiga utveckling och lärande. Bland annat lyfts fritidshemmets undervisningsuppdrag kopplat till språk, matematik, naturvetenskap och teknik samt arbetet med sociala relationer och lek fram. Denna reviderade utgåva innehåller nya kapitel om specialpedagogik, samtalande och fritidshemmets samhällsorienterande uppdrag.Boken vänder sig till både lärarstudenter och redan yrkesverksamma inom fritidshemmet och ger en stabil grund för fritidspedagogisk undervisning.

Boken fokuserar på barns perspektiv på olika aspekter av fritidshemmets verksamhet och på hur lärare i fritidshem arbetar med barns perspektiv som utgångspunkt. I bokens första del berörs fritidshemmets fysiska miljö, övergångar och sociala relationer.

Vidare berörs olikheter i barns erfarenheter i relation till fritidshemmets och familjers skilda förutsättningar. Bokens andra del berör områdena media, delaktighet och fritidshemmets roll i förhållande till bildning och trygghet.

Boken vidgar bilden av fritidshemmets verksamhet med fokus på barns egna perspektiv. Barnperspektivet är starkt framskrivet i läroplanen. Aktiviteter i fritidshem ska formas på ett sätt som både utgår från och utmanar barn med utgångspunkt i deras faktiska erfarenheter. Det är även en viktig utgångspunkt i FN:s barnkonvention.

Boken vänder sig till grundlärarstudenter med inriktning mot fritidshem och redan yrkesverksam personal i fritidshem.

Om författarnaHelene Elvstrand är docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Hon har intresserat sig för olika aspekter relaterade till fritidshemmets verksamhet och med ett särskilt fokus på barns delaktighet. Lina Lago är docent i pedagogiskt arbete och lektor i Tema barn vid Linköpings universitet. Hon har forskat om bland annat övergångar i skolans tidiga år och barns perspektiv och relationer i fritidshem.

Fritidshemmet ska ge barn möjlighet till lärande, delaktighet och tillgång till en meningsfull fritid. Denna bok erbjuder teoretiska, historiska och praktiska perspektiv på fritidshemmets verksamhet, och ger läsaren en unik inblick i dess särskilda pedagogik. En grundläggande utgångspunkt är att länka forskning och teori till praktiken genom att spegla såväl fritidshemmens historia som deras nutida pedagogiska verksamhet via yrkespersoner som arbetat och arbetar med yngre skolbarn utanför skoltid.Fritidshemmets pedagogik möjliggör en djupare förståelse av fritidshemmets uppdrag och verksamhetens centrala begrepp. Exempel på teman som behandlas är:• delaktighet och barns perspektiv• relationen till hemmet och skolan• särskilda former av lärande• omsorg, undervisning och meningsfull fritid.Boken samlar aktuell forskning och är oundgänglig läsning för blivande och verksamma lärare inom fritidshem. Den är även relevant för skolledare och lärare som vill öka sin förståelse för fritidshemmens roll och pedagogiska verksamhet.

Sociala relationer är ett kunskapsområde som alla lärare behöver ha god teoretisk och praktisk kunskap om. Särskilt viktigt är det i fritidshemmet där en betydande del av uppdraget består av att skapa förutsättningar för och arbeta med elevers relationer.

Sociala relationer i fritidshemmet utgår ifrån elevers egna relationer till varandra, samt den betydelsefulla relationen mellan lärare och elever, och introducerar flera centrala aspekter av relationsskapande. Det här är viktiga kunskaper då man ska arbeta med elevers lärande, förebygga mobbning och skapa ett gynnsamt skolklimat.

Sociala relationer i fritidshemmet introducerar aktuell forskning och teoretiska perspektiv på sociala relationer. Exemplen är hämtade från författarnas egen forskning om fritidshem och berör områden som digitala verktyg, delaktighetsfrågor, övergångar och elevers perspektiv.

Boken riktar sig främst till lärare i fritidshem, samt studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem. Den är även relevant för andra grupper inom skolverksamheten, såsom personal inom elevhälsa och skolledare.

 

I boken betonas att det är viktigt för lärare i fritidshem att vara medveten om olika perspektiv på relationsskapande och att metoderna anpassas till olika situationer. Fritidshemmens uppdrag, villkor och olika förutsättningar diskuteras. (...) den har mycket att ge som grund för diskussioner med studenter på grundlärarprogrammet och för pedagoger på fritidshem

BTJ-häftet nr 9, 2021

Den här boken beskriver teorier och metoder som har visat sig vara framgångsrika för att skolverksamheten ska fungera som skyddsfaktor för barn och unga, så att de kan ta sig an livet med framtidstro. Områden som behandlas är exempelvis: • hur skolmiljön kan utformas för välbefinnande• hur regler, ramar och konsekvenser används effektivt• hur elevers delaktighet och inflytande stärks• hur samtal om existentiella och andliga frågor, om olika kulturer och om litteratur stärker elevers upplevelse av tillhörighet i samhället och i skolan• hur fritidshemmets verksamhet och arbete med föräldrar skapar skyddsfaktorer. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor och förslag till vidare läsning och boken kan också användas i kollegialt lärande. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare och rektorer från förskola till gymnasium, men också till andra som intresserar sig för skolverksamhetens funktion som skyddsfaktor.