Specialundervisning

Så skapar du en meningsfull vardag för personer med kognitiva svårigheter.

Hur kan omsorgspersonal ge stöd till en meningsfull och individuellt anpassad vardag för personer med kognitiva svårigheter? Denna bok erbjuder ett djuplodande svar genom att presentera ett pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA). Det är en metodik som har utvecklats och förfinats i över tolv år för att stödja människor med kognitiva funktionsnedsättningar, inklusive intellektuell funktionsnedsättning, autism och demens.

I denna fjärde omarbetade och utökade upplaga går författarna igenom grundläggande begrepp som kognition, KASAM och PERMA från den positiva psykologin. Dessa kombineras med praktiska metoder och verktyg för att sätta varje individs unika behov och förmågor i centrum och kompensera personens förmågor och svårigheter, vilket gör boken både teoretiskt grundad och praktiskt användbar.

Författarna delar med sig av sina omfattande erfarenheter och insikter från utbildningar, forskning och praktiskt arbete. Budskapet är att du kan bidra till att personen du stödjer upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i vardagen och därmed ökad livskvalitet. Ditt bemötande och förhållningssätt kan göra verklig skillnad.

Detta är en ny upplaga av boken som först gavs ut av Komlitt som Gothia Kompetens förvärvade i augusti 2023. Innehållet är genomgående omarbetat, aktualiserat och utökat och boken har dessutom fått nytt omslag, ny form och nya illustrationer.

En bok om hur vi tillsammans skapar en meningsfull och begriplig lärmiljö där undervisningen möter behoven hos elever med svag teoretisk begåvning.

Den här boken är oumbärlig eftersom den ger konkreta, praktiska och forskningsförankrade verktyg för att förstå, undervisa och lyckas med den ofta förbisedda elevgruppen med svag teoretisk begåvning. Risken är nämligen stor att dessa elever inte får de kunskaper och den progression de behöver, att de möts av överkrav och inte utvecklar ett akademiskt självförtroende med tillit till den egna förmågan. Det påverkar deras självbild, psykiska hälsa och framtidsmöjligheter.

Boken beskriver hur elever som ibland kallas ”gråzonsbarn” riskerar att bli kognitivt överbelastade och varför deras svårigheter ofta misstolkas som NPF, dyslexi eller språkstörning. Boken ger en genomgång av teoretisk begåvning och centrala kognitiva funktioner, såsom arbetsminne, mentaliseringsförmåga, exekutiva funktioner, perception, automatisering och generalisering, och förklaringar hur dessa påverkar elevernas lärande i praktiken.

Genom konkreta exempel visar boken hur scaffolding, modellering och tillsammansarbete kan stärka elevernas akademiska självförtroende och minska känslan av att undervisningen inte är begriplig, hanterbar eller meningsfull.

Läsaren får förklaringar av centrala begrepp som biologiskt primärt och sekundärt kunnande samt hur undervisning behöver utformas inom den proximala utvecklingszonen för att skapa verkliga möjligheter till lärande.

Jenny Vidarsson lyfter vilka behov elevgruppen har och hur du kan skapa en undervisning som tillgodoser dem och främjar inlärning. Du får strategier för att, konkretisera och tydliggöra syfte, anpassa tempo och innehåll, bevaka framsteg för att möjliggöra progression, främja generalisering och informationsorganisering samt planera lektioner som möter elevgruppens behov.

Författaren visar också hur vi kan nyttja elevhälsans professioner för att utveckla skolans kärnuppdrag och genom ett samarbete utgöra en oslagbar expertis.

Jenny Vidarsson är legitimerad psykolog med fördjupade kunskaper i pedagogisk psykologi, neuropsykiatri samt organisation och ledarskap. Utöver lång erfarenhet som skolpsykolog och ledande funktion inom elevhälsa har Jenny arbetat många år inom allmänpsykiatrin och beroendevård med fokus på utredning och diagnostisering.

Formgivare: Catharina Ekström.

Skapa delaktighet och klarhet med tydliggörande pedagogik.

Louise Ardoris går i sin exempeldrivna bok metodiskt igenom grunderna i den tydliggörande pedagogiken. Du kommer att på ett metodiskt och nyanserat sätt nå målet – att skapa delaktighet och klarhet!

Hur gör vi för att hamna rätt? Hur kan vi förbättra kommunikationen och minska det kaos som uppstår på grund av oro och missförstånd? Och vad behöver vi tänka på för att hålla arbetet med tydliggörande pedagogik levande över tid? 

Den tydliggörande pedagogiken rymmer både förhållningssätt och metod, och ger oss stora möjligheter att skapa förutsägbarhet, flexibilitet och en bättre kommunikation för personer med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning.

Louise Ardoris är en uppskattad utbildare och handledare inom LSS och liknande verksamheter. Hon är utbildad inom bland annat pedagogik, handikapprätt och handikappvetenskap och har lång erfarenhet av att arbeta med personer med autism och andra neuropsykiatriska eller kognitiva funktionsnedsättningar. Hon har utbildats i tydliggörande pedagogik både i Sverige och vid TEACCH i USA.

Sagt om boken: Det är en bra metodisk handbok som visar hur tydliggörande pedagogik kan användas för att skapa delaktighet och göra vardagen mindre kaotisk för personer med diagnoser inom autismspektrumet eller med intellektuell funktionsnedsättning. /Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 1 2025

Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik beskriver och bygger broar mellan tre dimensioner av det specialpedagogiska kunskapsfältet: ideologi och politik, vetenskap och teori och verksamhet och praktik.

Boken ger inblickar i specialpedagogikens ideologiska anknytning, beskriver och problematiserar specialpedagogiska perspektiv och teorier och lyfter fram praktikens villkor och specialpedagogiska insatser i skolans dagliga verksamhet.

Centralt i boken står skolans och utbildningens möte med elever i behov av särskilt stöd och kunskapsbildning om villkor och förutsättningar för pedagogisk inkludering grundad i processerna delaktighet, kommunikation och lärande.

Författaren granskar kopplingen mellan kunskapsbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och lyfter fram betydelsen av att specialpedagogik kopplas till skolforskning och skolutveckling. Hon pekar på hur den kompetens och det kunnande som inryms i det vardagliga specialpedagogiska arbetet kan tas tillvara i skolans kvalitetsarbete.

Boken vänder sig dels till studenter på lärarutbildning och specialpedagogiska påbyggnadsprogram, dels till verksamma lärare, specialpedagoger och speciallärare i förskola och skola samt till skolledare i olika verksamheter.

Om författarenAnn Ahlberg är professor emerita i specialpedagogik vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Hon har mångårig erfarenhet av undervisning och forskning om barns och elevers delaktighet och lärande i förskola och skola.

Sagt om boken”Ann Ahlberg beskriver teori och praktik i det specialpedagogiska kunskapsområdet ur tre perspektiv: det ideologiska, det politiska och det vetenskapliga. Hon lyckas genom metaforen "bygga broar" skapa en förståelse för hur dessa dimensioner behöver hänga ihop och hur komplext området är. […] Boken är välskriven med en vetenskaplig approach och hänvisningar till rapporter som den intresserade kan fördjupa sig vidare i. Det är en skrift att läsa på djupet för personer aktiva inom området, konkret arbetande i skola, under utbildning till specialpedagog eller inom forskning med ambitioner att skapa ny kunskap inom fältet.” BTJ häfte 13122029. Lektör Eva Pennegård.

Senare års genomgripande reformer i den svenska skolan handlar inte bara om pedagogiska frågor utan har även en påtaglig ideologisk prägel. Från att ha haft funktionen som samhällets viktigaste instrument för demokratisk utveckling, jämlikhet, jämställdhet och gemenskap har skolan alltmer blivit en arena där kunskap ses som nyckeln till framgång på en global marknad.

Denna fjärde omarbetade upplaga belyser hur skolan hanterar den naturliga variationen i olikheter mellan elever samt vilka kunskaper lärare behöver för att skapa goda lärandemiljöer för alla barn och unga. Boken redogör för ett antal forskningsprojekt där verksamheten för elever i behov av särskilt stöd studerats. Lärarutbildningens betydelse för möjligheten att skapa optimala lärandebetingelser för alla elever tas upp liksom konsekvenser av att allt fler elever utreds och får diagnoser. I boken beskrivs också internationella förhållanden samt överenskommelser med betydelse för synen på en inkluderande skola - en skola för alla - och de utmaningar en sådan skola innebär.

Sagt om boken"Hur hanterar vi den naturliga variationen av olikheter mellan skolans elever och vad innebär egentligen det oklara begreppet specialpedagogik? --- Persson argumenterar för ett relationellt perspektiv, dvs. en interaktion som sker i samspel med skolans övriga pedagogiska verksamhet. Det handlar om en verksamhet som arbetar långsiktigt, där inte bara eleven utan också läraren och lärmiljön är i fokus för specialpedagogiska åtgärder. --- Denna tankeväckande och angelägna bok är oumbärlig för ALLA som arbetar inom skolans värld. Då skapas kanske möjligheter att vi kan få i gång långsiktiga lösningar, som verkligen ger effekt för de elever som behöver extra stöd i någon form." BTJ häfte 13122031 Lektör Elisabeth Eliasson Roos

"... en ganska lättläst bok av en kunnig och väl insatt författare." Publiceras i BTJ-häftet nr 5, 2019. Lektör Marianne Ericson

Om författarnaBENGT PERSSON är senior professor i specialpedagogik och har varit verksam vid Högskolan i Borås, Göteborgs universitet och Universitetet i Agder, Norge. Han har mångårig erfarenhet som klasslärare och speciallärare i grundskolan och har haft ett stort antal expertuppdrag inom det specialpedagogiska området såväl i Sverige som internationellt.

Boken presenterar konkreta strategier som kan användas i klassrummet för att främja lärande och delaktighet hos elever med adhd och autism.

I den första delen, Psykologiska perspektiv, beskrivs diagnoskriterier, utredningsprocessen, hur adhd och autism uttrycks i vardagen samt en rad sociala och kognitiva förklaringsmodeller som är relaterade till tillstånden.

Den andra delen, Pedagogiska perspektiv, knyter de psykologiska teorierna till olika vardagssituationer i skolan och redogör för olika strategier för stöd, såsom ledarskap i klassrummet, struktur i tid och rum, stöd för motivation, lärande och kamratrelationer. Boken riktar sig till specialpedagoger, speciallärare, lärare och skolpsykologer verksamma i skolan.

Sagt om bokenBoken är innehållsrik med god vetenskaplig förankring och är samtidigt relativt lättläst. Helhetsbetyg 5 av 5. Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 14, 2023.

Om författarnaFörfattare till del 1 Psykologiska perspektiv: Matilda Frick är psykolog, fil.dr i psykologi, lektor vid Stockholms universitet och forskare vid Uppsala universitet. Emilia Thorup är psykolog, fil.dr i psykologi, lektor vid Lunds universitet och forskare vid Uppsala universitet. Johan Lundin Kleberg är psykolog, docent i psykologi, lektor vid Stockholms universitet och forskningsspecialist vid Karolinska institutet

Författare till del 2 Pedagogiska perspektiv: Nina Klang är lärare, docent i pedagogik vid Uppsala universitet och lektor i specialpedagogik vid Mälardalens universitet. Martin Karlberg är lärare, fil.dr i didaktik och lektor vid Uppsala universitet. Ingrid Olsson är docent i pedagogik och lektor i didaktik vid Uppsala universitet. Kersti Vikström är legitimerad speciallärare vid Lindbackens skola i Uppsala med mångårig erfarenhet av arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Om Autism och ADHD i skolan och tydliggörande pedagogikI boken Autism och adhd i skolan – handbok i tydliggörande pedagogik förklarar författarna elevernas ojämna förmågor och svårigheter, hur de kan upptäckas i skolan och framför allt hur du med tydliggörande pedagogik kan anpassa undervisningen och skoldagen. Med tydliggörande pedagogik blir skolan begriplig, hanterbar och meningsfull. Tack vare enkla tekniker kan du kompensera för nedsatta funktionsförmågor och dra nytta av elevernas styrkor, så att dina elever kan nå kunskapsmålen. Det är dags att låsa upp alla dörrar och skapa en tillgänglig skola!

Autism och adhd i skolan är en praktisk handbok är skriven för alla inom skolans värld, främst från förskoleklass till årskurs 9: lärare, speciallärare, personal inom elevhälsan, pedagoger på fritidshem och elevassistenter. Den kan med fördel även inspirera personal i gymnasieskolan och läsas av föräldrar.

Sagt om boken:”Bokens styrka är de många exempel som ges och den fungerar bra som praktisk handbok för pedagoger. De olika strategier som presenteras passar de flesta elever i skolan och kan ses som verktyg för att skapa en inkluderande lärmiljö som är förutsägbar, tydlig och ger möjlighet till såväl energi och motivation som återhämtning. Ett angeläget avsnitt tar upp motivationens väsentliga betydelse för lärande och inspiration.”Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 2, 2018

”Hur kan vi pedagoger arbeta för att skoldagarna ska vara begripliga, hanterbara och meningsfulla för alla elever? Boken Autism och ADHD i skolan - handbok i tydliggörande pedagogik - ger nödvändiga nycklar för att öppna även de dörrar med flest lås. Den ger konkreta exempel, övningar och tekniker även för oss som möter dessa elever i gymnasiet. Den inspirerar oss att ännu mer jobba för en skola som är tillgänglig för alla.”Joakim Blom, samordnare, Annica Svartserud, Specialpedagog och Anna Lindberg, lärare i svenska och engelska, Rudbecks AST- enhet.

Specialdidaktik är undervisning som tar hänsyn till att elever är olika; att alla barn och unga har en egen unik uppsättning av förmågor och förutsättningar. Ett specialdidaktiskt förhållningssätt innebär att undervisningen förbereds för att möta olika behov. Det är en proaktiv didaktik. I den breda basen, det vill säga undervisningens pedagogik och didaktik, skapas en gemensam sammanhållen kunskapskontext av hög kvalitet och med variation. Specialdidaktik är för alla elever.

I boken presenteras aktuell forskning inom området pedagogisk psykologi. Forskningsläget kopplas sedan till didaktiska aspekter av undervisning och konkreta metoder för klassrummet.

Boken vänder sig till alla som är intresserade av hur man kan skapa rika tillfällen för lärande bland annat genom förhållningssätt, relationer och undervisningens detaljer.

Författaren Emma Leifler är lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon undervisar på grundlärarprogram, ämneslärarprogram och specialpedagogiska program. Emmas forskningsintresse rör inkludering och hur elever på bästa sätt kan utvecklas och må bra i skolan.

Hur hindrande språkstörningen blir i en viss situation beror på hur de språkliga kraven ser ut – och skolmiljön är full av språkliga krav. Den här boken ger fakta och praktiska råd till lärare, föräldrar och andra vuxna som möter barn med språkstörning.

Ingår i serien Lärpocket. 

Särskilda undervisningsgrupper – kunskap och vidgade perspektiv

I dag är särskilda undervisningsgrupper en etablerad del av skolans organisation. Samtidigt väcker de komplexa frågor om styrning, pedagogik, elevstöd och inkludering. I den här boken ges en fördjupad och nyanserad genomlysning av särskilda undervisningsgrupper – från skolans vardag till övergripande strukturer och styrformer. Författarna visar på den stora variation som finns i hur grupperna organiseras och används, och problematiserar både möjligheter och risker i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Boken vidgar perspektiven på hur skolor kan organisera sin verksamhet och sitt elevstöd. Den vänder sig till alla i skolan som vill fördjupa sin förståelse av särskilda undervisningsgrupper och använda den kunskapen i skolutvecklingsarbete samt i välgrundade beslut om lärande och stödinsatser.

Författare:

Max Hjorton är legitimerad lärare för åldrarna F-6 och specialpedagog. Han har arbetat som lärare i förskola och skola, specialpedagog inom skola och övergripande specialpedagog i central elevhälsa. Fokusområden är samverkansfrågor, problematisk skolfrånvaro, processledning och professionsutveckling.

Innehåll:

1. De särskilda undervisningsmiljöernas återkomst i ett historiskt och framåtriktat perspektiv, av Gunnlaugur Magnússon   

2. Byggstenar och hinder med särskilda undervisningsgrupper – spaning från ett forskarperspektiv, av Emma Leifler   

3. Demokrati och särskilda undervisningsgrupper, av Niclas Fohlin     

4. Att tro på varje elev, skolkultur som möjliggörare, av Denice Sverla   

5. Särskilda undervisningsgrupper – i spänningsfältet mellan elevens behov och skolans organisatoriska villkor, av Sabina Durakovic    

6. Att känna att man fungerar – och lära sig hur: Metakognition och undervisning i särskilda undervisningsgrupper, av Petri Partanen    

7. Utred för att förstå – anpassa för att tillgodose behov, av Max Hjorton     

8. Lagom är inte bäst, av Maria Wiman   

9. Att arbeta i särskild undervisningsgrupp, av Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd    

10. Att organisera för tillgänglighet, av Elinor Kennerö Tonner

Särskilt begåvade barn lär sig tala och läsa ovanligt tidigt, har ett omfattande ordförråd, utmärkt minne samt en ovanligt stark känsla för rättvisa och ärlighet. De utvecklas mycket snabbare än sina jämnåriga, vilket bland annat påverkar deras självbild, kompisrelationer och skolarbete. Detta försprång ger många fördelar, men kan också göra att barnen får svårt att passa in eller att de blir understimulerade i skolan.

Barn med mycket hög begåvning har länge varit osynliga, men med rätt uppmärksamhet och stimulans kan deras medfödda potential utvecklas. Silverman beskriver därför vad särskild begåvning egentligen är, hur den kan upptäckas och vad barn och unga behöver hemma och i skolan. 

Boken är skriven för föräldrar, psykologer, lärare och övrig skolpersonal.

För det svenska förordet samt fackgranskning svarar Johanna Stålnacke, psykolog, fil.dr i psykologi och Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik.

Utmaningarna är stora och många i dagens skola och eleverna har väldigt olika förutsättningar. Vad kan en speciallärare med specialisering inom språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling bidra med i skolans arbete? Och hur arbetar en speciallärare med specialisering intellektuell funktionsnedsättning?Speciallärarens uppdragsbeskrivning och arbetsuppgifter är varierande. Det kan handla om att göra pedagogiska utredningar, ge stöd individuellt och i grupp, föreslå anpassningar i lärmiljön, undervisningen och bedömningspraktiken. Men också att granska den rådande praktiken, hålla sig uppdaterad om forskningsfronten och att presentera nya rön för kollegor. Samverkan med andra professioner, både inom och utanför skolan, är en viktig uppgift. I bokens andra upplaga har ett flertal kapitel tillkommit. Två rör specialiseringen intellektuell funktionsnedsättning, ett är ett fördjupande kapitel om matematikspecialiseringen och ett handlar om specialläraren i det flerspråkiga klassrummet. Den bild av specialläraren som växer fram i boken är en kollega som är mitt i klassrummet och som fungerar som stöd till både enskilda elever i sårbara lärandesituationer och till kollegor i behov av handledning och ny kunskap. 

Barbro Bruce (red.) är legitimerad logoped, doktor i medicinsk vetenskap och docent i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik. Bokens övriga författare är alla verksamma inom fältet specialpedagogik.Lotta Anderson fil. dr, docent i specialpedagogik och tidigare universitetslektor i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik vid Malmö universitet. Annette Byström är specialpedagog och speciallärare och arbetar som adjunkt i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad inom specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet, specialisering språk-, skriv- och läsutveckling. Catarina Grahm är specialpedagog, och arbetar som universitetsadjunkt i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Ingemar Holgersson är fil. dr i teoretisk fysik och arbetade under 35 år som universitetslektor i matematik och matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.Ulrika Ivarsson är speciallärare med specialisering grav språkstörning. Maria Kragh är specialpedagog och speciallärare.Linda Plantin Ewe är specialpedagog och arbetar som universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Cecilia Segerby är lektor i matematikdidaktik och speciallärare i matematik och arbetar som lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad inom specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet, specialisering matematikutveckling. Helena Sjunnesson är fil. lic.i pedagogik med fortsatta forskarstudier mot en doktorsexamen.  Helena arbetar även som adjunkt vid Högskolan Kristianstad. Anna-Karin Svensson är fil. dr i pedagogik och arbetar som lektor i pedagogik/specialpedagogik vid Malmö universitet. Catarina Wästerlid är utbildad specialpedagog och speciallärare i matematik och arbetar som adjunkt i matematikdidaktik inom speciallärarprogrammet med inriktning matematikutveckling samt grundlärarutbildningarna vid Högskolan Kristianstad.Daniel Östlund är docent och biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.

Det är många lärare och skolledare som har frågor om ämnet svenska som andraspråk, ofta eftersom skolans styrdokument inte är särskilt tydliga. Den här boken är ett stöd i arbetet med att utveckla organisationen av, och undervisningen i, svenska som andraspråk i grundskolan.

 I boken svarar författaren på bland annat följande frågor:

Boken vänder sig främst till huvudmän, skolledare och rektorer, men kan med förtjänst även läsas av klass- och ämneslärare som har flerspråkiga elever i sina klassrum men undervisar i andra ämnen än svenska som andraspråk.

Boken är verksamhetsnära men inte undervisningsnära, ett gediget tillskott i debatten. Betyg 4. 

BTJ-häftet nr 17, 2020.

Ett strukturerat arbetssätt för att identifiera, förstå och åtgärda skolfrånvaro – med ökad närvaro som mål.

Skolfrånvaro är en av skolans största utmaningar. Så hur kan vi tidigt upptäcka skolfrånvaro, förstå dess orsaker och skapa effektiva insatser?

Denna handbok presenterar Prinsmodellen – ett forskningsbaserat, datadrivet arbetssätt för att identifiera, analysera och åtgärda skolfrånvaro. Modellen adresserar inte bara skolfrånvaro med stöd i forskning och beprövad erfarenhet utan kopplar också tydligt insatser till de specifika orsakerna bakom varje enskilt frånvarofall. Prinsmodellen erbjuder en gemensam grundsyn kallad grundbultar och ett strukturerat arbetssätt i fem steg: att identifiera och utreda frånvaro, utforma handlingsplaner, genomföra insatser och följa upp resultaten.

I boken får du bland annat kunskap och verktyg för att hantera all sorts skolfrånvaro, redskap för att analysera, förebygga och åtgärda orsaker på individ-, grupp- och organisationsnivå samt strategier för att skapa hållbara arbetssätt och stärka samverkan inom skolan, men också mellan skola, familj och andra aktörer.

Boken är skriven för alla som möter skolfrånvaro, såväl skolpersonal och skolledare som beslutsfattare. Den är pedagogiskt upplagd så att du kan läsa den från pärm till pärm eller slå upp specifika delar för att direkt hitta det du behöver just nu. Med boken som stöd kan all din erfarenhet, kunskap och professionalitet ännu bättre bidra till att förebygga och effektivt hantera skolfrånvaro – alltid med ökad närvaro som övergripande mål.

Aggie Öhman är civilekonom, skolutvecklare och engagerad debattör med spetskompetens inom skolfrånvaro. Hon är grundare av Prestationsprinsen (prestationsprinsen.se) som började som en blogg och i dag är både en ideell förening och en konsultverksamhet. Med sin Prinsmodell stödjer hon kommuner och skolor i hela Sverige att utveckla sitt arbete med skolnärvaro.

Formgivare omslag: Hanna S. Larsson.

Sagt om boken "Boken riktar sig till personal inom skolan, både lärare, skolledare och elevhälsans personal som möter elever i behov av stöd på grund av frånvaron. [...] Det går att göra nedslag i boken och använda delar i metoden som beskrivs. Texten är lättillgänglig och tydlig. Helhetsbetyg: 4." /Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 8 2025