Teknik: allmänt

Every year, Sweden ranks near the top of the list of the world’s most innovative countries in terms of the number of historically epoch-making innovations, patents granted per capita and innovation start-up companies. The most common reason cited for Sweden’s strength in innovation has been its strong tradition of engineering. But there are other reasons too.

In this book, science writer Eva Krutmeijer and historian Henrik Berggren delve into the structures that created Sweden’s favourable innovation climate. They approach the subject by highlighting fifty important Swedish innovations – and through this diversity they uncover some underlying patterns.

The innovations presented in this book span over three hundred years, and many of them are well known all over the world. The concept of innovation is broadly defined by the authors and includes political and social phenomena that arose in Sweden and were later adopted by other countries. The common denominator for all the innovations presented is that they are used in real life. Through storytelling and a rich amount of illustrations, the book provides a greater insight into both the driving forces of each innovator and the importance of collaboration.

The preface is written by HM the king of Sweden Carl XVI Gustaf. The King is patron of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences and has a keen interest in innovation. The book is produced in cooperation with the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Den 16:e upplagan av Verkstadshandboken innehåller en mängd tabeller och uppgifter med utgångspunkt i utdrag från viktiga och aktuella standarder. Boken kan användas inom tekniska utbildningar och i verkstäder inom industrin. För den som är mekaniskt intresserad är den även oumbärlig i den egna hemma-verkstaden. Praktiskt utförande i fickformat, alltid till hands! Nu i upplaga 16.

Verkstadshandboken ges ut i samarbete med Svenska Institutet för Standarder, SIS.

För dig som arbetar inom skolan finns även kompletterande utgivning:

Många förskollärare upplever det som en utmaning att undervisa i teknik. Vad ska det handla om och hur ska man göra? Den här boken synliggör och diskuterar vad teknik som kunskapsområde i förskolan kan vara och hur undervisning i teknik kan gå till. Bokens undertitel, Robotar möter enkla maskiner, förmedlar budskapet att teknik i förskolan handlar om att introducera den digitala tekniken såväl som traditionella tekniska områden, som bygg och konstruktion och analoga tekniska lösningar. Fokus ligger på att ge didaktiska verktyg för att undervisa i och om teknik, och att visa hur förskolan kan arbeta för att utveckla teknikundervisningen.

Boken är en antologi där varje kapitel utgörs av tankar, resultat och implikationer från studier som författarna har genomfört. På så vis tillgängliggör boken forskning för praktiker och visar på hur den blir relevant och användbar för undervisningen.

Boken vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare, men även annan pedagogisk personal, som vill utveckla sina kunskaper om hur teknikundervisning med de yngre barnen kan gå till.

Bokens huvudredaktörer:Johan Boström är lektor i teknikens didaktik vid Linnéuniversitetet. Jesper Haglund är docent och arbetar som lektor i fysikens didaktik vid Karlstad universitet. Jonas Hallström är professor i teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Pernilla Sundqvist är lektor i naturvetenskapens och teknikens didaktik vid Mälardalens universitet.

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

Människan har en häpnadsväckande förmåga att utvinna och använda naturresurser. Genom årtusendena har detta varit ett tveeggat svärd: det har gjort våra liv rikare och bekvämare, menockså farligare och mer oförutsägbara. Historien om människan och naturresurserna är en berättelse om förbluffande upptäckter och geniala uppfinningar – men även om brustna visioner, politiska konflikter och globala miljöproblem.

Hur har vi blivit så beroende av att utnyttja naturresurser? Och hur ska det bli i framtiden? Teknikhistorikern Per Högselius skildrar naturresursernas roll genom världshistorien – från stenålderns experimenterande med vatten, ved och salt till vår tids kontroversiella utvinning av fossila bränslen, uran och sällsynta jordartsmetaller. Klart står att grävandet, huggandet och pumpandet har format människans väsen.

Varje år rankas Sverige som ett av de ledande innovationsländerna, sett till antal historiskt banbrytande uppfinningar, patent i förhållande till folkmängden eller nystartade innovationsföretag. Den traditionella förklaringen till denna styrkeposition som innovationsland är den starka ingenjörstraditionen i Sverige. Men det finns även andra faktorer som gör att just Sverige haft så många framgångsrika innovatörer.

Vetenskapskommunikatören Eva Krutmeijer och historikern Henrik Berggren utforskar i boken vad det är som har varit ovanligt gynnsamt för framväxten av innovationer. De närmar sig denna fråga genom att lyfta fram femtio betydelsefulla svenska innovationer – genom denna mångfald av nyskapande kan man skönja djupare mönster.

Innovationerna i boken spänner över trehundra år och många är världskända. Författarna har haft en vid definition av begreppet innovation och inkluderat politiska och sociala nyskapelser som uppstått i Sverige och spridits till andra länder senare. Den gemensamma nämnaren är att alla de innovationer som skildras gör nytta. Genom inspirerande berättelser och bilder, ger boken en större förståelse för både den enskilda innovatörens drivkrafter och betydelsen av samarbete.

Boken görs i samarbete med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Förordet i boken är skrivet av H. M. Konungen Carl XVI Gustaf som inte bara är statschef utan också Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens beskyddare – och som personligen har ett stort intresse för uppfinningar och innovationer. Det framåtriktade efterordet är skrivet av akademiens VD, professor Tuula Teeri.

Denna lärobok är skriven för grundkurser i ämnet hållbar utveckling på universitet och högskolor.

Författarna fokuserar på innebörden av hållbar utveckling och vilka strategier som kan användas för att uppnå målen. Boken är komplett med den historiska bakgrunden och de nödvändiga grundkunskaperna inom ekologi och miljöeffekter. Den är rik på exempel och grundtonen är positiv. Mänskligheten kommer att kunna lösa de stora problem vi står inför, om viljan finns.

Ett paradigmskifte står för dörren. Allt fler ledande politiker och ekonomer tror att framtidens tillväxt och arbetstillfällen kommer att drivas och skapas av omställningen till ett mer hållbart samhälle. Vi behöver gå från dagens industrisamhälle som drivs av icke förnybara energikällor till ett energieffektivt och resurssnålt samhälle där man tar hänsyn till vad naturen tål. Ett helhetstänkande som integrerar ekologi, rättvisa, sociala och ekonomiska dimensioner är en förutsättning för att klara det.

Om författarnaFörfattarna arbetar aktivt med hållbar utveckling på Chalmers, KTH och ute i samhället och har mångårig erfarenhet av att undervisa i ämnet.Magdalena Svanström är professor vid avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers. Hon undervisar i miljövetenskap och miljö- och hållbarhetsbedömning för blivande ingenjörer och lärande för hållbar utveckling för blivande utbildare. Forskningen har stort fokus på metoder för hållbarhetsbedömning inom avloppsrening med näringsämnesåterföring, biobaserad produktion och komplexa material.Fredrik Gröndahl är docent i industriell ekologi vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik vid KTH. Han undervisar i ekologi, miljöeffekter och hållbar utveckling för blivande ingenjörer och för industri, statliga förvaltningar och kommuner, både nationellt och internationellt. Forskningen är för närvarande koncentrerad på hållbart användande av marina biomassor som alger för produktion av mat, foder och material. Han är också föreståndare för det nationella sjömatscentret Blå Mat vid KTH.

Varje fartyg har sin egen säkerhetsplan och sina genomgångar som är mycket viktiga att ta del av. I detta ämne blir man aldrig fullärd, men genom träning och övning är du bättre rustad i en nödsituation.

Boken innehåller följande kapitel: Benämningar ombord, Regelverken, Säkerhetsarbetet, Kommunikation, Fartygets övergivande, Brandskydd, Arbetarskydd och miljö, Hälso- och sjukvård, Fartygets miljöpåverkan, Stabilitet och Lastsäkring.

Gunnel Åkerblom är en av landets första kvinnliga sjökaptener och är lärare i nautiska ämnen. Hon har tagit fram och utvecklat Basic Safetyutbildningar för bl.a. Wallenius Marine och ett flertal läromedel för Marinen.

Charlotta Boberg Gustafsson är illustratör och grafisk formgivare med utbildning inom informationsdesign.

Ingenjörerna är sammanflätade med Sveriges moderna historia. De var ett par tusen i slutet av 1800-talet, de är flera hundratusen nu. Genom snilleföretagen gjorde de Sverige rikt, i folkhemmet konstruerade de den grundläggande välfärden – vatten och avlopp, kollektivtrafik, ljus över landet … De ledde rationaliseringsrörelsen, de påverkade samhällsanalysen. Efter andra världskriget blev Sveriges upprustning drivkraften i teknikens utveckling, idag sporras den av spel och musik. Med kärnkraften fick ingenjörernas auktoritet en törn, nu kan de bidra till att rädda klimatet. Gunnar Wetterberg skildrar den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

Karlebo handbok har varit verkstadsfolkets bibel sedan 1936. Den 16:e upplagan är kraftigt omarbetad och utvidgad. Nya områden har tillkommit och all text och bild är granskad och uppdaterad. Idag riktar sig boken till tekniker på alla nivåer, från skolelev till civilingenjör. Den tjänar som lärobok och uppslagsverk med särskilt fokus på produktion och dess förutsättningar. Kapitel 15, Produktionssystem, finns även tillgängligt som e-bok.

Avsnitt om exempelvis material, maskinelement, tribologi, produktionssystem, arbetsmätning, simulering och limning är nyskrivna. Helt nya avsnitt har införts om verktygsmaskiner, NC-teknik, industrirobotar, underhåll, kommunikation och information, mekatronik, elbilar, batterier och miljöteknik. Tabeller och hänvisningar till standarder är uppdaterade.

Boken ger en bra och lättillgänglig kunskap i ämnen som en ingenjör bör kunna – allt från matematik till miljöfrågor, fysikaliska begrepp, värmeteknik, hållfasthetslära, ellära, material med mera. Den ger också stöd till annan ämneslitteratur och för att friska upp minnet av tidigare kunskaper. Om boken används som handbok hittar du här det mesta från gamla måttenheter till materialtabeller och senaste standard inom olika områden.

Karlebo-serien består av kvalificerade tekniska handböcker som blivit ett begrepp inom svensk industri och utbildning. Böckerna produceras i samarbete med ledande svenska experter.

Sagt om boken[...] Karlebo handbok är välskriven, lättläst och lättillgänglig med många utmärkta figurer och tabeller och den är därför mycket användbar för den yrkesverksamma maskiningenjören. Boken kan med fördel användas både som lärobok och som uppslagsverk. Tidigare upplagor bör bytas ut." Michaël Norberg, lektör, BTJ-häftet nr 20, 2015.

Om författarnaRedaktionskommittén har bestått av civilingenjör Lennart Hågeryd, tekn. lic. Stefan Björklund, tekn. dr Göran Gustafsson och docent Bengt Rundqvist. Den har gjort merparten av arbetet med den nya upplagan och har haft ansvaret för innehållet, men flera nya medförfattare och granskare har medverkat. Många av landets främsta experter inom sina områden medverkar.

Sedan urminnes tider har vi människor försökt att förstå världen genom att se mönster och strukturer i tillvaron. Denna förmåga bör ha utvecklats någon gång för 70 000-100 000 år sedan och lär vara unik för vår art.

Hos autistiska personer är denna förmåga att särskilja och systematisera extra känslig. Al var en pojke som tidigt visade en förmåga att systematisera och uppfinna nya saker. Som 12-åring läste han Newton och under tonåren skulle han sedan ta fram sina första vetenskapliga patent och bli en berömd uppfinnare. Jonah är en annan pojke som har sett mönster tydligare än andra barn. Men för honom har hans unika förmåga isolerat honom från världen och gjort livet till en svår kamp.

Mönstersökare handlar om Al och Jonah och människans vilja att förstå och systematisera. Den handlar om hur förmågan att söka mönster har varit avgörande för vår utveckling. Och varför vi måste se autistiska personers läggning som en möjlighet istället för ett hinder.

Simon Baron-Cohen är professor i Cambridge och anses vara en av världens främsta forskare inom autism, som han har studerat i trettiofem år. Mönstersökare har redan nått en stor publik och håller på att översättas till flera språk.