Teknik: allmänt

Den 16:e upplagan av Verkstadshandboken innehåller en mängd tabeller och uppgifter med utgångspunkt i utdrag från viktiga och aktuella standarder. Boken kan användas inom tekniska utbildningar och i verkstäder inom industrin. För den som är mekaniskt intresserad är den även oumbärlig i den egna hemma-verkstaden. Praktiskt utförande i fickformat, alltid till hands! Nu i upplaga 16.

Verkstadshandboken ges ut i samarbete med Svenska Institutet för Standarder, SIS.

För dig som arbetar inom skolan finns även kompletterande utgivning:

Verkstadshandbokens övningshäfte (upplaga 14) är det kompletterande elevmaterialet till Verkstadshandboken (upplaga 16). I övningshäftet kan eleven till exempel träna i att söka uppgifter och att använda tabeller och nomogram.

Verkstadshandboken innehåller en mängd tabeller och uppgifter med utgångspunkt i utdrag från viktiga och aktuella standarder. Boken kan användas inom tekniska utbildningar eller i verkstäder inom industrin. För den som är mekaniskt intresserad är den även oumbärlig i den egna hemma-verkstaden. Praktiskt utförande i fickformat, alltid till hands!

Verkstadshandboken ges ut i samarbete med Svenska Institutet för Standarder.

För dig som arbetar inom skolan finns även en praktisk lärarhandledning till Verkstadshandboken. Den innehåller facit till övningshäftet samt kommentarer och pedagogiska tips till handboken.

Ingenjörerna är sammanflätade med Sveriges moderna historia. De var ett par tusen i slutet av 1800-talet, de är flera hundratusen nu. Genom snilleföretagen gjorde de Sverige rikt, i folkhemmet konstruerade de den grundläggande välfärden – vatten och avlopp, kollektivtrafik, ljus över landet … De ledde rationaliseringsrörelsen, de påverkade samhällsanalysen. Efter andra världskriget blev Sveriges upprustning drivkraften i teknikens utveckling, idag sporras den av spel och musik. Med kärnkraften fick ingenjörernas auktoritet en törn, nu kan de bidra till att rädda klimatet. Gunnar Wetterberg skildrar den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

År 1876 grundade Lars Magnus Ericsson en firma, som redan under hans tid växte från en liten verkstad till ett ledande exportföretag. I dag har Ericsson överlevt fem–sex stora teknikskiften och tre–fyra finanskriser.

Historien om Ericsson är en stor och viktig del av telekommunikationernas utveckling under 150 år. Telefonin förde människor närmare varandra, knöt samman kontinenter och gjorde det möjligt att bygga upp världsomspännande företag. Den digitala dataöverföringen har öppnat nya medier, revolutionerat produktionsprocesser och skapat om miljarder människors sätt att leva och verka.

Mitt i och i spetsen för detta står ingenjörsföretaget Ericsson, ett av världens ledande telekomföretag, med tiotusentals medarbetare runt hela jorden.

Varje år rankas Sverige som ett av de ledande innovationsländerna, sett till antal historiskt banbrytande uppfinningar, patent i förhållande till folkmängden eller nystartade innovationsföretag. Den traditionella förklaringen till denna styrkeposition som innovationsland är den starka ingenjörstraditionen i Sverige. Men det finns även andra faktorer som gör att just Sverige haft så många framgångsrika innovatörer.

Vetenskapskommunikatören Eva Krutmeijer och historikern Henrik Berggren utforskar i boken vad det är som har varit ovanligt gynnsamt för framväxten av innovationer. De närmar sig denna fråga genom att lyfta fram femtio betydelsefulla svenska innovationer – genom denna mångfald av nyskapande kan man skönja djupare mönster.

Innovationerna i boken spänner över trehundra år och många är världskända. Författarna har haft en vid definition av begreppet innovation och inkluderat politiska och sociala nyskapelser som uppstått i Sverige och spridits till andra länder senare. Den gemensamma nämnaren är att alla de innovationer som skildras gör nytta. Genom inspirerande berättelser och bilder, ger boken en större förståelse för både den enskilda innovatörens drivkrafter och betydelsen av samarbete.

Boken görs i samarbete med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Förordet i boken är skrivet av H. M. Konungen Carl XVI Gustaf som inte bara är statschef utan också Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens beskyddare – och som personligen har ett stort intresse för uppfinningar och innovationer. Det framåtriktade efterordet är skrivet av akademiens VD, professor Tuula Teeri.

Engineering Mechanics: Dynamics excels in providing a clear and thorough presentation of the theory and application of engineering mechanics. It empowers you to succeed by drawing upon Professor Hibbeler's decades of everyday classroom experience and his knowledge of how students learn. The text is shaped by the comments and suggestions of hundreds of reviewers in the teaching profession, as well as many of the author's students.

The 15th Edition in SI units features a large variety of problems, about 30% which are new, which involve practical applications to different fields of engineering.

If you are not using Mastering Engineering, you can purchase access to the videos that accompany this title here.

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

Många förskollärare upplever det som en utmaning att undervisa i teknik. Vad ska det handla om och hur ska man göra? Den här boken synliggör och diskuterar vad teknik som kunskapsområde i förskolan kan vara och hur undervisning i teknik kan gå till. Bokens undertitel, Robotar möter enkla maskiner, förmedlar budskapet att teknik i förskolan handlar om att introducera den digitala tekniken såväl som traditionella tekniska områden, som bygg och konstruktion och analoga tekniska lösningar. Fokus ligger på att ge didaktiska verktyg för att undervisa i och om teknik, och att visa hur förskolan kan arbeta för att utveckla teknikundervisningen.

Boken är en antologi där varje kapitel utgörs av tankar, resultat och implikationer från studier som författarna har genomfört. På så vis tillgängliggör boken forskning för praktiker och visar på hur den blir relevant och användbar för undervisningen.

Boken vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare, men även annan pedagogisk personal, som vill utveckla sina kunskaper om hur teknikundervisning med de yngre barnen kan gå till.

Bokens huvudredaktörer:Johan Boström är lektor i teknikens didaktik vid Linnéuniversitetet. Jesper Haglund är docent och arbetar som lektor i fysikens didaktik vid Karlstad universitet. Jonas Hallström är professor i teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Pernilla Sundqvist är lektor i naturvetenskapens och teknikens didaktik vid Mälardalens universitet.

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

Människan har en häpnadsväckande förmåga att utvinna och använda naturresurser. Genom årtusendena har detta varit ett tveeggat svärd: det har gjort våra liv rikare och bekvämare, menockså farligare och mer oförutsägbara. Historien om människan och naturresurserna är en berättelse om förbluffande upptäckter och geniala uppfinningar – men även om brustna visioner, politiska konflikter och globala miljöproblem.

Hur har vi blivit så beroende av att utnyttja naturresurser? Och hur ska det bli i framtiden? Teknikhistorikern Per Högselius skildrar naturresursernas roll genom världshistorien – från stenålderns experimenterande med vatten, ved och salt till vår tids kontroversiella utvinning av fossila bränslen, uran och sällsynta jordartsmetaller. Klart står att grävandet, huggandet och pumpandet har format människans väsen.

Sedan urminnes tider har vi människor försökt att förstå världen genom att se mönster och strukturer i tillvaron. Denna förmåga bör ha utvecklats någon gång för 70 000-100 000 år sedan och lär vara unik för vår art.

Hos autistiska personer är denna förmåga att särskilja och systematisera extra känslig. Al var en pojke som tidigt visade en förmåga att systematisera och uppfinna nya saker. Som 12-åring läste han Newton och under tonåren skulle han sedan ta fram sina första vetenskapliga patent och bli en berömd uppfinnare. Jonah är en annan pojke som har sett mönster tydligare än andra barn. Men för honom har hans unika förmåga isolerat honom från världen och gjort livet till en svår kamp.

Mönstersökare handlar om Al och Jonah och människans vilja att förstå och systematisera. Den handlar om hur förmågan att söka mönster har varit avgörande för vår utveckling. Och varför vi måste se autistiska personers läggning som en möjlighet istället för ett hinder.

Simon Baron-Cohen är professor i Cambridge och anses vara en av världens främsta forskare inom autism, som han har studerat i trettiofem år. Mönstersökare har redan nått en stor publik och håller på att översättas till flera språk.

Fångar det centrala i vektoranalysenLäroböcker i vektoranalys är ofta kortfattade. Denna bok, som kan användas för såväl grundläggande som mer avancerade kurser, behandlar ämnet mer utförligt. Läroböcker i vektoranalys är ofta kortfattade. Denna bok, som kan användas för såväl grundläggande som mer avancerade kurser, behandlar ämnet mer utförligt.

Bokens pedagogiska idé skiljer sig markant från liknande böcker. Återkommande inslag är tydligt formulerade problem som fångar det centrala i vektoranalysen. Syftet med problemen är dels att väcka intresse för den teori och de metoder som behandlas, dels att stimulera till aktivt lärande.

Boken innehåller genomarbetade och lättillgängliga teoriavsnitt - som börjar med grundläggande vektoralgebra och slutar med kartesiska tensorer och en härledning av vektoranalysens huvudsats. Dessutom ingår ett stort antal konkreta exempel och många tillämpningar.

Sist i varje kapitel finns en sammanfattning av den viktigaste teorin och övningsuppgifter med svar. Ledningar och fullständiga lösningar finns på Libers webbplats. Där finns även ett Appendix med tillämpningar.

Om författarnaJan Scheffel är professor i teoretisk fusionsplasmafysik vid KTH i Stockholm. Han har lång erfarenhet av undervisning och pedagogisk utveckling. År 2014 tilldelades han KTH:s pedagogiska pris.

Lorenzo Frassinetti är lektor i experimentell fusionsplasmafysik vid KTH och har mångårig erfarenhet av undervisning i vektoranalys på programmen Elektroteknik och Civilingenjör och lärare. År 2014 tilldelades han priset Årets lärare.