Per Högselius – författare

Människan har en häpnadsväckande förmåga att utvinna och använda naturresurser. Genom årtusendena har detta varit ett tveeggat svärd: det har gjort våra liv rikare och bekvämare, menockså farligare och mer oförutsägbara. Historien om människan och naturresurserna är en berättelse om förbluffande upptäckter och geniala uppfinningar – men även om brustna visioner, politiska konflikter och globala miljöproblem.

Hur har vi blivit så beroende av att utnyttja naturresurser? Och hur ska det bli i framtiden? Teknikhistorikern Per Högselius skildrar naturresursernas roll genom världshistorien – från stenålderns experimenterande med vatten, ved och salt till vår tids kontroversiella utvinning av fossila bränslen, uran och sällsynta jordartsmetaller. Klart står att grävandet, huggandet och pumpandet har format människans väsen.

Kärnkraften: destruktiv och riskfylld, men också produktiv och hjälpsam. Så var det på 1970-talet, och så är det idag. Drömmen om ren och stabil atomkraft dök upp redan i det tidiga 1900-talets science fiction-litteratur, och under den västerländska atomåldern såg fiktionen ut att bli verklighet. Kärnkraftens bidrag till energiförsörjningen växte i rasande fart, och Sverige blev ett av de länder i världen som investerade mest i storskalig kärnkraftsutbyggnad.  

De senaste decennierna har kärnkraften stagnerat och antalet reaktorer minskar stadigt. Ändå hoppas många på att kärnkraften ska göra comeback. Kärnkraften har blivit säkrare -- men också dyrare.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Teknikhistorikern Per Högselius diskuterar kärnkraften som hot och möjlighet.  

Per Högselius är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hans forskning rör främst energi, naturresurser och infrastrukturer i ett historiskt perspektiv, med fokus på internationella trender. På dessa teman har han bland annat publicerat Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013), Energy and Geopolitics (2019) och The Soviet Nuclear Archipelago: A Historical Geography of Atomic-Powered Communism (medförfattare, 2024).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Oräkneliga är de, människorna som av en eller annan anledning – eller av ingen anledning alls – mött döden på stranden. Somliga har omkommit i masstragedier, som när en tsunami dragit in och förintat allt i sin väg eller när en främmande flotta anlänt och massakrerat befolkningen i någon kuststad. Andra har dött en egen, individuell stranddöd, frambesvärjd av mörka eller ljusa krafter – ibland genom en ren olyckshändelse, ibland av egen fri vilja, ibland på våldets hårda vägnar.

I Döden på stranden utforskar Per Högselius människans förhållande – i nuet och det förflutna – till havsstranden som ett dödens, skräckens och sorgens territorium. Till sin hjälp tar han samtidens berättelser såväl som konst-, film- och litteraturhistorien.

Människan har en häpnadsväckande förmåga att utvinna och använda naturresurser. Genom årtusendena har detta varit ett tveeggat svärd: det har gjort våra liv rikare och bekvämare, men också farligare och mer oförutsägbara. Historien om människan och naturresurserna är en berättelse om förbluffande upptäckter och geniala uppfinningar – men även om brustna visioner, politiska konflikter och globala miljöproblem.

Hur har vi blivit så beroende av att utnyttja naturresurser? Och hur ska det bli i framtiden? Teknikhistorikern Per Högselius skildrar naturresursernas roll genom världshistorien – från stenålderns experimenterande med vatten, ved och salt till vår tids kontroversiella utvinning av fossila bränslen, uran och sällsynta jordartsmetaller. Klart står att grävandet, huggandet och pumpandet har format människans väsen.

Utan trä, inget Sverige.

Av våra svenska granar, ekar, björkar, tallar och aspar har vi skapat alltifrån skepp och papper till stugor och tändstickor. Vi har flottat timmer längs älvar, rest kolmilor och anlagt möbelfabriker.

I denna rikt illustrerade utgåva tecknar Per Högselius kärlekssagan mellan Sverige och träet. Vad utmärker våra svenska träslag? Hur har de använts genom historien? Och hur har trä format oss som nation?

Trä är en folkbildande berättelse för alla som älskar att fälla, klyva, elda och snickra. Per Högselius är professor i teknikhistoria vid KTH. Han skriver regelbundet för Svenska Dagbladet och har givit ut en rad böcker. Boken pryds av vackra foton tagna av Stefan Wettainen.

"Med konkreta och intressanta detaljer beskrivs och levandegörs t.ex. båtbyggnadsteknik och möbeldesign  Det märks att författaren har ett personligt förhållningssätt till skogen och träet. Trä är en naturhistorisk, industrihistorisk och kulturhistorisk berättelse av stort värde och intresse. / Bibliotekstjänst