Att fråga och att svara går igenom de centrala stegen i att skapa och analysera en undersökning. Boken riktar sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen och utredare inom förvaltning. Tonvikten i boken ligger på tekniker för att tolka och analysera ett empiriskt material.Fallstudier och statistik, eller kvalitativ och kvantitativ metod, kompletterar varandra inom samhällsvetenskapen. Bokens huvudsyfte är att visa att de grundläggande vetenskapliga kriterierna egentligen inte skiljer sig mellan dessa perspektiv. Den vetenskapliga logiken är densamma.

Jan Teorell är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Torsten Svensson är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Det finns frågor som kan tyckas så givna att man knappt ska behöva tänka på dem. Den svenska konstitutionen tillhör säkerligen en sådan. Men i länder inte långt från vårt eget, som Ungern och Polen, har konstitutionen rivits upp alarmerande snabbt och med stora konsekvenser som följd. Villkoren för vår demokratiska offentlighet befinner sig i förändring. Och när hjulen snurrar allt snabbare, anklagas författningen stundtals för att inte hänga med. Måste vi slå vakt om grundlagen – eller anpassa den till en ny verklighet?

Fundamentala frågor är en angelägen och prövande samling texter som värnar om nyanser i en samtid som ofta präglas av kravet på att välja sida. I åtta bidrag från några av landets mest insatta akademiker och yrkesutövare kokas frågorna ner till sin essens.

Den moderna staten byggdes enligt de flesta bedömare under det som brukar kallas det långa 1800-talet (ca 1789-1914). Staten gjorde då stora framsteg med att kunna driva in nya skatter, att reformera byråkratin och att via folkräkningar och statistiska centralbyråer kunna kartlägga sitt territorium och sin befolkning. Men vad innebär det egentligen att bygga en stat? Vad var detta statsbyggandes drivkrafter, och hur såg relationen ut mellan byggandet av en stat på den inhemska arenan och de ordnade relationer mellan stater som växte fram på den internationella arenan?

Forskningsprogrammet State Making and the Origins of Global Order in the Long Nineteenth Century and Beyond tilldelades anslag av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2014. Detta är programmets slutrapport.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.

Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.

I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.

Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

De-Centering State Making combines knowledge from comparative politics and international relations, creating a more holistic perspective that moves away from the widespread idea that state making and war are intrinsically linked. The book uses both qualitative and quantitative methods to examine historical and contemporary cases of state making as well as non-European ones, providing an in-depth analysis of the nature and causes of state making, historically as well as in a modern, global environment.

This timely book is an invaluable read for international relations and comparative politics scholars. It will also greatly benefit those teaching advanced undergraduate and graduate courses on state making as it provides a fresh take on the art of state making in a modern world.

Contributors include: J. Bartelson, A. Björkdahl, C. Butcher, A. Goenaga, R. Griffiths, J. Grzybowski, M. Hall, J.K. Hanson, A. Learoyd, E. Ravndal, T. Svensson, J. Teorell, A. von Hagen-Jamar

Efter valet 2018 dröjde det 134 dagar innan Sverige fick en ny regering. Den bestod av samma partier och hade samma statsminister som den förra. Varför blev det så? Och varför tog det så lång tid? Var det regelverkets fel? Den här boken besvarar dessa frågor utifrån omfattande intervjuer med de viktigaste politiska aktörerna, historiska jämförelser med tidigare svenska erfarenheter och statistiska analyser av regeringsbildningsprocesser i sexton andra länder. Svaren står inte enbart att finna i det mest uppenbara, såsom Sverigedemokraternas snabba tillväxt på den politiska scenen, utan även inom Alliansen, vars tidigare unika framgång nu blev dess fall. Av betydelse var även den misstro som initialt präglade förhandlingarna mellan de partier som till slut lyckades enas om Januariavtalet. De låsningar som ledde till den längsta regeringsbildningen i Sveriges politiska historia var inte konstitutionella, utan partipolitiska. (Utgiven med stöd från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.)     

Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskningsintressen ligger inom områdena svensk och jämförande politik, ofta ur ett historiskt perspektiv, och har framför allt handlat om demokrati, demokratisering, korruption och statsbyggnad.  /  Hanna Bäck är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om partier, regeringsbildning och väljarbeteende.  /  Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om politiska partier, regeringsbildning och regeringsstablitet.  /  Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om politiska institutioner, intresseorganisationer, offentliga tjänster och samspelet mellan ekonomiska och politiska förhållanden i demokratiska stater.  

"Super-super-intressant!" (Det politiska spelet, P1, 15 oktober 2020)  

Allmänhetens förtroende för riksdagen, regeringen och de politiska partierna har minskat sedan 2014 års val. Och många oroar sig över den svenska demokratins hälsotillstånd.

Minoritetsregeringar har varit regel snarare än undantag i Sverige under de senaste 100 åren. Men de allra flesta av dessa har haft starkare underlag i riksdagen än den nuvarande regeringen, som styr med mindre än 40 procent av riksdagsmandaten.

Vilken roll spelar antalet riksdagspartier, blockpolitiken och det faktum att ett stort parti inte ingår i något block? Vad betyder det att vänster–högerdimensionen har fått konkurrens av andra dimensioner, som miljö och invandring?

Troligen kommer minoritetsregeringar vara det vanliga i Sverige även framöver. Författarna resonerar om förutsättningarna för att dessa ska kunna styra landet. De beskriver och analyserar det svenska parlamentariska systemets olika delar i ett historiskt och internationellt jämförande perspektiv:

• Partisystemet

• Regeringsbildningen

• Beslutsfattandet i riksdagen

• Genomförandet av vallöften

Rapporten vänder sig till dig som vill förstå hur den parlamentariska demokratin fungerar i dagens Sverige.

Arbetet med SNS Demokratirapport 2017 har letts av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Medförfattare är fyra andra statsvetare: professorerna Hanna Bäck och Jan Teorell vid Lunds universitet samt professor Carl Dahlström och docent Elin Naurin vid Göteborgs universitet.

På många håll i världen är demokratin under hård press. En grundläggande förutsättning för ett välfungerande demokratiskt styrelseskick är ett legitimt och folkvalt parlament. Mot denna bakgrund aktualiseras frågan i vilken utsträckning det svenska parlamentet – riksdagen – förmår att leva upp till sitt demokratiska uppdrag.

Det undersöker författarna till denna rapport genom att närmare granska tre centrala funktioner hos ett parlament i en fungerande demokrati: att representera folket, att effektivt stifta lagar av tillräcklig kvalitet samt att kontrollera regeringsmakten. Ett särskilt kapitel ägnar de åt hot och trakasserier riktat mot politiker, vilket är en stor utmaning för riksdagens möjlighet att uppfylla sin representativa funktion.

Avslutningsvis presenteras förslag på åtgärder som kan stärka riksdagens möjligheter att, även i framtiden och på ett bättre sätt, fullgöra sina demokratiska funktioner.  

Demokratirådet 2026 består av Jan Teorell (ordförande), professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Sandra Håkansson, doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, Daniel Naurin, professor i statsvetenskap vid Universitetet i Oslo och Göteborgs universitet, Johanna Rickne, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning (Sofi) vid Stockholms universitet, och Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det finns frågor som kan tyckas så givna att man knappt ska behöva tänka på dem. Den svenska konstitutionen tillhör säkerligen en sådan. Men i länder inte långt från vårt eget, som Ungern och Polen, har konstitutionen rivits upp alarmerande snabbt och med stora konsekvenser som följd. Villkoren för vår demokratiska offentlighet befinner sig i förändring. Och när hjulen snurrar allt snabbare, anklagas författningen stundtals för att inte hänga med. Måste vi slå vakt om grundlagen – eller anpassa den till en ny verklighet?

Fundamentala frågor är en angelägen och prövande samling texter som värnar om nyanser i en samtid som ofta präglas av kravet på att välja sida. I åtta bidrag från några av landets mest insatta akademiker och yrkesutövare kokas frågorna ner till sin essens.

Att fråga och att svara går igenom de centrala stegen i att skapa och analysera en undersökning. Boken riktar sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen och utredare inom förvaltning. Tonvikten i boken ligger på tekniker för att tolka och analysera ett empiriskt material.Fallstudier och statistik, eller kvalitativ och kvantitativ metod, kompletterar varandra inom samhällsvetenskapen. Bokens huvudsyfte är att visa att de grundläggande vetenskapliga kriterierna egentligen inte skiljer sig mellan dessa perspektiv. Den vetenskapliga logiken är densamma.

Jan Teorell är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Torsten Svensson är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Det finns frågor som kan tyckas så givna att man knappt ska behöva tänka på dem. Den svenska konstitutionen tillhör säkerligen en sådan. Men i länder inte långt från vårt eget, som Ungern och Polen, har konstitutionen rivits upp alarmerande snabbt och med stora konsekvenser som följd. Villkoren för vår demokratiska offentlighet befinner sig i förändring. Och när hjulen snurrar allt snabbare, anklagas författningen stundtals för att inte hänga med. Måste vi slå vakt om grundlagen – eller anpassa den till en ny verklighet?

Fundamentala frågor är en angelägen och prövande samling texter som värnar om nyanser i en samtid som ofta präglas av kravet på att välja sida. I åtta bidrag från några av landets mest insatta akademiker och yrkesutövare kokas frågorna ner till sin essens.

Den moderna staten byggdes enligt de flesta bedömare under det som brukar kallas det långa 1800-talet (ca 1789-1914). Staten gjorde då stora framsteg med att kunna driva in nya skatter, att reformera byråkratin och att via folkräkningar och statistiska centralbyråer kunna kartlägga sitt territorium och sin befolkning. Men vad innebär det egentligen att bygga en stat? Vad var detta statsbyggandes drivkrafter, och hur såg relationen ut mellan byggandet av en stat på den inhemska arenan och de ordnade relationer mellan stater som växte fram på den internationella arenan?

Forskningsprogrammet State Making and the Origins of Global Order in the Long Nineteenth Century and Beyond tilldelades anslag av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2014. Detta är programmets slutrapport.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.

Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.

I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.

Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

De-Centering State Making combines knowledge from comparative politics and international relations, creating a more holistic perspective that moves away from the widespread idea that state making and war are intrinsically linked. The book uses both qualitative and quantitative methods to examine historical and contemporary cases of state making as well as non-European ones, providing an in-depth analysis of the nature and causes of state making, historically as well as in a modern, global environment.

This timely book is an invaluable read for international relations and comparative politics scholars. It will also greatly benefit those teaching advanced undergraduate and graduate courses on state making as it provides a fresh take on the art of state making in a modern world.

Contributors include: J. Bartelson, A. Björkdahl, C. Butcher, A. Goenaga, R. Griffiths, J. Grzybowski, M. Hall, J.K. Hanson, A. Learoyd, E. Ravndal, T. Svensson, J. Teorell, A. von Hagen-Jamar

Efter valet 2018 dröjde det 134 dagar innan Sverige fick en ny regering. Den bestod av samma partier och hade samma statsminister som den förra. Varför blev det så? Och varför tog det så lång tid? Var det regelverkets fel? Den här boken besvarar dessa frågor utifrån omfattande intervjuer med de viktigaste politiska aktörerna, historiska jämförelser med tidigare svenska erfarenheter och statistiska analyser av regeringsbildningsprocesser i sexton andra länder. Svaren står inte enbart att finna i det mest uppenbara, såsom Sverigedemokraternas snabba tillväxt på den politiska scenen, utan även inom Alliansen, vars tidigare unika framgång nu blev dess fall. Av betydelse var även den misstro som initialt präglade förhandlingarna mellan de partier som till slut lyckades enas om Januariavtalet. De låsningar som ledde till den längsta regeringsbildningen i Sveriges politiska historia var inte konstitutionella, utan partipolitiska. (Utgiven med stöd från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.)     

Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskningsintressen ligger inom områdena svensk och jämförande politik, ofta ur ett historiskt perspektiv, och har framför allt handlat om demokrati, demokratisering, korruption och statsbyggnad.  /  Hanna Bäck är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om partier, regeringsbildning och väljarbeteende.  /  Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om politiska partier, regeringsbildning och regeringsstablitet.  /  Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om politiska institutioner, intresseorganisationer, offentliga tjänster och samspelet mellan ekonomiska och politiska förhållanden i demokratiska stater.  

"Super-super-intressant!" (Det politiska spelet, P1, 15 oktober 2020)  

Allmänhetens förtroende för riksdagen, regeringen och de politiska partierna har minskat sedan 2014 års val. Och många oroar sig över den svenska demokratins hälsotillstånd.

Minoritetsregeringar har varit regel snarare än undantag i Sverige under de senaste 100 åren. Men de allra flesta av dessa har haft starkare underlag i riksdagen än den nuvarande regeringen, som styr med mindre än 40 procent av riksdagsmandaten.

Vilken roll spelar antalet riksdagspartier, blockpolitiken och det faktum att ett stort parti inte ingår i något block? Vad betyder det att vänster–högerdimensionen har fått konkurrens av andra dimensioner, som miljö och invandring?

Troligen kommer minoritetsregeringar vara det vanliga i Sverige även framöver. Författarna resonerar om förutsättningarna för att dessa ska kunna styra landet. De beskriver och analyserar det svenska parlamentariska systemets olika delar i ett historiskt och internationellt jämförande perspektiv:

• Partisystemet

• Regeringsbildningen

• Beslutsfattandet i riksdagen

• Genomförandet av vallöften

Rapporten vänder sig till dig som vill förstå hur den parlamentariska demokratin fungerar i dagens Sverige.

Arbetet med SNS Demokratirapport 2017 har letts av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Medförfattare är fyra andra statsvetare: professorerna Hanna Bäck och Jan Teorell vid Lunds universitet samt professor Carl Dahlström och docent Elin Naurin vid Göteborgs universitet.

På många håll i världen är demokratin under hård press. En grundläggande förutsättning för ett välfungerande demokratiskt styrelseskick är ett legitimt och folkvalt parlament. Mot denna bakgrund aktualiseras frågan i vilken utsträckning det svenska parlamentet – riksdagen – förmår att leva upp till sitt demokratiska uppdrag.

Det undersöker författarna till denna rapport genom att närmare granska tre centrala funktioner hos ett parlament i en fungerande demokrati: att representera folket, att effektivt stifta lagar av tillräcklig kvalitet samt att kontrollera regeringsmakten. Ett särskilt kapitel ägnar de åt hot och trakasserier riktat mot politiker, vilket är en stor utmaning för riksdagens möjlighet att uppfylla sin representativa funktion.

Avslutningsvis presenteras förslag på åtgärder som kan stärka riksdagens möjligheter att, även i framtiden och på ett bättre sätt, fullgöra sina demokratiska funktioner.  

Demokratirådet 2026 består av Jan Teorell (ordförande), professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Sandra Håkansson, doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, Daniel Naurin, professor i statsvetenskap vid Universitetet i Oslo och Göteborgs universitet, Johanna Rickne, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning (Sofi) vid Stockholms universitet, och Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det finns frågor som kan tyckas så givna att man knappt ska behöva tänka på dem. Den svenska konstitutionen tillhör säkerligen en sådan. Men i länder inte långt från vårt eget, som Ungern och Polen, har konstitutionen rivits upp alarmerande snabbt och med stora konsekvenser som följd. Villkoren för vår demokratiska offentlighet befinner sig i förändring. Och när hjulen snurrar allt snabbare, anklagas författningen stundtals för att inte hänga med. Måste vi slå vakt om grundlagen – eller anpassa den till en ny verklighet?

Fundamentala frågor är en angelägen och prövande samling texter som värnar om nyanser i en samtid som ofta präglas av kravet på att välja sida. I åtta bidrag från några av landets mest insatta akademiker och yrkesutövare kokas frågorna ner till sin essens.