Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har med åren kommit att bli en integrerad del av svensk rätt. Konventionen har fått stor betydelse för rättsutvecklingen på vitt skilda områden. Europadomstolen i Strasbourg har i snabb takt utvecklat sin rättspraxis och med åren har konventionen allt oftare blivit föremål för tolkning och tillämpning också i svenska nationella domstolar. En särskilt omfattande rättspraxis har utvecklats i fråga om garantier i rättegångsförfarandet, skyddet för privatlivet och familjelivet, yttrandefriheten och egendomsskyddet, men även frihetsberövanden, fängelseförhållanden, utlänningars rättigheter samt frågor om religionsfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och diskriminering har ofta varit föremål för prövning i domstol. I denna sjätte upplaga av Mänskliga rättigheter i europeisk praxis ges en översikt över Europadomstolens omfattande rättspraxis fram till den 1 juli 2022. Även viktigare konventionsrelaterade avgöranden från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen tas upp i boken. Boken vänder sig till alla som på domstolar och andra myndigheter har anledning att tillämpa konventionen men även till advokater och andra som i sin praktiska verksamhet kommer i kontakt med konventionen.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.

Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.

I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.

Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har med åren kommit att bli en integrerad del av svensk rätt. Konventionen har fått stor betydelse för rättsutvecklingen på vitt skilda områden. Europadomstolen i Strasbourg har i snabb takt utvecklat sin rättspraxis och med åren har konventionen allt oftare blivit föremål för tolkning och tillämpning också i svenska nationella domstolar. En särskilt omfattande rättspraxis har utvecklats i fråga om garantier i rättegångsförfarandet, skyddet för privatlivet och familjelivet, yttrandefriheten och egendomsskyddet, men även frihetsberövanden, fängelseförhållanden, utlänningars rättigheter samt frågor om religionsfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och diskriminering har ofta varit föremål för prövning i domstol. I denna sjätte upplaga av Mänskliga rättigheter i europeisk praxis ges en översikt över Europadomstolens omfattande rättspraxis fram till den 1 juli 2022. Även viktigare konventionsrelaterade avgöranden från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen tas upp i boken. Boken vänder sig till alla som på domstolar och andra myndigheter har anledning att tillämpa konventionen men även till advokater och andra som i sin praktiska verksamhet kommer i kontakt med konventionen.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.

Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.

I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.

Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.