Karin Åhman – författare

Svensk juridik är en grundläggande lärobok i juridik där författarna på ett modernt, pedagogiskt och överskådligt sätt beskriver stora delar av det svenska rättssystemet. Boken går förhållandevis djupt för att vara en grundläggande lärobok, samtidigt som författarna lagt ner mycket arbete på att anpassa texten till modernt språkbruk. En mängd exempel och förklarande skisser gör det komplicerade mer lättillgängligt. Författarnas ambition är inte endast att läsaren ska få förståelse för juridiken utan även vinna insikt om hur juridiken används och fungerar i praktiken. Boken behandlar följande rättsområden:• Vad är juridik?• Konstitutionell rätt• Förvaltningsrätt• Personrätt• Allmän förmögenhetsrätt• Avtalsrätt• Köprätt• Fastighetsrätt• Ersättningsrätt• Arbetsrätt• Associationsrätt• Immaterialrätt• Marknadsrätt• Fordringsrätt• Sakrätt• Exekutionsrätt• Familjerätt• Straffrätt• Processrätt Svensk juridik kan med fördel användas på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Statsrättens grunder utgör en kommentar av regeringsformen med anslutande författningar. Även EU-rätten och Europakonventionen behandlas i de delar som rör statsrätten. Statsrätten, eller konstitutionell rätt som den också benämns, handlar om formalia kring riksdagsval, regeringsbildning, normgivning etc., men innefattar också många juridiska frågor med direkt anknytning till politik och det omgivande samhället, t.ex. fri- och rättigheter av ett blandat slag. Det är ett dynamiskt rättsområde och mycket har hänt sedan den förra 6:e upplagan 2018.

I läroboken eftersträvas ett helhetsperspektiv, innebärande att frågor sätts in i ett större sammanhang:

Frågorna är många och av blandad art och svaren kan vara mer eller mindre osäkra. Icke desto mindre måste svar eftersökas med någon form av etablerad juridisk metod och med en fingertoppskänsla för den politiska dimensionen.

I boken ges många hänvisningar till rättsfall, referenslitteratur och även till andra författningar än de rent statsrättsliga.

Övningsbok för Svensk juridik är primärt avsedd att användas som fördjupning och test av kunskapsnivåer vid undervisning med läroboken Svensk juridik, men kan även användas i andra sammanhang där läsaren ska få en grundläggande förståelse för ämnet juridik.

Övningsbok för Svensk juridik har samma kapitelindelning och struktur som läroboken Svensk juridik och i ett inledande avsnitt ges läsaren en introduktion till att studera juridik. Övningsboken innehåller ca 850 frågor av tre olika slag – korta kunskapsfrågor utan lösningsförslag, tillämpningsfrågor med pedagogiska lösningsförslag samt tillämpningsfrågor utan lösningsförslag där en del av frågorna har koppling till rättsfall. Rättsfallen återfinns i boken Rättsfallssamling för Svensk juridik som med fördel används tillsammans med övningsboken för en inblick i hur juridiken omsätts och fungerar i praktiken.

Övningsboken innehåller frågor inom följande rättsområden:

• Konstitutionell rätt

• Förvaltningsrätt

• Personrätt

• Allmän förmögenhetsrätt

• Avtalsrätt

• Köprätt

• Fastighetsrätt

• Ersättningsrätt

• Arbetsrätt

• Associationsrätt

• Immaterialrätt

• Marknadsrätt

• Fordringsrätt

• Sakrätt

• Exekutionsrätt

• Familjerätt

• Straffrätt

• Processrätt

I ett separat avsnitt i övningsboken finns även en ordlista med förklaringar till ca 900 juridiska termer och begrepp.

Övningsbok för Svensk juridik kan med fördel användas som övningsbok på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Grundläggande rättigheter och juridisk metod handlar främst om hur en rättighetsorienterad jurist bör närma sig ämnet såväl teoretiskt som praktiskt (i lagstiftningsärenden och i det tillämpande, praktiska rättslivet). Den kan ses som en introduktion till ämnet grundläggande rättigheter inom den juridiska disciplinen.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.

Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.

I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.

Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Det är över 25 år sedan som Sverige blev medlem i EU och även som Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt. Både EU-rätten och konventionsrätten (europarätten) har utövat inflytande över hur den rättsliga regleringen utformas och hur svensk rätt tillämpas. Detta gäller för i stort sett samtliga rättsområden med några undantag.

I boken besvaras tre frågor: Hur har innehållet i regeringsformen påverkats, både uttryckligt och underförstått? Hur har den juridiska metoden och rättstillämpningen påverkats avseende frågor som rör regeringsformen? Vad har denna påverkan inneburit för den svenska författningskulturen?