Elena Namli – författare

Vad är en rätt handling? Hur kan religiösa traditioner bidra till etisk reflektion? Vad innebär det att respektera människovärdet inom biomedicinsk etik och sexualetik? Detta är några av de många frågor som diskuteras i denna bok, som ger en grundlig introduktion till filosofisk och teologisk etik. Här presenteras klassiska teorier inom normativ etik och etisk teori. Dessa granskas också kritiskt: i dialog med utilitarism och dygdetik argumenterar författarna för en modifierad variant av kantiansk etik, vars grund är principen om lika respekt för vars och ens värdighet. Vidare behandlas tillämpad etik ingående, särskilt politisk etik, miljöetik, biomedicinsk etik och sexualetik. Feministisk etik ges stort utrymme. Läsaren får också inblick i skilda religioners etik. Särskilt uppmärksammas kristen etik, men också judendomens etik och muslimsk etik.Etik vänder sig i första hand till universitetsstudenter, men kan med fördel läsas av var och en som intresserar sig för en kritisk reflektion över moralen.

This book sheds new light on the continuing debate within political thought as to what constitutes power, and what distinguishes legitimate from illegitimate power. It does so by considering the experience of Russia, a polity where experiences of the legitimacy of power and the collapse of power offer a contrast to Western experiences on which most political theory, formulated in the West, is based. The book considers power in a range of contexts – philosophy and discourse; the rule of law and its importance for economic development; the use of culture and religion as means to legitimate power; and liberalism and the reasons for its weakness in Russia. The book concludes by arguing that the Russian experience provides a useful lens through which ideas of power and legitimacy can be re-evaluated and re-interpreted, and through which the idea of "the West" as the ideal model can be questioned.

This book sheds new light on the continuing debate within political thought as to what constitutes power, and what distinguishes legitimate from illegitimate power. It does so by considering the experience of Russia, a polity where experiences of the legitimacy of power and the collapse of power offer a contrast to Western experiences on which most political theory, formulated in the West, is based. The book considers power in a range of contexts – philosophy and discourse; the rule of law and its importance for economic development; the use of culture and religion as means to legitimate power; and liberalism and the reasons for its weakness in Russia. The book concludes by arguing that the Russian experience provides a useful lens through which ideas of power and legitimacy can be re-evaluated and re-interpreted, and through which the idea of "the West" as the ideal model can be questioned.

This book challenges the view that legal positivism should be reduced to a conceptual analysis of legal validity.Instead, Elena Namli reclaims legal positivism as a theory of the relationship between law, morality, and politics. Presenting novel interpretations of the classical works of Herbert L. A. Hart, Joseph Raz, and Jürgen Habermas, Namli frames legal positivism as a theory that makes possible a moral and political critique of valid law. Moreover, this book defends the dialectical relationship between law, politics, and morality by combining a positivist approach to legal validity with a constructivist ethical theory which strengthens the critical potential of legal positivism. Legally valid norms may not always be morally justified, but understanding the moral quality of legal regulations is essential for comprehending modern law.

This volume brings together philosophers, social theorists, and theologians in order to investigate the relation between future(s) of the Revolution and future(s) of the Reformation.

This volume brings together philosophers, social theorists, and theologians in order to investigate the relation between future(s) of the Revolution and future(s) of the Reformation.

In response to the grim realities of the present world Jewish thought has not tended to retreat into eschatological fantasy, but rather to project utopian visions precisely on to the present moment, envisioning redemptions that are concrete, immanent, and necessarily political in nature. In difficult times and through shifting historical contexts, the messianic hope in the Jewish tradition has functioned as a political vision: the dream of a peaceful kingdom, of a country to return to, or of a leader who will administer justice among the nations. Against this background, it is unsurprising that Jewish messianism in modern times has been transposed, and lives on in secular political movements and ideologies. The purpose of this book is to contribute to the deeper understanding of the relationship between Jewish thought, utopia, and revolution, by taking a fresh look at its historical and religious roots. We approach the issue from several perspectives, with differences of opinion presented both in regard to what Jewish tradition is, and how to regard utopia and revolution. These notions are multifaceted, comprising aspects such as political messianism, religious renewal, Zionism, and different forms of Marxist and Anarchistic movements.

Att arbeta med mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning väcker många frågor. Vad innebär det egentligen att mänskliga rättigheter är just rättigheter, och vilka plikter för de med sig? Vilka strategier kan anammas i arbetet mot rasismens normalisering? På vilket sätt ska konventioner tolkas i relation till svensk lagstiftning, och varför är det centralt med ett gott bemötande? I skärningspunkten mellan ledande forskning och praxis i den svenska förvaltningen diskuteras dessa och många andra frågor.Mänskliga rättigheter i teori och praktik: Från idé till förvaltning bidrar med såväl vetenskapliga som praktiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på arbetet med mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige. I boken förenas etik, statsvetenskap och juridik med konkreta frågor och utmaningar som aktörer inom den svenska förvaltningen möter. Ledande forskare inom fältet och offentliganställda med expertfunktioner inom sina myndigheter diskuterar och bidrar med perspektiv på hur mänskliga rättigheter bör förstås, såväl i teori, tillämpning och praktik som i länkarna däremellan.Boken fungerar som ett stöd och ett diskussionsunderlag för att driva arbetet med mänskliga rättigheter framåt. Den vänder sig till dig som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige, med eller utan juridisk kompetens, men även till dig som just nu studerar mänskliga rättigheter för att i framtiden arbeta med ämnet.

Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige tar ett helhetsgrepp om det ansvar som det allmänna har för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare och specialister förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering presenteras i ljuset av det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär.Vad kräver respekten för de mänskliga rättigheterna av det offentliga Sverige? Hur arbetar vi i praktiken så att de mänskliga rättigheterna skyddar individer och stärker demokratin och rättsstaten? Vilka rättsliga, politiska och moraliska normer gäller, och hur ska dessa tolkas och implementeras? Författarna diskuterar dessa och andra frågor i relation till nutida forskning och svensk förvaltningspraxis.Denna andra upplaga har uppdaterats genomgående med hänsyn till den rättsliga utvecklingen.”Vi behöver göra de mänskliga rättigheterna till våra, låta dem genomsyra alla våra beslut och handlingar. Demokrati och mänskliga rättigheter är inget som erövrats en gång för alla och sedan bara finns där. Mänskliga rättigheter måste ständigt utvecklas och det är vi, medborgare och offentligt anställda, som är ansvariga för att det görs.”Ur förordet av Elisabet Fura

This study offers a critical approach to the connections between the law, politics, and morality as they figure in human rights discourse. It argues that human rights must be understood – ethically, politically, and legally – through the prism of reasonable skepticism towards the legitimacy of contemporary institutions for the protection of human rights. The colonial legacy of human rights, the lack of transparent principles for dealing with conflicting rights, and the counterproductive overemphasis upon the importance of legal instruments are considered as offering serious challenges to the lasting legitimacy of human rights. These challenges are analyzed by means of selected human rights-related cases as well as theoretical discussion.