Moa Kindström Dahlin - Böcker

This book uses the very latest research to examine current interactions between religion, migration and existential wellbeing. In particular, it demonstrates the role of religion and religious organizations in the social, medical and existential wellbeing of immigrants within their host societies. By focusing on the role and politics of religion and religious organisations as well as the religious identity and faith of individuals, it highlights the connection between existential wellbeing, integration and social cohesion. The book brings together researchers from various disciplines taking on the challenge to elaborate on the theme of this book from different perspectives, using different methods and theories with a wide selection of cases from various parts of the world. The value of multidisciplinary research on the role of religion in a globalised society – locally, nationally and internationally – is important for understanding the composition and potential solutions to social and political problems. Religious aspects and organisations are present in legal, political and social forms of governance and form the basis for future research on e.g. secularisation, democracy, minorities, human rights, welfare, healthcare and identity formation. These and other related topics are discussed in this book.This book is an up-to-date and multifaceted study of how religion engages with the mass movement of peoples. As such, it will be of great interest to any scholar of Religious Studies, Migrant Studies, Sociology of Religion, Religion and Politics, as well as Legal Studies with a human right focus.

This book uses the very latest research to examine current interactions between religion, migration and existential wellbeing. In particular, it demonstrates the role of religion and religious organizations in the social, medical and existential wellbeing of immigrants within their host societies. By focusing on the role and politics of religion and religious organisations as well as the religious identity and faith of individuals, it highlights the connection between existential wellbeing, integration and social cohesion. The book brings together researchers from various disciplines taking on the challenge to elaborate on the theme of this book from different perspectives, using different methods and theories with a wide selection of cases from various parts of the world. The value of multidisciplinary research on the role of religion in a globalised society – locally, nationally and internationally – is important for understanding the composition and potential solutions to social and political problems. Religious aspects and organisations are present in legal, political and social forms of governance and form the basis for future research on e.g. secularisation, democracy, minorities, human rights, welfare, healthcare and identity formation. These and other related topics are discussed in this book.This book is an up-to-date and multifaceted study of how religion engages with the mass movement of peoples. As such, it will be of great interest to any scholar of Religious Studies, Migrant Studies, Sociology of Religion, Religion and Politics, as well as Legal Studies with a human right focus.

Att arbeta med mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning väcker många frågor. Vad innebär det egentligen att mänskliga rättigheter är just rättigheter, och vilka plikter för de med sig? Vilka strategier kan anammas i arbetet mot rasismens normalisering? På vilket sätt ska konventioner tolkas i relation till svensk lagstiftning, och varför är det centralt med ett gott bemötande? I skärningspunkten mellan ledande forskning och praxis i den svenska förvaltningen diskuteras dessa och många andra frågor.Mänskliga rättigheter i teori och praktik: Från idé till förvaltning bidrar med såväl vetenskapliga som praktiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på arbetet med mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige. I boken förenas etik, statsvetenskap och juridik med konkreta frågor och utmaningar som aktörer inom den svenska förvaltningen möter. Ledande forskare inom fältet och offentliganställda med expertfunktioner inom sina myndigheter diskuterar och bidrar med perspektiv på hur mänskliga rättigheter bör förstås, såväl i teori, tillämpning och praktik som i länkarna däremellan.Boken fungerar som ett stöd och ett diskussionsunderlag för att driva arbetet med mänskliga rättigheter framåt. Den vänder sig till dig som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige, med eller utan juridisk kompetens, men även till dig som just nu studerar mänskliga rättigheter för att i framtiden arbeta med ämnet.

Mänskliga rättigheter i det lokala Sverige behandlar frågor om det ansvar som det allmänna har på lokal och regional nivå för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare inom fältet förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt i en lokal kontext. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering relateras till det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär.Vad kräver respekten för de mänskliga rättigheterna av det offentliga Sverige i det lokala och regionala sammanhanget? Hur arbetar vi i praktiken så att de mänskliga rättigheterna skyddar individer och stärker demokratin och rättsstaten? Författarna diskuterar dessa och andra frågor i en tydlig relation till nutida forskning och konkreta exempel.En av den demokratiska rättsstatens viktigaste uppgifter är att garantera skyddet av mänskliga rättigheter som dessa definieras i lagar och konventioner. Regeringsformen, liksom flera internationella instrument, tillförsäkrar medborgarna ett på många områden starkt rättighetsskydd. Detta är ett uttryck för vad som brukar kallas rättssäkerhet. Den enskilde ska bland annat åtnjuta skydd mot det offentliga styrets maktutövning. Grundläggande principer är allas likhet inför lagen och möjligheten att få sin sak prövad i rättvis rättegång. Ur förordet av Anne Ramberg