Svenska domstolars möjlighet till lagprövning (eller normprövning med ett annat ord) har under större delen av 1900-talet varit oreglerad i svensk rätt. Lagprövningsrätten kodifierades år 1980 i 11 kap. 14 § regeringsformen i vilken också det omdiskuterade uppenbarhetsrekvisitet intogs. Genom europarättens införlivande i svensk rätt år 1995 utökades domstolarnas lagprövningsrätt genom att svenska rättsregler också kan underkännas till förmån för EU-rätten och Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna. I boken redovisas de normprövningsmål som har förekommit i svenska domstolar mellan åren 2000 och 2010. Syftet med denna redovisning är att åskådliggöra hur dom-stolarnas behandling av normprövningsmål har utvecklats, belysa de olika metoder för normprövning som förekommer samt att utifrån redovisningen undersöka i vilken grad europarätten har påverkat utvecklingen. Ett annat syfte med boken är att diskutera betydelsen av att uppenbarhetsrekvisitet utmönstrats ur regeringsformen år 2011. Medför detta att domstolarnas lagprövningsrätt utökas och vilka konstitutionella utmaningar kan detta innebära? Därutöver behandlas den teoretiska grunden för domstolarnas rätt att åsidosätta underordnade regler till förmån för bland annat regeringsformen och europarätten samt lagprövningsinstitutets historiska utveckling i svensk rätt.

Svenska domstolars möjlighet till lagprövning (eller normprövning med ett annat ord) har under större delen av 1900-talet varit oreglerad i svensk rätt. Lagprövningsrätten kodifierades år 1980 i 11 kap. 14 § regeringsformen i vilken också det omdiskuterade uppenbarhetsrekvisitet intogs. Genom europarättens införlivande i svensk rätt år 1995 utökades domstolarnas lagprövningsrätt genom att svenska rättsregler också kan underkännas till förmån för EU-rätten och Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna. I boken redovisas de normprövningsmål som har förekommit i svenska domstolar mellan åren 2000 och 2010. Syftet med denna redovisning är att åskådliggöra hur dom-stolarnas behandling av normprövningsmål har utvecklats, belysa de olika metoder för normprövning som förekommer samt att utifrån redovisningen undersöka i vilken grad europarätten har påverkat utvecklingen. Ett annat syfte med boken är att diskutera betydelsen av att uppenbarhetsrekvisitet utmönstrats ur regeringsformen år 2011. Medför detta att domstolarnas lagprövningsrätt utökas och vilka konstitutionella utmaningar kan detta innebära? Därutöver behandlas den teoretiska grunden för domstolarnas rätt att åsidosätta underordnade regler till förmån för bland annat regeringsformen och europarätten samt lagprövningsinstitutets historiska utveckling i svensk rätt.

Svenska domstolars möjlighet till lagprövning (eller normprövning med ett annat ord) har under större delen av 1900-talet varit oreglerad i svensk rätt. Lagprövningsrätten kodifierades år 1980 i 11 kap. 14 § regeringsformen i vilken också det omdiskuterade uppenbarhetsrekvisitet intogs. Genom europarättens införlivande i svensk rätt år 1995 utökades domstolarnas lagprövningsrätt genom att svenska rättsregler också kan underkännas till förmån för EU-rätten och Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna. I boken redovisas de normprövningsmål som har förekommit i svenska domstolar mellan åren 2000 och 2010. Syftet med denna redovisning är att åskådliggöra hur dom-stolarnas behandling av normprövningsmål har utvecklats, belysa de olika metoder för normprövning som förekommer samt att utifrån redovisningen undersöka i vilken grad europarätten har påverkat utvecklingen. Ett annat syfte med boken är att diskutera betydelsen av att uppenbarhetsrekvisitet utmönstrats ur regeringsformen år 2011. Medför detta att domstolarnas lagprövningsrätt utökas och vilka konstitutionella utmaningar kan detta innebära? Därutöver behandlas den teoretiska grunden för domstolarnas rätt att åsidosätta underordnade regler till förmån för bland annat regeringsformen och europarätten samt lagprövningsinstitutets historiska utveckling i svensk rätt.