Institutet för rättsvetenskaplig forskning – Serie

I denna bok lämnar författarna en redogörelse för i första hand hyresrätten, men även reglerna om arrende, tomträtt och bostadsrätt behandlas. Boken bygger ursprungligen på Bertil Bengtssons tidigare arbete Nyttjanderätt till fast egendom men har omdisponerats bl.a. så att avsnittet om hyra har utvidgats.

Denna tionde upplaga har aktualiserats främst med hänsyn till ny lagstiftning, rättspraxis och litteratur. Boken är avsedd att vara kursbok men är värdefull för alla som önskar en översiktlig framställning av nyttjanderätten.

Vid prövningen av om en gärning utgör brott är det av central betydelse att skilja tilla°tna gärningar från otilla°tna. Att en gärning är tillåten kan ibland förklaras med hänvisning till vedertagna tolkningsmetoder eller skrivna undantagsregler. Men om detta inte är möjligt finns en möjlighet att bedöma en gärning som tillåten med stöd i en la¨ra om social adekvans.

I denna bok analyseras social adekvans i såväl ett praktisk som ett rättsteoretiskt perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt frågor som handlar om identifiering, systematisering, gra¨nsdragning och ra¨ckvidd. Men även frågor som handlar om behov och legitimitet diskuteras.

Ett övergripande syfte med undersökningen är att knyta samman rättsdogmatik, teoribildning och rättstillämpning på ett sätt som kan leda till insikter och kunskaper för rättstillämpare och lagstiftare, men härtill vara angeläget för såväl den interna straffrättsvetenskapliga diskussionen som för en mer allmän kriminalpolitisk diskussion.

En central slutsats är att det svenska straffrättsliga systemet är i behov av en lära om social adekvans. Behovet är emellertid begränsat till situationer där det inte går att förklara ansvarsfrihet med stöd i regler och principer som har en tydligare förankring i straffsystemet.

Förståelsen av företagsstyrning (corporate governance) börjar med företagets organisationsstruktur. Den här boken behandlar därför aktiebolagets och försäkringsföretagets organisation och fokuserar särskilt på styrelsens och den verkställande direktörens funktion och ansvar. Boken fyller också en lucka i svensk rättslitteratur eftersom det har saknats en framställning som både behandlar aktiebolag och försäkringsföretag ur ett associationsrättsligt perspektiv. Utöver svensk associationsrätt behandlas brittisk, irländsk, fransk, tysk, dansk, finsk och norsk associationsrätt samt hur begreppet förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan (FLT-organ) har implementerats i dessa rättsordningar.

I boken analyseras en rad associationsrättsliga frågeställningar av vikt framför allt med avseende på styrelsen och den verkställande direktören, men även bolagsstämman. Till dessa frågeställningar hör exempelvis:

- Vilket svenskt bolagsledningsorgan bör likställas med ett företags FLT-organ?

- Hur kan generalklausulen tillämpas på ett funktionellt sätt samt vilken betydelse bör associationens karaktär tillmätas vid den ekonomiska intressebedömningen vid generalklausulens tillämpning?

- Finns det rättsligt stöd för att tillämpa den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen i vidsträckt bemärkelse och vilka processuella fördelar finns med att åberopa likhetsprincipen som rättsgrund jämfört med generalklausulen?

- Vilken betydelse bör styrelsen i försäkringsföretag tillmäta sådana anvisningar som inskränker styrelsens uppdrag att förvalta företagets verksamhet, vilka inte sällan förekommer i det praktiska affärslivet genom avtal eller från bolagsstämman?

- Behövs en mer liberal syn på associationsrättsliga skadeståndsbestämmelser vid indirekt skada, och vilka möjligheter bör aktieägare och försäkringstagare ha för att utkräva ansvar av ledningspersoner vid överträdelser av exempelvis Solvens II-förordningen?

- Är Finansinspektionens tillkännagivanden förenliga med gällande rätt i fråga om bl.a. omfattningen av compliancefunktionens kontroll av övriga funktioner och företaget?

- Är det följdriktigt att endast beakta styrelsens samlade kompetens vid lämplighetsprövningar, såsom Finansinspektionen benämner det, eller handlar EU-regelverket snarare om att beakta den samlade kompetensen hos både styrelsen och den verkställande direktören?

- Vad avses med försäkringsföretagets lämplighetsprövning?

Alexander R. Besher är sedan 2014 verksam vid juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Han undervisar även i associationsrätt vid Uppsala universitet. Han är också medförfattare till bl.a. Karnovs lagkommentar till försäkringsrörelselagen.

Boken bildar tillsammans med monografierna Betalning (2 uppl 2018) och Kvittning (3 uppl 2014) en trilogi över penningkravsrätten, där preskriptionsinstitutet intar en central plats. Allmän preskription, d v s preskription enligt preskriptionslagen, behandlas ingående. I fråga om specialpreskription behandlas endast vissa spörsmål som är av intresse från teoretisk eller praktisk synpunkt. Framställningen bygger på en analys av olika preskriptionsfall presenterade i en systematisk ordning. Syftet har varit att göra framställningen lättillgänglig för att tillgodose praktikernas behov av referenslitteratur på området. Den femte upplagan är uppdaterad med den omfattande rättspraxis som har tillkommit på senare tid.

Samäganderätt är en modern och praktisk företeelse som är vanligt förekommande. Rättsförhållandet mellan samägarna regleras av en mer än 100 år gammal samäganderättslag men för en begränsad krets finns 1989 års lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter.

Boken innehåller en systematisk behandling av frågor rörande samäganderätt. Bl.a. analyseras frågor om när samäganderätt föreligger, om dold samäganderätt och om vad som gäller mellan samägarna, däri inräknat den viktiga rätten för en samägare att få hela egendomen såld. Även sakrättsliga samt processuella och liknande frågor behandlas, liksom principiella och andra övergripande frågor. Ett stort antal rättsfall diskuteras.

Boken vänder sig närmast till domstolar, advokater och andra som har att ta ställning till rättsliga frågor rörande samägd egendom men även till dem som har att hantera mera praktiska frågor.

Tillsammans med monografierna Kvittning (2014) och Preskription (2021) bildar Betalning en trilogi över penningkravsrätten. Böckerna täcker tillsammans i stort sett hela penningkravsrätten utom värdepappersrätten.

Betalning skall ses som en första del i trilogin och tar sikte på penningförpliktelsens upphörande genom just betalning. Dessutom behandlas i framställningen besläktade frågor som berör penningfordringar och penningöverföringar.

Denna tredje upplaga har uppdaterats med många nya rättsfall och en hel del ny litteratur.

Boken behandlar försäkringsavtalsrätten. Första delen ger en översikt över vissa allmänna frågor på rättsområdet, den andra delen kommenterar försäkringsavtalslagens bestämmelser. Denna femte upplaga av boken har uppdaterats med ny rättspraxis, ny lagstiftning och ny litteratur på området.

Det grundläggande temat för denna bok är hur europarätten, och därvid främst unionsrätten, tillämpas med särskild inriktning på Sverige. Alla bokens kapitel behandlar detta tema utifrån olika aspekter, delvis mera generellt och delvis med inriktning på mera specifika ämnen eller rättsfall som har aktualiserat bredare frågeställningar. Ur ett kritiskt perspektiv behandlar författaren det svenska rättsläget och svensk rätts integration i europarätten, där Sverige och svensk rättstillämpning fortfarande ibland synes stå litet vid sidan av.

Ämnen som tas upp är bland annat: • Rättighetsstadgans tillämpning och genomslag i svensk rätt • Svenska domstolars benägenhet att begära förhandsavgöranden • Europarättens tillämpning på den inre marknaden med viss tyngdpunkt på rättsutvecklingen inom immaterialrätten, konkurrens- och marknadsrätten och konsumenträtten.

I denna processrättsteoretiska bok behandlas tvivel och hur det går till när en domstol i mer komplicerade fall avgör saken och därmed väljer beslutsalternativ.

Undersökningen görs mot bakgrund av teorin om växelverkan, som innebär att domaren ömsom granskar rättsregel och sakförhållande i en samtidig verksamhet. I framställningen behandlas de element som växelverkan förutsätter, vilka inkluderar principen om fri bevisprövning och vad som kan vara sant i en rättegång, strukturering av bevismaterial, användningen av generaliseringar vid bevis- och rättstillämpning, bevistema, beviskrav, bevisbörda i tvistemål och brottmål, in dubio regler, särskilt grundsatsen in dubio pro reo med avseende på alternativa hypoteser och alternativa förklaringar till bevis i brottmål.