SeSam är ett nytt läromedel i samhällskunskap för gymnasiet. Med engagerande texter, konkreta exempel och klargörande modeller ger läromedlet eleverna verktyg att förstå och analysera den komplexa värld de lever i. Hur hänger politik, ekonomi och samhällsstrukturer ihop? Vilken förståelse av samhället behövs för att kunna delta i och forma både nuet och framtiden?

I SeSam får eleverna även metoder och verktyg för att kritiskt granska samhällsfrågor, vilket är avgörande i en tid av snabb förändring och ökande informationsflöden. Med SeSam får eleverna inte bara lära sig om samhället – de får även hjälp att se sambanden, se samspelet och se samhället i ett större perspektiv.

Skrivet av ämnesexperter

När allt fler ifrågasätter fakta och vedertagen kunskap är det extra viktigt att låta experter förklara det som är svårt på ett tillgängligt och tydligt sätt. Därför skrivs SeSam av fem professorer i statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi som har gedigna kunskaper och är uppdaterade på den senaste forskningen inom respektive ämnesområde. För att utveckla elevernas kunskaper och förståelse behövs uppgifter och dessa skrivs av en ämnesdidaktiker och verksam gymnasielärare.

Tydlig struktur och progression

SeSam består av fyra delar – verktyg & metoder, politik, ekonomi och sociala frågor. För att knyta samman de olika delarna och visa på ämnets tvärvetenskapliga karaktär återkommer ett antal centrala begrepp i bokens olika delar, exempelvis makt, hållbarhet, jämlikhet, rättvisa, mänskliga rättigheter och välfärd.

Varje kapitel inleds på ett sätt som väcker elevernas intresse för ämnet och aktiverar deras förkunskaper. Rubriker stöttar läsförståelsen och uppgifterna i slutet av varje kapitel utvecklar både förståelse och elevernas analytiska förmåga.

Läromedlet konkretiserar progressionen mellan samhällskunskap nivå 1, 2 och 3. Nytt ämnesinnehåll, till exempel rättsstaten och mediers roll i demokratin samt Sveriges totalförsvar, får en naturlig plats i det enda läromedlet på marknaden som är nyskrivet för Gy25.

En komplett serie i samhällskunskap

SeSam nivå 1b & 2. Utkommer i januari 2027SeSam nivå 123. Utkommer i januari 2028

Digitalt läromedel med smarta funktioner

Underlätta för dig själv och hjälp eleverna genom att använda den fysiska läroboken och det digitala läromedlet tillsammans.

Fler sätt att variera undervisningen

Smarta verktyg och funktioner som inläst text, klickbara ordförklaringar och möjlighet att anpassa texten.

Inlämningsfunktion för alla uppgifter

Möjligt att skapa egna skräddasydda kurser.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.

Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.

I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.

Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Efter valet 2018 dröjde det 134 dagar innan Sverige fick en ny regering. Den bestod av samma partier och hade samma statsminister som den förra. Varför blev det så? Och varför tog det så lång tid? Var det regelverkets fel? Den här boken besvarar dessa frågor utifrån omfattande intervjuer med de viktigaste politiska aktörerna, historiska jämförelser med tidigare svenska erfarenheter och statistiska analyser av regeringsbildningsprocesser i sexton andra länder. Svaren står inte enbart att finna i det mest uppenbara, såsom Sverigedemokraternas snabba tillväxt på den politiska scenen, utan även inom Alliansen, vars tidigare unika framgång nu blev dess fall. Av betydelse var även den misstro som initialt präglade förhandlingarna mellan de partier som till slut lyckades enas om Januariavtalet. De låsningar som ledde till den längsta regeringsbildningen i Sveriges politiska historia var inte konstitutionella, utan partipolitiska. (Utgiven med stöd från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.)     

Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskningsintressen ligger inom områdena svensk och jämförande politik, ofta ur ett historiskt perspektiv, och har framför allt handlat om demokrati, demokratisering, korruption och statsbyggnad.  /  Hanna Bäck är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om partier, regeringsbildning och väljarbeteende.  /  Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om politiska partier, regeringsbildning och regeringsstablitet.  /  Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om politiska institutioner, intresseorganisationer, offentliga tjänster och samspelet mellan ekonomiska och politiska förhållanden i demokratiska stater.  

"Super-super-intressant!" (Det politiska spelet, P1, 15 oktober 2020)  

SeSam är ett nytt läromedel i samhällskunskap för gymnasiet. Med engagerande texter, konkreta exempel och klargörande modeller ger läromedlet eleverna verktyg att förstå och analysera den komplexa värld de lever i. Hur hänger politik, ekonomi och samhällsstrukturer ihop? Vilken förståelse av samhället behövs för att kunna delta i och forma både nuet och framtiden?

I SeSam får eleverna även metoder och verktyg för att kritiskt granska samhällsfrågor, vilket är avgörande i en tid av snabb förändring och ökande informationsflöden. Med SeSam får eleverna inte bara lära sig om samhället – de får även hjälp att se sambanden, se samspelet och se samhället i ett större perspektiv.

Skrivet av ämnesexperter

När allt fler ifrågasätter fakta och vedertagen kunskap är det extra viktigt att låta experter förklara det som är svårt på ett tillgängligt och tydligt sätt. Därför skrivs SeSam av fem professorer i statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi som har gedigna kunskaper och är uppdaterade på den senaste forskningen inom respektive ämnesområde. För att utveckla elevernas kunskaper och förståelse behövs uppgifter och dessa skrivs av en ämnesdidaktiker och verksam gymnasielärare.

Tydlig struktur och progression

SeSam består av fyra delar – verktyg & metoder, politik, ekonomi och sociala frågor. För att knyta samman de olika delarna och visa på ämnets tvärvetenskapliga karaktär återkommer ett antal centrala begrepp i bokens olika delar, exempelvis makt, hållbarhet, jämlikhet, rättvisa, mänskliga rättigheter och välfärd.

Varje kapitel inleds på ett sätt som väcker elevernas intresse för ämnet och aktiverar deras förkunskaper. Rubriker stöttar läsförståelsen och uppgifterna i slutet av varje kapitel utvecklar både förståelse och elevernas analytiska förmåga.

Läromedlet konkretiserar progressionen mellan samhällskunskap nivå 1, 2 och 3. Nytt ämnesinnehåll, till exempel rättsstaten och mediers roll i demokratin samt Sveriges totalförsvar, får en naturlig plats i det enda läromedlet på marknaden som är nyskrivet för Gy25.

En komplett serie i samhällskunskap

SeSam nivå 1b & 2. Utkommer i januari 2027SeSam nivå 123. Utkommer i januari 2028

Digitalt läromedel med smarta funktioner

Underlätta för dig själv och hjälp eleverna genom att använda den fysiska läroboken och det digitala läromedlet tillsammans.

Fler sätt att variera undervisningen

Smarta verktyg och funktioner som inläst text, klickbara ordförklaringar och möjlighet att anpassa texten.

Inlämningsfunktion för alla uppgifter

Möjligt att skapa egna skräddasydda kurser.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.

Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.

I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.

Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Efter valet 2018 dröjde det 134 dagar innan Sverige fick en ny regering. Den bestod av samma partier och hade samma statsminister som den förra. Varför blev det så? Och varför tog det så lång tid? Var det regelverkets fel? Den här boken besvarar dessa frågor utifrån omfattande intervjuer med de viktigaste politiska aktörerna, historiska jämförelser med tidigare svenska erfarenheter och statistiska analyser av regeringsbildningsprocesser i sexton andra länder. Svaren står inte enbart att finna i det mest uppenbara, såsom Sverigedemokraternas snabba tillväxt på den politiska scenen, utan även inom Alliansen, vars tidigare unika framgång nu blev dess fall. Av betydelse var även den misstro som initialt präglade förhandlingarna mellan de partier som till slut lyckades enas om Januariavtalet. De låsningar som ledde till den längsta regeringsbildningen i Sveriges politiska historia var inte konstitutionella, utan partipolitiska. (Utgiven med stöd från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.)     

Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskningsintressen ligger inom områdena svensk och jämförande politik, ofta ur ett historiskt perspektiv, och har framför allt handlat om demokrati, demokratisering, korruption och statsbyggnad.  /  Hanna Bäck är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om partier, regeringsbildning och väljarbeteende.  /  Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om politiska partier, regeringsbildning och regeringsstablitet.  /  Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om politiska institutioner, intresseorganisationer, offentliga tjänster och samspelet mellan ekonomiska och politiska förhållanden i demokratiska stater.  

"Super-super-intressant!" (Det politiska spelet, P1, 15 oktober 2020)