SNS Demokratirapport 2017. Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin

Allmänhetens förtroende för riksdagen, regeringen och de politiska partierna har minskat sedan 2014 års val. Och många oroar sig över den svenska demokratins hälsotillstånd.

Minoritetsregeringar har varit regel snarare än undantag i Sverige under de senaste 100 åren. Men de allra flesta av dessa har haft starkare underlag i riksdagen än den nuvarande regeringen, som styr med mindre än 40 procent av riksdagsmandaten.

Vilken roll spelar antalet riksdagspartier, blockpolitiken och det faktum att ett stort parti inte ingår i något block? Vad betyder det att vänster–högerdimensionen har fått konkurrens av andra dimensioner, som miljö och invandring?

Troligen kommer minoritetsregeringar vara det vanliga i Sverige även framöver. Författarna resonerar om förutsättningarna för att dessa ska kunna styra landet. De beskriver och analyserar det svenska parlamentariska systemets olika delar i ett historiskt och internationellt jämförande perspektiv:

• Partisystemet

• Regeringsbildningen

• Beslutsfattandet i riksdagen

• Genomförandet av vallöften

Rapporten vänder sig till dig som vill förstå hur den parlamentariska demokratin fungerar i dagens Sverige.

Arbetet med SNS Demokratirapport 2017 har letts av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Medförfattare är fyra andra statsvetare: professorerna Hanna Bäck och Jan Teorell vid Lunds universitet samt professor Carl Dahlström och docent Elin Naurin vid Göteborgs universitet.