SNS – förlag

Mycket har hänt med kapitalbeskattningen sedan den stora skattereformen 1991. Grundprinciper om likformighet och enhetlighet har i hög grad övergetts och kapital beskattas i dagpå flera olika sätt.

Under samma period har kapitaltillgångarnas värde vuxit i hela västvärlden, även i Sverige. Denna tillväxt skapar möjligheter för investeringar och välstånd, men också en oro för ökade ekonomiska klyftor i samhället.

SNS Konjunkturrådsrapport 2018 analyserar och diskuterar kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige utifrån nationalekonomisk forskning och tidigare erfarenheter. En röd tråd är att skattepolitiken måste ta hänsyn till både snedvridningseffekter och fördelningseffekter.

Skatters politiska legitimitet är viktig och av den anledningen har rådet genomfört en attitydundersökning av svenskarnas åsikter om kapitalbeskattning. Rapporten avslutas med rekommendationer om hur den framtida svenska kapitalbeskattningen bör utformas.

SNS Konjunkturråd 2018 består av Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning, och gästprofessor vid Paris School of Economics, Spencer Bastani, docent i nationalekonomi, Linnéuniversitetet, och Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.

Den djupa globala finanskrisen som briserade efter Lehman-kraschen 2008 fick medborgare och politiker världen över att ställa grundläggande frågor om det kapitalistiska systemets sätt att fungera. Berodde krisen på bristen på starka långsiktiga ägare?

Denna bok är en sammanfattning av en serie samtal på SNS om ägandets betydelse för näringslivets utvecklingskraft. I samtalen medverkar forskare, företrädare för svenska storägare, styrelseproffs, företagsledare och politiker.

I tolv kapitel diskuteras den unika nordiska bolagsstyrningsmodellen, de institutionella ägarnas roll, regleringar, de statligt ägda bolagen, riskkapitalister, styrelsearbete och ersättningar.

Författare till boken är Torun Nilsson. Hon är civilekonom och har arbetat som ekonomijournalist i över 30 år, främst på Affärsvärlden och Dagens Industri.

The family has been a fundamental social institution throughout the history of mankind. But in recent decades it seemed to be eroding on virtually all fronts: fewer marriages and children and also far greater instability. But quite unexpectedly, the family seems now to be on the rebound. In some societies, the reversal is very clear: the number of children citizens have is approaching the number that they actually desire, the propensity to marry is rising, and partnerships are becoming more stable.

The return-to-family trend is very much driven by the well-educated, and less stable partnerships are increasingly concentrated among the less educated. There are indeed strong indications that the world of families is becoming ever more polarized.

How can we explain the (uneven) turnaround? This book presents a new theoretical framework for understanding the dynamics of contemporary family life.  The key lies in how and to what extent both partnerships and society at large manage to adapt successfully to the altered economic role of women. The analyses which follow demonstrate that the more successful is the adaptation, the more we shall see a return to stronger and more stable families. And this will in turn have positive effects for children’s life chances and social mobility prospects.

Gøsta Esping-Andersen is Professor of Sociology at the Universitat Pompeu Fabra, Barcelona.

Allmänhetens förtroende för riksdagen, regeringen och de politiska partierna har minskat sedan 2014 års val. Och många oroar sig över den svenska demokratins hälsotillstånd.

Minoritetsregeringar har varit regel snarare än undantag i Sverige under de senaste 100 åren. Men de allra flesta av dessa har haft starkare underlag i riksdagen än den nuvarande regeringen, som styr med mindre än 40 procent av riksdagsmandaten.

Vilken roll spelar antalet riksdagspartier, blockpolitiken och det faktum att ett stort parti inte ingår i något block? Vad betyder det att vänster–högerdimensionen har fått konkurrens av andra dimensioner, som miljö och invandring?

Troligen kommer minoritetsregeringar vara det vanliga i Sverige även framöver. Författarna resonerar om förutsättningarna för att dessa ska kunna styra landet. De beskriver och analyserar det svenska parlamentariska systemets olika delar i ett historiskt och internationellt jämförande perspektiv:

• Partisystemet

• Regeringsbildningen

• Beslutsfattandet i riksdagen

• Genomförandet av vallöften

Rapporten vänder sig till dig som vill förstå hur den parlamentariska demokratin fungerar i dagens Sverige.

Arbetet med SNS Demokratirapport 2017 har letts av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Medförfattare är fyra andra statsvetare: professorerna Hanna Bäck och Jan Teorell vid Lunds universitet samt professor Carl Dahlström och docent Elin Naurin vid Göteborgs universitet.

This report shows that information and communications technology (ICT) in education can be effective under certain circumstances, and that the teacher plays a significant role in this.

ICT in education generally refers to anything that involves technology in education. This includes devices such as computers, tablets, smartphones and interactive whiteboards, but also software such as educational games and digital learning tools and all educational applications that can be found on the Internet.

The report aims to contribute to the debate on which types of ICT use in education that have proven to be effective. This will be discussed from the perspective of earlier research, as well as several studies with experiments run at secondary schools in the Netherlands. The aim is to bring research and practice closer together, by discussing the applicability of the findings from earlier studies and the Dutch experiments.

Carla Haelermans is an Assistant Professor in Education Economics at Top Institute for Evidence Based Education Research, Maastricht University.

Chefer är viktiga för att skapa attraktiva och välfungerande jobb inom välfärden. Men vad behöver egentligen chefer för att kunna göra ett bra jobb? Vilka förutsättningar har kommunala chefer att leda sina verksamheter? Hur kan arbetsvillkoren förbättras för att undvika stress, negativa hälsoeffekter och hög omsättning av chefer? 

Det är frågor som behandlas i denna rapport som fokuserar särskilt på chefers organisatoriska förutsättningar i kommunerna. De verksamheter som studeras är skola, vård och omsorg samt teknisk service i sju kommuner. Resultaten bygger på analyser av enkätdata, registerdata och intervjuer med chefer på olika nivåer.

Författare till rapporten är Linda Corin, personalvetare och doktor i arbetsvetenskap, samt Lisa Björk, sociolog och doktor i arbetsvetenskap. De arbetar i dag som utvecklingsledare i Västra Götalandsregionen vid Institutet för stressmedicin.

Det finns brett politiskt stöd för att höja pensionsåldern. Men hur ska pensionssystemet hantera att alla inte kan jobba länge, även om de skulle vilja?

Sjukersättningen ska ge ekonomiskt skydd till personer med nedsatt arbetsförmåga. Det har dock visat sig svårt att utforma ett system som skyddar de verkligt behövande på ett träffsäkert sätt. Ett problem är den intressekonflikt som uppstår när staten, snarare än arbetsgivaren, bär den största delen av kostnaden för sjukersättningen. Det minskar arbetsgivarens drivkrafter att främja låga sjukersättningstal. Johannes Hagen och Hannes Malmberg analyserar målkonfliktens storlek och dess konsekvenser. De föreslår ett system där arbetsgivarna får bära en större andel av kostnaderna för sjukersättning och visar hur systemet skulle fungera för kommuner och landsting.

Johannes Hagen är fil.dr och forskare i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, Jönköping University. Hannes Malmberg är Postdoctoral Fellow vid Stanford Institute for Economic Policy Research, Stanford University.

Vår ökade livslängd ställer allt högre krav på pensionssystemets förmåga att trygga de framtida pensionerna. Ett sätt atthantera problemet är att arbeta längre.

I den här boken beskriver fyra forskare hur äldres arbetskraftsdeltagande sett utunder de dryga 50 senaste åren. De analyserar förändringar i hälsa, arbetsmiljöoch utbildning. De studerar också institutionella faktorer, särskilt då denroll som förtidspensionssystemet spelat. Forskarna fördjupar sig i effekternaav de hårdare kraven för att bli beviljad sjukersättning som införts under2000-talet. De tittar även på hur förtroendet för Försäkringskassan denmyndighet som haft uppdraget att genomföra förändringarna påförtidspensionssystemet påverkats.

Forskarna resonerar om vilka politiska åtgärder som behövs för att få fler att arbetalängre upp i åldrarna. Men de betonar också betydelsen av arbetsgivarnasefterfrågan på äldre arbetskraft och den åldersdiskriminering som kan förekomma.

Boken är med sina många åskådliga diagram en bred sammanställning av data och analyskring de äldres arbetskraftsdeltagande.

De fyra forskarna är Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Lisa Laun, fil.dr i nationalekonomi och forskare vid IFAU, Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Helena Olofsdotter Stensöta, docent och universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Sverige har globaliserats snabbt under de senaste årtiondena. En allt större andel av svensk produktion exporteras och alltmer av insatsvaror och konsumtionsvaror importeras. Dessutom har många svenska företag köpts upp av utländska ägare och nästan alla storföretag har en övervägande del av sin verksamhet utanför Sverige. Hur påverkar det företagens efterfrågan på olika typer av arbetskraft? Vilka arbetstagare gynnas mest av globaliseringen? Vilka jobb tillkommer och vilka försvinner? Och hur påverkas matchningen mellan företag och arbetstagare?

Rapporten belyser olika aspekter av globaliseringens konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden. Författarna har undersökt hur yrkessammansättningen, löner och matchningen i globala och lokala företag i Sverige påverkats av globaliseringen 1997-2013.Fredrik Heyman är docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet. Fredrik Sjöholm är professor i nationalekonomi, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). 

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar vad gäller finansiering, kompetensförsörjning, en åldrande befolkning, ett högt flyktingmottagande och ökande skillnader mellan städer och landsbygd. SNS Konjunkturråd 2019 undersöker hur ändamålsenlig den nuvarande svenska kommunmodellen är för att möta dessa utmaningar. De föreslår reformer som syftar till att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, säkerställa kvaliteten på den kommunala verksamheten i små och krympande kommuner, stärka väljarnas ansvarsutkrävande samt säkra finansieringen av morgondagens välfärd.

SNS Konjunkturråd 2019 består av Eva Mörk (ordförande), professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, och Lovisa Persson, fil.dr i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Migrationen har kommit att bli en av samtidens mest omdiskuterade politiska frågor. Men vad vet vi egentligen om migrationens orsaker och konsekvenser? Joakim Ruist, migrationsforskare vid Göteborgs universitet, ger här sin bild av det viktigaste som finns att veta om migrationen från mestadels fattigare delar av världen till den rikare västvärlden.

Boken inleds med en översikt av migration genom historien. Med fokus på de senaste femtio åren tar den bland annat upp vilka motiv som driver migranterna och hur det går ekonomiskt för dem i mottagarländerna. Den beskriver också vad man inom forskningen vet mer om och vad man vet mindre om när det gäller de ekonomiska och sociala konsekvenserna för de samhällen som tar emot migranterna. Avslutningsvis förs en diskussion om vilka möjligheter man i västvärlden har att öka kontrollen över migrationen.