Per Johansson – författare

Hildur, krigarkvinnan från Birka, begravdes under hedersbetygelser i en stor kammargrav på terrassen i anslutning till Birkas borg och garnisonen år 930. För att betona hennes hennes stora betydelse för Birka markerade de sörjande graven med ett unikt stadigt stenblock med två meter i sida.

I boken följer vi hennes liv. Hildur var nordmännens mäktigaste kvinna och framgångsrik härledare i öster- och västerled. Hon blev tränad att bli en skicklig sköldmö med med obändlig vilja och förslagenhet tog sig fram i det brutala vikingasamhället. På hemmaplan såg hon till, med list och styrka, att hennes bröder, Ring och Gnupa, blev valda kungar av Svitjod respektive Skåne.

Hildur hjälpte sin make Sigtrygg att bygga upp och leda en stor flotta som återerövrade nordmännens domäner på Irland och i England. Hennes make Sigtrygg blev kung i vikingarnas huvudstad Jorvik (York) men blev förgiftad och dog.Hon återvände till Birka och blev hyllad hövitsman för garnisonen i Birka. Hennes avundssjuke brorson Emund Slemme blev en hotfull fiende och baneman.

På ett nervigt sätt, med en påtaglig närvarokänsla, möter vi en ung man som arbetar inom hemtjänsten. Han sköter särskilt två gamla nazister som är i slutfasen av livet. Samtidigt är han intill manins gräns intresserad av cancer som han via läkarkonsultationer och allmän vetgirighet närmar sig kliniskt och vetenskapligt. Han lever ensam, skriver en bok som är tänkt att bli uppföljaren till debutromanen, Göteborg i päls. Han tycks ha hämtat sig från något slags sammanbrott. Han är småkär i en kvinnlig kollega, Elin. Elin gör en resa till Berlin tillsammans med sin mamma, en berättelse som interfolieras med jagets. Nu blir tiden och platsen alltmer upplöst. Samtiden blandas med krigstiden, Tyskland med Sverige. Hermann Göring och hans hustru Karin iakttas under de sista skälvande krigsåren. Tyska riket håller på att gå under. Det står klart att Elins familj bär på ett tungt förflutet från nazitiden, ett minne som skulle kunna liknas vid en cancersvulst. Slutet är lika mycket logiskt som gåtfullt. Berättaren och Elin gör en gemensam utflykt till Rockelstad, slottet där Göring första gången mötte Karin när han som pilot i Stockholm fått uppdraget att flyga hennes svåger, Eric von Rosen, dit. Cancersurfare är skriven i rapsodiska stycken som till viss del liknar dagboksanteckningar, vilket starkt bidrar till intrycket av nedslag och ögonblickliga iakttagelser. I centrum står en man som försöker inordna sin innehållslösa vardag. Resultatet blir en resa som kanske sätter fingret på en kärleksberättelse eller kanske rätt och slätt skildrar en psykos.

Kerstin är i slutfasen av sin doktorsavhandling om Karl XII:s reträtt efter slaget vid Poltava. Hennes handledare har gjort en kometkarriär på universitetet och under ett möte på hans arbetsrum inleder de vad som ser ut att vara ett hett sexuellt möte. Det slutar dock inte som det var tänkt. Kerstin får helt enkelt nog och sparkar honom i skrevet, vilket givetvis inte är så bra för den akademiska karriären.Därefter går det bara utför. Hon börjar tappa tidsuppfattningen och hemmavid tycks de knappt känna igen henne. Inte blir det bättre av att Karl XII:s reträtt börjar ta allt större proportioner i hennes liv. Hon faller, kan man säga, och hennes blick på den skadade hjältekungen blandas samman med hennes adopterade sons blick. I ett centralt skede i romanen tittas det också mycket på kricket. Men det hindrar inte Kerstins fall som bara fortsätter och fortsätter. Till sist inser hon att hon nog inte längre lever.Per Johansson utvecklar det berättarsätt som han gjort till sitt eget efter debuten Göteborg i päls och Cancersurfare, för vilken han tilldelades Göteborgs-Postens litteraturpris 2010.

Författaren Per Johansson blir en dag uppringd av en hovrepresentant som diskret undrar om han vill skriva en bok om Kungsträdgården. Idén sammanfaller på ett märkligt sätt med hans redan påbörjade roman om bankmannen Paul Werke, som på sextiotalet blickade ut över samma park från sitt ståtliga kontor.Som ende sonen i en av Sveriges ledande finansfamiljer är Paul Werke fostrad att ta över efter sin far. Men när Paul möter Kirurgen, en man med vänner i de finaste familjer och en undergångens furste, finner han äntligen en möjlig utväg från faderns alltmer orimliga krav.En möjlig utväg är också vad författaren Per Johansson är i behov av. Någonstans måste det ändå finnas ett slut på berättelsen och en förklaring till varför det gick som det gick.

"Precis som råttor som flyr ned i sina hålor eller andra gömställen behövde jag någonstans att fly. Jag hade läst statskunskap med en tjej som alltid hade sin råtta innanför tröjan under föreläsningarna. Jag hade jobbat på flera ställen inom vården. Men överallt, statskunskapen inkluderad, blev jag helt utmattad. Överallt sög man ur min kraft. Till slut hittade jag fram till restaurangbranschen."Per Johansson debuterade 2006 med romanen Göteborg i päls.

En ung man arbetar inom hemtjänsten och sköter bland annat två gamla nazister som är i slutfasen av livet. Samtidigt är han intill manins gräns intresserad av cancer som han via läkarkonsultationer närmar sig kliniskt och vetenskapligt. Han lever ensam, skriver en bok som är tänkt att bli uppföljaren till debutromanen, Göteborg i päls. Han tycks ha hämtat sig från något slags sammanbrott.Per Johansson debuterade 2006 med romanen Göteborg i päls.

Kerstin är i slutfasen av sin doktorsavhandling om Karl den tolftes reträtt efter slaget vid Poltava när hon råkar slå sin handledare blodig under ett intimt möte på hans tjänsterum.Därefter går det bara utför.Berättelsen om kungens flykt börjar mer och mer bära spår av hennes egna vedermödor. Att Kerstins man och son är sådana bleka personligheter gör inte heller saken lättare. Till sist går det så långt att hon upptäcker ett liv efter döden.Per Johansson debuterade 2006 med romanen Göteborg i päls.

Författaren Per Johansson blir en dag uppringd av en hovrepresentant som diskret undrar om han vill skriva en bok om Kungsträdgården. Idén sammanfaller på ett märkligt sätt med hans redan påbörjade roman om bankmannen Paul Werke, som på sextiota let blickade ut över samma park från sitt ståtliga kontor.Som ende sonen i en av Sveriges ledande finansfamiljer är Paul Werke fostrad att ta över efter sin far. Men när Paul möter Kirurgen, en man med vänner i de finaste familjer och en undergångens furste, finner han äntligen en möjlig utväg från faderns alltmer orimliga krav.En möjlig utväg är också vad författaren Per Johansson är i behov av. Någonstans måste det ändå finnas ett slut på berättelsen och en förklaring till varför det gick som det gick.Per Johansson debuterade 2006 med romanen Göteborg i päls.

"Precis som råttor som flyr ned i sina hålor eller andra gömställen behövde jag någonstans att fly. Jag hade läst statskunskap med en tjej som alltid hade sin råtta innanför tröjan under föreläsningarna. Jag hade jobbat på flera ställen inom vården. Men överallt, statskunskapen inkluderad, blev jag helt utmattad. Överallt sög man ur min kraft. Till slut hittade jag fram till restaurangbranschen."Per Johansson debuterade 2006 med romanen Göteborg i päls.

Att begrepp som postfaktisk och alternativa fakta har vunnit insteg i vår vokabulär vittnar om sanningens ambivalenta status i samtiden. Vem kan idag göra anspråk på att äga sanningen? Står sanningen att finna utanför kulturen eller är den av nödvändighet en social konstruktion som tjänat vissa syften? I detta nummer utforskar författarna sanningsbegreppets förändrade villkor i en tid av växande demokratiskt underskott, filterbubblor , pandemier och hotande klimatkollaps. Tidens tecken ges ut en gång per år och erbjuder ett forum där samhälleliga och existentiella teman centrala för Svenska kyrkans verksamhet, vision och identitet belyses ur olika perspektiv.

Hildur, krigarkvinnan från Birka, begravdes under hedersbetygelser i en stor kammargrav på terrassen i anslutning till Birkas borg och garnisonen år 930. För att betona hennes hennes stora betydelse för Birka markerade de sörjande graven med ett unikt stadigt stenblock med två meter i sida.

I boken följer vi hennes liv. Hildur var nordmännens mäktigaste kvinna och framgångsrik härledare i öster- och västerled. Hon blev tränad att bli en skicklig sköldmö med med obändlig vilja och förslagenhet tog sig fram i det brutala vikingasamhället. På hemmaplan såg hon till, med list och styrka, att hennes bröder, Ring och Gnupa, blev valda kungar av Svitjod respektive Skåne.

Hildur hjälpte sin make Sigtrygg att bygga upp och leda en stor flotta som återerövrade nordmännens domäner på Irland och i England. Hennes make Sigtrygg blev kung i vikingarnas huvudstad Jorvik (York) men blev förgiftad och dog.Hon återvände till Birka och blev hyllad hövitsman för garnisonen i Birka. Hennes avundssjuke brorson Emund Slemme blev en hotfull fiende och baneman.

Vår ökade livslängd ställer allt högre krav på pensionssystemets förmåga att trygga de framtida pensionerna. Ett sätt atthantera problemet är att arbeta längre.

I den här boken beskriver fyra forskare hur äldres arbetskraftsdeltagande sett utunder de dryga 50 senaste åren. De analyserar förändringar i hälsa, arbetsmiljöoch utbildning. De studerar också institutionella faktorer, särskilt då denroll som förtidspensionssystemet spelat. Forskarna fördjupar sig i effekternaav de hårdare kraven för att bli beviljad sjukersättning som införts under2000-talet. De tittar även på hur förtroendet för Försäkringskassan denmyndighet som haft uppdraget att genomföra förändringarna påförtidspensionssystemet påverkats.

Forskarna resonerar om vilka politiska åtgärder som behövs för att få fler att arbetalängre upp i åldrarna. Men de betonar också betydelsen av arbetsgivarnasefterfrågan på äldre arbetskraft och den åldersdiskriminering som kan förekomma.

Boken är med sina många åskådliga diagram en bred sammanställning av data och analyskring de äldres arbetskraftsdeltagande.

De fyra forskarna är Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Lisa Laun, fil.dr i nationalekonomi och forskare vid IFAU, Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Helena Olofsdotter Stensöta, docent och universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.