Många oroar sig över den svenska demokratins hälsotillstånd. Allmänhetens förtroende för riksdagen, regeringen och de politiska partierna och för demokratin som sådan minskade efter 2014 års val. Minoritetsregeringar har varit regel snarare än undantag i Sverige sedan parlamentarismens genombrott för 100 år sedan. Men de allra flesta minoritetsregeringar har haft starkare underlag i riksdagen än den nuvarande regeringen, som styr med mindre än 40 procent av riksdagsmandaten. Den här rapporten vänder sig till dig som vill förstå hur den parlamentariska demokratin fungerar i dagens Sverige. Vilken roll spelar antalet riksdagspartier, blockpolitiken och det faktum att ett stort parti inte ingår i något block? Vad betyder det att vänster högerdimensionen har fått konkurrens av andra dimensioner, som miljö och invandring? Det troliga är att Sverige kommer att fortsätta att ha minoritetsregeringar även framöver. Författarna resonerar om förutsättningarna för att dessa ska kunna styra Sverige. I rapporten beskrivs och analyseras det svenska parlamentariska systemets olika delar i ett historiskt och internationellt jämförande perspektiv: Partisystemet Regeringsbildningen Beslutsfattandet i riksdagen Genomförandet av vallöften Arbetet med SNS Demokratirapport 2017 har letts av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Medförfattare är fyra andra statsvetare: professorerna Hanna Bäck och Jan Teorell vid Lunds universitet samt professor Carl Dahlström och docent Elin Naurin vid Göteborgs universitet.
