SNS Förlag – förlag

Sedan tjugo år tillbaka har andelen privata utförare ökat kraftigt i den offentligt finansierade välfärden i Sverige. Idag har närmare en femtedel av de anställda inom välfärdssektorn en privat arbetsgivare och mer än var femte gymnasieelev går i en friskola. Men har det ökade inslaget av konkurrens infriat förhoppningarna om effektivitet och högre kvalitet? Konkurrensens konsekvenser är den första breda analysen av privatiseringarnas omfattning och följder.

Här granskar åtta forskare välfärdsområdena förskola, skola, ungdoms- och missbrukarvård, arbetsmarknadspolitik, hälso- och sjukvård samt insatser för äldre och funktionshindrade.

Frågorna som ställs är bland andra: Hur långt har konkurrensutsättningen gått inom de olika områdena? Hur stora är de geografiska skillnaderna och vad beror de på? Vilka är producenterna? Vilka effekter har privatiseringarna haft för kvalitet och effektivitet? Vilka är tendenserna och utmaningarna framöver?

Det finns många utmaningar för välfärdssektorn beträffande kvalitet, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Tillitsbaserad styrning och ledning har under en tid varit en populär ansats för att skapa en mer ändamålsenlig styrning och uppvärdera den professionella kompetensen. I denna rapport ifrågasätter sex forskare emellertid om välfärdens utmaningar verkligen är ett resultat av brist på tillit.  

Syftet med rapporten är att presentera ett alternativt synsätt som dessa forskare benämner tillförlitlig organisering. Den övergripande frågan som ställs i rapporten är: Hur kan vi organisera välfärden så att den blir tillförlitlig och bättre rustad inför utmaningar, kriser och omvärldsförändringar? Kort sagt: Hur kan vi skapa en offentlig sektor som är värd att lita på för medarbetare, chefer, politiker och allmänhet?  

Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap, och Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management, har varit redaktörer i den forskargrupp som skrivit rapporten. Övriga författare är Thomas Andersson, Björn Brorström, Lotta Dellve och Annika Härenstam.  

Rapporten är en del i SNS forskningsprojekt »Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering«.

Sveriges kommuner ansvarar för betydelsefulla och kostnadstunga verksamheter. De har därtill långtgåendebefogenheter och rätt att beskatta sina invånare. Kommunernas centrala roll idet svenska statsskicket ställer därför höga krav på en välfungerande lokaldemokrati.

De fyra forskarna i SNS Demokratiråd 2022 undersöker hur demokratin i landets kommuner mår. Vilka är defrämsta utmaningarna? Och vilka vägval står den inför? Utifrån sin analys förde fram förslag till hur demokratin skulle kunna fungera bättre.

SNS Demokratiråd 2022 består av Gissur Ó Erlingsson (ordförande), professor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, David Karlsson, professor i offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan, Göteborgsuniversitet, Jessika Wide, universitetslektor i statsvetenskap, Umeå universitet, och Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpingsuniversitet, och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning(IFN).

Boken beskriver ett sätt att leda och organisera en rörelse, ett sätt som avviker från vad de flesta företag tillämpar. Utgångspunkten är att det finns vissa grundläggande och tidlösa mänskliga behov och krav som varje organisation bör tillgodose. Detta leder till en mycket långt driven decentralisering av verksamheten. Exemplet i boken är Handelsbanken, som i början av 1970-talet genomförde en radikal omorganisation. Huvudkontoret skars ned med en tredjedel, långtidsplanering och budgetering avskaffades och man avstod från reklam och central marknadsföring. De yttre förutsättningarna har under denna tid genomgått stora förändringar, från statlig reglering till fri marknad med kraftig expansion och ökad konkurrens som blivit alltmer internationell, samt omfattande datorisering. I boken redogörs i detalj för hur en sådan annorlunda organisation fungerar framgångsrikt under starkt skiftande förhållanden.

Jan Wallander (1920-2016). Efter disputation i nationalekonomi 1949 blev han chef för SNS och några år senare för Industriens Utredningsinstitut (IUI). Därefter var han docent och tf professor vid Stockholms universitet. 1960 lämnade han den akademiska banan för att bli chef för Sundsvallsbanken. Tio år senare blev han vd för Handelsbanken och därefter ordförande i bankens styrelse. Vid sin avgång 1991 utsågs han till hedersordförande.

Andra upplagan har ett nytt grafiskt utförande och ett nyskrivet förord av Tom Hedelius och Bo Damberg.

Mängden digitala tjänster i samhället har ökat kraftigt det senaste decenniet, också inom hälso- och sjukvård. I denna rapport ligger tonvikten på de juridiska förutsättningarna för dataskydd och datadelning inom digitala hälso-och sjukvårdslösningar, så kallad e-hälsa.   Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet, konstaterar att det finns en diskrepans mellan faktisk användning och reglering, och att det trots ambitiösa politiska mål förekommer legala och rättspolitiska utmaningar i Sverige och EU, som gör att digitaliseringens möjligheter inte fullt ut tas till vara. Personuppgifter ska värnas, men juridiken ska inte hindra utvecklingen, resonerar Magnusson Sjöberg och föreslår att juridiken ska få spela en mer proaktiv roll. Om juridiken får vara med från början, har många mycket att vinna, som producenter, patienter och konsumenter av hälsoappar.  

E-hälsa som app dataskydd och datadelning ingår i SNS forskningsprojekt Vård och omsorg i det 21:a århundradet.

Äldreomsorgen har under de senaste trettio åren genomgått stora förändringar. Ädelreformen, 1990-talskrisen och introduktionen av marknadsorienterad styrning i offentlig sektor är tre tätt sammanflätade faktorer som haft betydelse för äldreomsorgens förutsättningar. Hur har förändringarna påverkat arbetsmiljön för medarbetare och ledare i äldreomsorgen? Vilka lärdomar kan dras från utvecklingen?  

Författarna ger i rapporten en översikt av arbets- och organisationspsykologisk forskning om äldreomsorgens arbetsmiljö, organisering och ledarskap. De beskriver också hur förutsättningarna i svensk äldreomsorg skiljer sig från andra länder när det gäller ledarskap, organisationsstruktur och arbetsmiljö.  

Kristina Westerberg är professor emerita i psykologi och Maria Nordin är docent i psykologi, båda vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet.

Den svenska elmarknaden står inför stora förändringar: elektrifiering av transportsektorn och industrin, en ökad andel förnyelsebarproduktion och utfasning av kärnkraft. Detta riskerar att leda till underskottpå el vid vissa tidpunkter. Ett sätt att undvika sådana ansträngda situationer äratt hushållen tar en mer aktiv roll på elmarknaden.

I rapporten undersöker Mattias Vesterberg, forskare i nationalekonomi vid Umeå universitet, vad som krävs för att hushåll skaförändra sin vardagliga energianvändning och därigenom minska belastningen påsystemet. Han beskriver hushållens roll på elmarknaden och deras möjligheter,incitament och vilja att aktivt bidra till att lösa problemen på elmarknaden.Är hushållen den kraft att räkna med som många hoppas på?  

Rapporten ingår i SNS forskningsprojekt Hållbar samhällsbyggnad.

Vem är det som bestämmer utbudet av högre utbildning i Sverige? Hur går processen till? Hur stort inflytande har politiken, studenterna själva, lärosätena och arbetsmarknaden? Och går styrningen att förbättra?  

När Mats Bergman i denna rapport undersöker hur utbildningsutbudet huvudsakligen bestäms och borde bestämmas betonar han samhällsekonomiska värden som låter sig mätas och förklaras utifrån individernas nyttovärderingar. Han utgår från aspekter kopplade till lön och sysselsättning, individernas trivsel med sina yrkesval och nyttan av de samhällstjänster som individerna själva antingen producerar i yrket eller finansierar genom att betala skatt.  

Mats Bergman landar i ett antal slutsatser, bland annat att det är rimligt att utbudet i huvudsak styrs genom decentraliserade beslut, inom centralt beslutade budgetramar, av enskilda lärosäten och institutioner, men att besluten i högre grad bör grunda sig på studenternas egna önskemål och arbetsmarknadens behov.  

Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Sedan mitten av 1990-talet har antalet studenter i högre utbildning i Sverige ökat kraftigt. När fler läser vid högskolor och universitet blir det även fler som har svagare förutsättningar att klara akademiska studier, till exempel de studenter som kommer från studieovana hem eller saknar studievana. Det finns också tecken på att det skett en gradvis, övergripande försämring av studenternas förkunskaper på grund av brister i grund- och gymnasieskola.

Har svenska lärosäten de förutsättningar som krävs för att upprätthålla en god kvalitet på undervisningen? Författarna till denna rapport har analyserat hur förutsättningarna för undervisning och forskning kan förbättras så att samtliga studenter kan erbjudas en högkvalitativ utbildning.

Författarna landar i ett antal förslag, bland annat att de lärare som möter de mest studieovana studenterna får mer tid till egen forskning för att stärka sin kompentens. Douglas Brommesson är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Sofia Nordmark är universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Jörgen Ödalen är docent i statsvetenskap vid Mälardalens universitet och Uppsala universitet.Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Konsumtionsskatter svarar i Sverige för cirka 28 procent av de totala skatteintäkterna och utgör därmed en betydande skattebas. Trots detta förs ingen särskilt djuplodande ekonomisk-politisk diskussion om dessa skatter. Det vill skatteforskaren Spencer Bastani ändra på genom sin rapport Hur bör konsumtion beskattas?  

Med utgångspunkt i teori och praktik tar han ett helhetsgrepp på beskattningen av varor och tjänster och studerar den viktigaste konsumtionsskatten, momsen. Han analyserar hur en konsumtionsbeskattning som på bästa möjliga sätt uppfyller skattepolitikens målsättningar bör se ut och beskriver och värderar såväl fördelar som nackdelar med differentierade skatter. Konsumtionsskatternas roll i skattesystemet i bredare bemärkelse analyseras också med ett särskilt fokus på konsekvenser av att ändra balansen mellan skatter på arbete och konsumtion i skattesystemet.      

Spencer Bastani är docent i nationalekonomi, verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet, samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN).