David Karlsson - Böcker

Läsa Tranströmers samlade verk i årskurs sju – går det? Och hur får man en hel klass mellanstadieelever att engagerat diskutera en roman om krig, miljöfrågor och könsroller?

Det här är en bok om boksamtal i skolan som bygger på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mest av allt handlar den om hur lärare med stöd i båda dessa perspektiv kan visa eleverna vägen in i skönlitteraturens värld.

Inledningsvis ges en lättillgänglig översikt av vad vi vet om boksamtal utifrån aktuell forskning och vilka stora möjligheter som finns att utveckla elever till reflekterande läsare i det arbetssättet. Därefter beskriver fyra verksamma lärare sina erfarenheter utifrån arbetet med olika skönlitterära texter – dikter, noveller, romaner – med elever i mellanstadiet och högstadiet som skett inom det pågående projektet Alla läser! Läsaren får på nära håll följa lärarnas didaktiska reflektioner och metodiska val, hur de planerat och genomfört arbetet i sina respektive klasser, med den gemensamma ambitionen att sätta berättelsen och samtalen i centrum. Allra sist i boken finns en uppsjö av konkreta uppslag för arbete med litteraturläsning i klassrummet samt författarnas bästa tips för att få alla elever med sig.

Om författarenOlle Nordberg är universitetslektor i litteraturvetenskap, lärarutbildare och docent i svenskämnets didaktik vid Uppsala universitet. Han är forskningsledare för projektet Alla läser! och har också en lång bakgrund som svensklärare i gymnasieskolan.

De fyra lärarna Kim Bergvall, Sofia Flink, Erika Jansson och David Karlsson har alla deltagit i projektet Alla läser! De beskriver ett arbete som när det fungerar som bäst låter eleverna utvecklas som både läsare och människor.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.

Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.

I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.

Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Sveriges kommuner ansvarar för betydelsefulla och kostnadstunga verksamheter. De har därtill långtgåendebefogenheter och rätt att beskatta sina invånare. Kommunernas centrala roll idet svenska statsskicket ställer därför höga krav på en välfungerande lokaldemokrati.

De fyra forskarna i SNS Demokratiråd 2022 undersöker hur demokratin i landets kommuner mår. Vilka är defrämsta utmaningarna? Och vilka vägval står den inför? Utifrån sin analys förde fram förslag till hur demokratin skulle kunna fungera bättre.

SNS Demokratiråd 2022 består av Gissur Ó Erlingsson (ordförande), professor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, David Karlsson, professor i offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan, Göteborgsuniversitet, Jessika Wide, universitetslektor i statsvetenskap, Umeå universitet, och Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpingsuniversitet, och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning(IFN).