Harry Flam – författare

Denna andra upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad. Nyheterna omfattar bland annat

Mer modern analys av penningpolitiken med fokus på räntesättning i stället för penningmängd. Analys av penningpolitik i situationer när en nedre ränterestriktion binder. Integrerad analys av inflation och Phillipskurva i den grundläggande makromodellen. Analys av den ekonomiska politiken under pandemin och efterföljande inflationsperiod 2022-2023. Analys av finanskriser och vilken politik som kan motverka dem och deras effekter.

Makroekonomi är den första internationellt ledande läroboken i ämnet som översatts till svenska. Boken har anpassats efter svenska förhållanden.

Det engelskspråkiga originalets författare, Olivier Blanchard, är senior research fellow vid Peterson Institute for International Economics i Washington och har varit professor vid MIT och chefsekonom vid Internationella valutafonden. Macroeconomics har fått ett stort genomslag runt om i världen, både i undervisning och för ekonomisk-politiskt beslutsfattande. Den har utkommit i åtta upplagor på engelska och är översatt till många språk. Bokens internationella framgång beror till stor del på att den använder en enda sammanhängande modell, vilket underlättar förståelsen. Boken bygger på den senaste makroekonomiska forskningen.

Den svenska versionen inkluderar kärnan i originalet men är mer koncis. Teorin illustreras med hjälp av en rad exempel från makroekonomisk utveckling och politik i Sverige. Bearbetningen av originalet har gjorts av professorerna Lars Calmfors, Harry Flam, John Hassler och Per Krusell vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. De har alla lång erfarenhet av ekonomisk-politisk utvärdering och debatt, forskning och inte minst undervisning.

Om författarna

LARS CALMFORS är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Calmfors forskning avser främst arbetsmarknads- och makroekonomi. Han har varit ordförande i EMU-utredningen, Finanspolitiska rådet, European Economic Advisory Group och Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Han är nu ledamot i finansministerns ekonomiska råd och i arbetsmarknadsministerns arbetsmarknadspolitiska råd. Han har varit ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

HARRY FLAM är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Flams forskning är inriktad på utrikeshandel och europeisk ekonomisk integration. Han har bland annat varit utredare av Riksbankens finansiella oberoende, ordförande för Finanspolitiska rådet, vice ordförande för Expertgruppen för offentlig ekonomi och ledamot av EMU-utredningen.

JOHN HASSLER är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Hassler har bland annat forskat om social rörlighet och tillväxt. Nu är fokuset på klimatekonomi. Hans forskningsresultat har publicerats i de främsta internationella ekonomitidskrifterna. Han har varit ordförande i Finanspolitiska rådet, är ledamot av vetenskapsakademierna KVA och IVA och är sedan 2009 ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

PER KRUSELL är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Krusell forskar brett inom ämnet, bland annat om ekonomisk tillväxt, arbetsmarknad, konjunkturcykler, politisk ekonomi, ojämlikhet och klimatekonomi, och har skrivit ett stort antal artiklar i ledande ekonomitidskrifter. Han har varit ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne i många år och var dess ordförande 2011-13.

Nationalekonomin brukar delas upp i två huvuddelar: mikroekonomi och makroekonomi. Inom mikroekonomin studerar man ekonomins grundläggande byggstenar, nämligen de enskilda hushållens och företagens beslut. Inom makroekonomin har man ett mer övergripande perspektiv; där studerar man de stora aggregaten, som arbetslöshet, tillväxt, ränta och inflation. Det är inom dessa områden som den politiska diskussionen är som hetast i dag. Varför är arbetslösheten så hög? Hur sköter Riksbanken sitt arbete egentligen? Varför svänger räntorna och växelkurserna så mycket? Hur ska man hantera finanskriser? Och varför är inkomstfördelningen så ojämn? Syftet med Tillämpad makroekonomi är att på ett enkelt och lättfattligt sätt presentera nationalekonomernas syn på dessa frågor.

This work provides a comprehensive survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it should be relevant for the discussion in all EU countries. An analysis of how the demands on economic policy will be affected by the monetary union is included. Various chapters discuss monetary policy and inflation, fiscal policy, unemployment and labour markets, the transition to monetary union, and the exchange-rate arrangements between participants and non-participants. Other chapters analyze the importance of the EMU for European political integration, democratic aspects, and how membership in the monetary union will affect the possibilities for an individual member state to exert influence within the EU.This book should be of interest to professional economists and political scientists, students, and those who want to form an opinion about the monetary union on the basis of a balanced assessment of the consequences.

EMU - A Swedish Perspective provides a comprehensive and up-to-date survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it is highly relevant for the discussion in all EU countries. The book provides an in-depth analysis of how the demands on economic policy will be affected by the monetary union. Various chapters discuss monetary policy and inflation, fiscal policy, unemployment and labour markets, the transition to monetary union, and the exchange-rate arrangements between participants and non-participants. Other chapters analyse the importance of the EMU for European political integration, democratic aspects, and how membership in the monetary union will affect the possibilities for an individual member state to exert influence within the EU. EMU - A Swedish Perspective should be of interest to professional economists and political scientists, students, and all others who want to form an opinion about the monetary union on the basis of a balanced assessment of the consequences. EMU - A Swedish Perspective provides a comprehensive and up-to-date survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it is highly relevant for the discussion in all EU countries.

Det har gått tio år sedan EU:s monetära union bildades. 2009 års Konjunkturråds-rapport analyserar den ekonomiska utvecklingen i de länder som vid starten anslöt sig till den monetära unionen och hur de har påverkats av den gemen-samma valutan och penningpolitiken. De områden som behandlas är penning-politiken, finanspolitiken, den finansiella integrationen, samt utrikeshandeln och direktinvesteringarna. Danmark, Sverige och Storbritannien har valt att stå utanför den monetära unionen. Rapporten analyserar också hur deras ekonomier har utvecklats jämfört med euroländernas, och bedömer om utvecklingen hade varit annorlunda ifall de tre länderna hade deltagit i den monetära unionen från början. Författare är professorerna Harry Flam (Konjunkturrådets ordförande), Antonio Fatás, Steinar Holden, Tullio Jappelli, Ilian Mihov, Marco Pagano och Charles Wyplosz.

Ten years have passed since the start of the monetary union. The 2009 report of the Economic Policy Group analyses the economic record of the countries that joined at the start and how it has been affected by the common currency and common monetary policy. The areas covered are monetary policy, fiscal policy, financial integration, foreign trade and foreign direct investment. Denmark, Sweden and the UK have chosen not to join the monetary union. The report also compares their economic record to that of the euro countries, and assesses if the record would have been different had the three outsiders joined the monetary union from the start. The authors are professors Harry Flam (chairman), Antonio Fatás, Steinar Holden, Tullio Jappelli, Ilian Mihov, Marco Pagano and Charles Wyplosz.

Sverige har ett väl utbyggt väg- och järnvägsnät av god standard. Men det betyder inte att transportinfrastrukturen är färdigbyggd. Nya investeringar behövs och existerande infrastruktur måste underhållas. Det kräver investeringsplaner som är väl genomtänkta och analyserade utifrån transportpolitikens uppställda mål. SNS Konjunkturråd 2016 identifierar klara skillnader mellan de mål som riksdagen har formulerat och den faktiska politiken. De pekar på betydelsen av att använda den samhällsekonomiska analysen för att på ett tydligt sätt jämföra kostnader för väg- och järnvägsprojekten med dess vinster i form av bland annat kortare restid, högre transportkvalitet, bättre miljö och minskade olycksrisker. Konjunkturrådet konstaterar att större samhällsnytta är möjlig om projekt med högre samhällsekonomisk lönsamhet prioriteras och föreslår åtgärder för att få en bättre överensstämmelse mellan faktisk politik och uppställda mål. I Konjunkturrådet 2016 medverkar Harry Flam (ordförande), professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, Maria Börjesson, docent i transportsystemanalys vid Centrum för transportstudier, Kungliga Tekniska högskolan, Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi vid Statens väg- och trafikforskningsinstitut.