Lars Calmfors – författare

Denna andra upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad. Nyheterna omfattar bland annat

Makroekonomi är den första internationellt ledande läroboken i ämnet som översatts till svenska. Boken har anpassats efter svenska förhållanden.

Det engelskspråkiga originalets författare, Olivier Blanchard, är senior research fellow vid Peterson Institute for International Economics i Washington och har varit professor vid MIT och chefsekonom vid Internationella valutafonden. Macroeconomics har fått ett stort genomslag runt om i världen, både i undervisning och för ekonomisk-politiskt beslutsfattande. Den har utkommit i åtta upplagor på engelska och är översatt till många språk. Bokens internationella framgång beror till stor del på att den använder en enda sammanhängande modell, vilket underlättar förståelsen. Boken bygger på den senaste makroekonomiska forskningen.

Den svenska versionen inkluderar kärnan i originalet men är mer koncis. Teorin illustreras med hjälp av en rad exempel från makroekonomisk utveckling och politik i Sverige. Bearbetningen av originalet har gjorts av professorerna Lars Calmfors, Harry Flam, John Hassler och Per Krusell vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. De har alla lång erfarenhet av ekonomisk-politisk utvärdering och debatt, forskning och inte minst undervisning.

Om författarna

LARS CALMFORS är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Calmfors forskning avser främst arbetsmarknads- och makroekonomi. Han har varit ordförande i EMU-utredningen, Finanspolitiska rådet, European Economic Advisory Group och Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Han är nu ledamot i finansministerns ekonomiska råd och i arbetsmarknadsministerns arbetsmarknadspolitiska råd. Han har varit ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

HARRY FLAM är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Flams forskning är inriktad på utrikeshandel och europeisk ekonomisk integration. Han har bland annat varit utredare av Riksbankens finansiella oberoende, ordförande för Finanspolitiska rådet, vice ordförande för Expertgruppen för offentlig ekonomi och ledamot av EMU-utredningen.

JOHN HASSLER är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Hassler har bland annat forskat om social rörlighet och tillväxt. Nu är fokuset på klimatekonomi. Hans forskningsresultat har publicerats i de främsta internationella ekonomitidskrifterna. Han har varit ordförande i Finanspolitiska rådet, är ledamot av vetenskapsakademierna KVA och IVA och är sedan 2009 ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

PER KRUSELL är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Krusell forskar brett inom ämnet, bland annat om ekonomisk tillväxt, arbetsmarknad, konjunkturcykler, politisk ekonomi, ojämlikhet och klimatekonomi, och har skrivit ett stort antal artiklar i ledande ekonomitidskrifter. Han har varit ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne i många år och var dess ordförande 2011-13.

Lars Calmfors har verkat i fem decennier som forskare i nationalekonomi, samhällsdebattör och rådgivare till olika regeringar. Under dessa år har Sverige mött olika ekonomiska problem: inflation och kostnadskriser på 1970- och 1980-talen, massarbetslöshet och skenande statsskuld under 1990-talskrisen, recession i samband med den globala finanskrisen 2008 09, bristande integration av utrikes födda och coronakrisen.

Här ger Calmfors sin personliga skildring av hur samspelet mellan ekonomer och politiker fungerat. Det handlar om penning-och finanspolitiken, sysselsättningen och varför Sverige inte gick med i EMU. En central fråga är vilken roll forskare bör spela i samhällsdebatten.

Calmfors skildrar ekonomernas tänkande men ger också anekdotiska ögonblicksbilder av mellanhavanden med politiker som Per Ahlmark, Torbjörn Fälldin, Bengt Westerberg, Anne Wibble, Göran Persson, Erik Åsbrink, Gudrun Schyman, Jonas Sjöstedt, Anders Borg, Magdalena Andersson och Ulf Kristersson. Ibland har relationerna fungerat väl, ibland har de varit problematiska.

Lars Calmfors är forskare vid IFN och professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES, Stockholms universitet.

Det är en frustande intressant läsning, rappt och elegant skrivet. Med knivskarp och lågmäld retorik - stark i sak, ständigt relevant, egensinnig  - har hans analyser ofta varit dräpande.

Pernilla Ström i Sydsvenska Dagbladet

Mycket läsvärda memoarer.

Yngve Sunesson i Skånska Dagbladet

Lars Calmfors, Petter Danielsson, Simon Ek,  Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen, Per Skedinger

Det största problemet på den svenska arbetsmarknaden är hur lågutbildade, och då särskilt lågutbildade utrikesfödda, ska komma i sysselsättning. Problemet har ställts på sin spets av den stora flyktinginvandringen.

Centrala frågor för politiken är: Vad kan skola och vuxenutbildning göra? Vilken roll bör subventionerade anställningar spela? Är visstidsanställningar en väg in på arbetsmarknaden eller en återvändsgränd? Behövs nya typer av enkla, men också lägre betalda, jobb? 

Denna bok, skriven av sex arbetsmarknadsekonomer, analyserar frågorna och försöker utifrån forskningen ge svar på vilken politik som är lämpligast.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, med kollektivavtal mellan starka partsorganisationer på arbetsmarknaden, brukar ses en central förklaring till att Sverige kunnat kombinera hög levnadsstandard med jämn inkomstfördelning. Här analyserar fyra nationalekonomer hur väl den traditionella modellen förmår hantera de nya utmaningar den står inför. En minskande facklig organisationsgrad, särskilt på arbetarsidan, innebär att kollektivavtalen allt mer bärs upp av arbetsgivarorganisationerna. Även om de flesta företag har en positiv inställning till kollektivavtalen, verkar de inte se några stora fördelar med dem. Det innebär att kollektivavtalen står på en skakig grund om den fackliga organisationsgraden skulle fortsätta att minska. En annan utmaning är att anpassa kollektivavtalen till en ekonomi som blir mer uppdragsbaserad. Industriavtalet från 1997 etablerade principen att industrins villkor ska bestämma löneökningarna i hela ekonomin. Industrinormeringen bidrog till att bryta det tidigare mönstret med alldeles för höga löneökningar. Men idag är problemet snarare att löneökningarna är för låga. Lönenormeringen gör det också svårare att höja relativlönerna på områden med stor och växande arbetskraftsbrist, främst inom skola, vård och omsorg.

Boken analyserar olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Det kan betyda mer av sifferlösa avtal (som innebär att lönerna bestäms helt lokalt). Lönenormeringen kan också behöva ta större hänsyn också till andra delar av ekonomin än industrin och tillåta större möjligheter att avtala om relativlöneförändringar. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera.

Författare är: Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Simon Ek, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Ann-Sofie Kolm, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och adjungerad professor vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Växjö.