Simon Ek – författare

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, med kollektivavtal mellan starka partsorganisationer på arbetsmarknaden, brukar ses en central förklaring till att Sverige kunnat kombinera hög levnadsstandard med jämn inkomstfördelning. Här analyserar fyra nationalekonomer hur väl den traditionella modellen förmår hantera de nya utmaningar den står inför. En minskande facklig organisationsgrad, särskilt på arbetarsidan, innebär att kollektivavtalen allt mer bärs upp av arbetsgivarorganisationerna. Även om de flesta företag har en positiv inställning till kollektivavtalen, verkar de inte se några stora fördelar med dem. Det innebär att kollektivavtalen står på en skakig grund om den fackliga organisationsgraden skulle fortsätta att minska. En annan utmaning är att anpassa kollektivavtalen till en ekonomi som blir mer uppdragsbaserad. Industriavtalet från 1997 etablerade principen att industrins villkor ska bestämma löneökningarna i hela ekonomin. Industrinormeringen bidrog till att bryta det tidigare mönstret med alldeles för höga löneökningar. Men idag är problemet snarare att löneökningarna är för låga. Lönenormeringen gör det också svårare att höja relativlönerna på områden med stor och växande arbetskraftsbrist, främst inom skola, vård och omsorg.

Boken analyserar olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Det kan betyda mer av sifferlösa avtal (som innebär att lönerna bestäms helt lokalt). Lönenormeringen kan också behöva ta större hänsyn också till andra delar av ekonomin än industrin och tillåta större möjligheter att avtala om relativlöneförändringar. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera.

Författare är: Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Simon Ek, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Ann-Sofie Kolm, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och adjungerad professor vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Växjö.

Lars Calmfors, Petter Danielsson, Simon Ek,  Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen, Per Skedinger

Det största problemet på den svenska arbetsmarknaden är hur lågutbildade, och då särskilt lågutbildade utrikesfödda, ska komma i sysselsättning. Problemet har ställts på sin spets av den stora flyktinginvandringen.

Centrala frågor för politiken är: Vad kan skola och vuxenutbildning göra? Vilken roll bör subventionerade anställningar spela? Är visstidsanställningar en väg in på arbetsmarknaden eller en återvändsgränd? Behövs nya typer av enkla, men också lägre betalda, jobb? 

Denna bok, skriven av sex arbetsmarknadsekonomer, analyserar frågorna och försöker utifrån forskningen ge svar på vilken politik som är lämpligast.

Flyktinginvandrare och deras anhöriga har under lång tid haft svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. I integrationsdebatten framförs ofta behovet av fler enkla jobb och goda kunskaper i svenska språket. Är detta nycklarna till en lyckad integration?  

I rapporten undersöker nationalekonomerna Simon Ek, Mats Hammarstedt och Per Skedinger om erfarenheter från jobb med låga kvalifikationskrav och färdigheter i svenska förbättrar arbetsmarknadsutsikterna för personer med flyktingbakgrund. Rapporten bygger påett omfattande datamaterial där individer följs under lång tid och ett fältexperiment där fiktiva flyktingar har sökt jobb med låga kvalifikationskrav.  

Simon Ek är doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och affilierad till Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm. Mats Hammarstedt är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö och affilierad till Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm. Per Skedinger är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö. 

Rapporten ingår i SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration.