Åsa Lundqvist – författare

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik.

Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?

* * *

I boken medverkar följande författare:

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration.  

Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer.  

Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete.  

Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik.  

Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar.  

Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism.  

Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser.  

Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism.  

René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser.  

Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet.  

Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser.  

Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola.

Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering.  

Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

Under 1960- och 70-talen skedde en dramatisk ökning av den kvinnliga arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden. En viktig drivkraft i utvecklingen och omdanandet av familj och arbetsliv var den statliga arbetsmarknadspolitiken. Hemmafruarna skulle aktiveras , ta anställning och den manliga försörjarmodellen skulle fasas ut. Men hur gick det till när kvinnorna skulle lockas till förvärvsarbete istället för hemarbete? Vilka metoder och argument användes för att åstadkomma förändringen, och vilka konsekvenser fick skiftet för tidigare familjeformer? Det är några av de frågor som Åsa Lundqvist lyfter i Livet är för dyrbart för att dammas bort.

Särskilt Arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag, mål och visioner fångar intresset hos författaren, liksom de omskolnings- och fortbildningskurser som sjösattes under perioden. Hennes studie belyser även tidens djärva opinionsbildande kampanjer vars yttersta mål var att påverka och förändra befolkningens attityder till den traditionella kärnfamiljen. En viktig roll i marknadsföringen hade den så kallade aktiveringsinspektören som skulle förmå kvinnor att ta steget in i arbetslivet. Åsa Lundqvist blickar också framåt och resonerar kring hur erfarenheterna har påverkat dagens arbetsmarknad.

Under 1960- och 70-talen skedde en dramatisk ökning av den kvinnliga arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden. En viktig drivkraft i utvecklingen och omdanandet av familj och arbetsliv var den statliga arbetsmarknadspolitiken. Hemmafruarna skulle ”aktiveras”, ta anställning och den manliga försörjarmodellen skulle fasas ut. Men hur gick det till när kvinnorna skulle lockas till förvärvsarbete istället för hemarbete? Vilka metoder och argument användes för att åstadkomma förändringen, och vilka konsekvenser fick skiftet för tidigare familjeformer? Det är några av de frågor som Åsa Lundqvist lyfter i Livet är för dyrbart för att dammas bort.

Särskilt Arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag, mål och visioner fångar intresset hos författaren, liksom de omskolnings- och fortbildningskurser som sjösattes under perioden. Hennes studie belyser även tidens djärva opinionsbildande kampanjer vars yttersta mål var att påverka och förändra befolkningens attityder till den traditionella kärnfamiljen. En viktig roll i marknadsföringen hade den så kallade aktiveringsinspektören som skulle förmå kvinnor att ta steget in i arbetslivet. Åsa Lundqvist blickar också framåt och resonerar kring hur erfarenheterna har påverkat dagens arbetsmarknad.

Den svenska föräldraförsäkringen var banbrytande när den infördes för 50 år sedan och utgör fortfarande en hörnsten i den svenska familjepolitiken. Redan från början var syftet med försäkringen att främja ett jämställt föräldraskap och jämlika villkor mellan familjer med och utan barn.   Föräldraförsäkringen har reformerats flera gånger under åren.

I rapporten summerar sociologerna Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist utvecklingen och analyserar vilka principer och argument som har motiverat förändringarna. De uppmärksammar särskilt hur målen om jämställdhet och jämlikhet har definierats i politiken över tid, om de har infriats och i så fall med vilka medel. De blickar även framåt och identifierar aktuella utmaningar för föräldraförsäkringen.

Ann-Zofie Duvander är professor i demografi och sociologi vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet.