Statsskick: demokrati

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

För första gången på över två decennier finns det nu fler autokratier i världen än demokratier. Det är en utveckling som skett via röstsedeln där folkvalda ledare nedmonterat demokratin inifrån. De flesta människor vill ju leva i en demokrati, ändå har det öppna samhället svårt att skydda sig mot de auktoritära krafterna. Varför står demokratin så skyddslös? Och vad kan vi göra för att stärka dess motståndskraft? I Demokratins ödesstund: Till försvar för det öppna samhället sammanfattar filosofen och Svenska Akademien-ledamoten Åsa Wikforss, tillsammans med Mårten Wikforss, den samlade forskningen om de krafter som driver den globala demokratiska tillbakagången. Med utgångspunkt i utvecklingen i USA, Europa och Sverige visar de hur angrepp på vetenskap, medier och vedertagna normer hänger samman med framväxten av auktoritära rörelser. I boken kartläggs populismens mekanismer, propagandans förrädiska metoder, de digitala plattformarnas stjälpande logik och den ohämmade spridningen av desinformation. Samtidigt som läsningen tillhandahåller en bred översikt av den internationella forskningen på området erbjuder den också ett engagerat försvar för det öppna samhället. Wikforss och Wikforss resonerar kring möjliga vägar framåt och ger konkreta förslag på vad som faktiskt kan göras för att vända utvecklingen. Trots det allvarliga läget är bokens budskap i grunden hoppfullt: demokratins framtid är inte förutbestämd. Hur den utvecklas beror helt på de val vi gör. "Det som är slående med denna tredje autokratiseringsvåg är just att den bär frivillighetens prägel. Till skillnad från tillbakagången under 1970-talet har den inte i första hand skett genom revolutioner eller statskupper utan genom val – val av politiker som sedan använt sin makt för att stegvis nedmontera demokratin. De har exploaterat den inneboende svaghet som demokratin alltid burit på, nämligen det faktum att den med vett och vilja lägger makten att avskaffa sig själv i händerna på sina väljare."Ur Demokratins ödesstund

Dagens auktoritära populism ska inte förstås som liberalismens motsats, utan som en konsekvens av liberalismens egna inneboende motsägelser. Det är vad Slavoj Žižek hävdar i den här boken. Med utgångspunkt i den populistiska högerns samtida triumfer visar Žižek hur en radikalt marknadsorienterad libertarianism – som avvisar sociala, etiska och institutionella begränsningar i frihetens namn – tenderar att ge upphov till ökade former av statlig kontroll, censur och undantagspolitik.I essäer om vår tids teknofeodalism, den digitala övervakningsekonomin och framväxten av auktoritära kapitalistiska regimer blottlägger han hur frihetens språk används för att legitimera nya former av dominans. När marknaden upphöjs till högsta princip förvandlas löftet om individuell frigörelse gradvis till ett system av kontroll. Det vi bevittnar är inte en återgång till 1900-talets fascism, utan framväxten av en ny auktoritär ordning, formad av vår egen tids ekonomiska och politiska logik.

“Martin Gelin förklarar varför det är så lätt att förälska sig i USA, och så svårt att leva där. Det är en fängslande personlig analys och livsresa från ett land där demokratin håller på att vittra sönder”Britt-Marie Mattsson, DN

“En välkomponerad sorgesång över en trasig nation.”Expressen

“Detta är en angelägen granskning av den politiska utvecklingen i USA. Författaren är kunnig och påläst och genom sin eleganta språkbehandling lockar boken till sträckläsning.”BTJ

"Det är avväpnande och nyanserat. Inkännande och nyfiket."Uppsala Nya Tidning“Den är medryckande, bildande och kul.”Göteborgs posten

"Det här är en kort berättelse om ett stort land. Den handlar om varför det är så lätt att förälska sig i USA och så svårt att leva här."

USA är ett land fullt av anständiga människor som gång på gång misslyckas med att skapa ett anständigt samhälle. Det skriver Martin Gelin i sitt avskedsbrev till USA. 

Han flyttade till New York i september 2001. Det blev början på en turbulent tid i amerikansk politik, där han rapporterat från varje hörn av USA för svenska och internationella medier i två decennier, en period då han såg landets demokrati långsamt vittra sönder.I fyra hyllade reportageböcker och tusentals artiklar har han skildrat landets politiska utmaningar, samtidigt som han själv blivit allt mer rotad i USA, gift sig med en amerikan, fått barn, köpt bostadsrätt - och blivit amerikansk medborgare.Imorgon är jag långt härifrån är en levande och personlig skildrig över två decennier av bitterljuv kärlek till allt det amerikanska, inte minst New York och hemkvarteret i Brooklyn.

"MARTIN GELIN är fantastisk på miljöbeskrivningar och dessutom är en stilist av rang råder det ingen tvekan om."ETCOm Den vita stormen:"Vilken mörk och underbar bok detta är. Det kommer att bli svårt att hitta en mer påläst, sympatisk och angelägen granskning av det hotade demokratiska projekt som kallas USA."Joseph O'Neill, författare"Magnetisk skildring av rasismen i USA. Svensk facklitteratur har fått en klassiker."Göran Greider, Dagens Nyheter"Folkbilding för vår tid."ExpressenOm tidigare böcker:"Den som på svenska vill orientera sig om dagens oroliga och polariserade USA-politik kan inte ha en bättre ciceron."Dagens Nyheter"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska."Svenska Dagbladet

"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska." SvD

Företagsledarna i Silicon Valley skulle frälsa världen med sina sociala medier och banbrytande appar. I stället har deras uppfinningar raserat det offentliga samtalet och blivit ett hot mot demokratin. Vad var det som gick så fel?

I denna nyutgåva av den hyllade boken sätts teknikutvecklingen in i en större berättelse om vår tid. Boken går bortom både naiv teknikoptimism och förenklade diskussioner om filterbubblor och fake news. Med hjälp av världsledande experter, dissidenter och aktivister kartlägger Martin Gelin och Karin Pettersson hur internet gick sönder – och hur det i sin tur förändrade världen.

"Det är gastkramande läsning om demokratins ödesfråga – hur kan tekniken förstärka demokratin, istället för att hota den?" BTJ

"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska." SvD

"Det är en ambitiös sammanfattning av internets baksidor, framför allt de amerikanske nätjättarnas monopolställning och dess algoritmer, som gynnar ytterligheterna i miljarder människors flöden. Tiden då internet sågs som en anarkistisk, men charmig nörd som skulle demokratisera världen känns plötsligt väldigt avlägsen." Expressen

"Detta är ingen moralisk tjatbok om skrämtid, inte om filterbubblor, våld eller porr. Dem handlar klart och tydligt om att sätta sociala medier i ett större sammanhang, om centralisering av makt, uppmärksamhetsekonomin, tidningsdöden, informationsglappet." Värmlands Folkblad

 "En rasande dokumentation av demokratins kris och nätets roll i den. En stridsskrift med strålkastarljuset på Silicon Valley." Aftonbladet 

Karin Pettersson är kulturchef på Aftonbladet. Hon har även arbetat som tidningens politiska chefredaktör och var en av grundarna av tidningen Fokus. Hon har studerat på Harvard och MIT i USA med särskilt fokus på teknik och propaganda på nätet. Hon är aktuell med boken Förbannelsen – Hur Sverige fastnade i 90-talet och förlorade framtiden.

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

I Därför demokrati argumenterar Åsa Wikforss för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under.

Därför demokrati har vuxit fram i dialog med Åsas bror Mårten Wikforss, som också bidrar med betraktelser där han sätter några av de avgörande skillnaderna mellan diktaturen och demokratin i blixtbelysning.

Varken antikens eller 1700-talets ledande politiska tänkare ansåg att val är en särskilt demokratisk metod för att utse politiska ledare. För personer som Aristoteles, Rousseau och Montesquieu var i stället lottning den demokratiska urvalsmetoden framför andra. Det visar Bernard Manin i denna fascinerande genomgång av de demokratiska styrelseskickens historia. När de representativa styrelseskicken infördes i slutet av 1700-talet skedde det i avsikt att begränsa det folkliga inflytandet. Den stora skillnaden mellan direktdemokrati och representativ demokrati går mellan system som bygger på lottning och sådana som tillämpar val, hävdar Manin. I en avslutande teoretisk analys av valets mekanismer visar han också att valet till sin natur är elitistiskt: det leder oundvikligen till att personer som är överlägsna väljarna blir utsedda till representanter och makthavare. Denna banbrytande  och djupt originella bok kommer att ge många läsare en aha-upplevelse.

Bernard Manin är professor em. i statsvetenskap vid New York University och har varit forskningschef vid Centre National de la Recherche Scientifique i Paris.

Konsten är nödvändig för demokratin och dess överlevnad. Konst är kunskapsinstrument i egen rätt och förstår samhället på sätt som journalistik eller forskning inte kommer åt.

Från opera till graffiti erbjuder estetisk gestaltning oss fantasi och komplexitet, den ger oss möjlighet att föreställa oss andra människors liv och alternativa samhällen, och den erbjuder vägar för handling och motstånd – det är den enkelriktande maktens motsats.

Med exempel ur litteratur, film, teater och konst från mellankrigstidens Wien, krigets Sovjet och sjuttiotalets Kalifornien till vår tid med högläsning för barn i Norrköping, flyktingkriser vid Medelhavet och demonstrationer i Kyjiv visar Stefan Jonsson hur konstverket pekar ut frihetens vägar.

Den otyglade skönheten är en brandfackla för konstens betydelse för människan, samhället och demokratin i en tid då den behövs som allra mest.

Vi står inför en existentiell utmaning med förändrade villkor för allt liv på jorden. Samtidigt genomgår den moderna demokratin sin värsta kris sedan andra världskriget. Är hotet mot demokratin och den globala upphettningen två kriser som går ihop till en ödesdiger storm? Eller finns det vägar mot minskade utsläpp och en stabil demokratisk framtid?

Upphettning är en djupdykning i klimatförnekelse som politisk rörelse. Utifrån aktuell forskning diskuterar boken de utmaningar som den globala uppvärmningen ställer på vårt demokratiska styrelseskick utifrån frågeställningar som: Kan vi med demokratins hjälp hantera klimatfrågan? Varför motsätter sig den auktoritära nationaliströrelsen så aktivt klimatvetenskap?

Daniel Lindvall är doktor i sociologi, var huvudsekreterare för 2014 års Demokratiutredning och har skrivit boken Folkstyret i rädslans tid (Fri Tanke 2017).

Kjell Vowles är doktorand på Chalmers och forskar om klimatförnekelse och nationalism, före detta klimatjournalist och författare till boken Stuglandet (Votum 2017).

Martin Hultman är docent vid Chalmers och har i över 15 år forskat tvärvetenskapligt om energi-, klimat- och miljöfrågor och publicerat flera böcker såsom Den inställda omställningen (Gidlunds 2015), Discourses of Global Climate Change (Routledge 2014) och Ecological Masculinities (Routledge 2018).

»Ett intressant bidrag till litteraturen om demokratins genombrott.« Svenska Dagbladet

»Hjalmar Branting, Elin Wägner, Zeth Höglund och prins Eugen, röde prinsen, är några som förtjänstfullt och språkligt elegant lyfts fram som tongivande under den spirande demokratins viktiga inledningsskede. Urvalet av texter är väl genomtänkt och speglar på ett bra sätt bokens avsikt.« Bibliotekstjänst

»En intressant och läsvärd bok om en tid som formade Sverige.« Skaraborgs Allehanda

Människorna som formade 1900-talet.

För hundra år sedan stod Sverige vid ett vägskäl. Motstridiga rörelser möts och tiden tar en ny riktning. Ur revolution och världsbrand föds demokratin och det moderna samhället, men också tankar som leder till diktatur och världskrig. Sverige går från revolter och uppror till ett genombrott för parlamentarismens principer.

Åren i slutet av första världskriget är en port till demokratins århundrade. Inom mode, konst och litteratur firar det moderna segrar. Samtidigt gror idéer om rashygien och förädling av nationens människomaterial. Hundra år senare porträtterar tolv skribenter varsin person som på olika sätt var en del av denna dramatiska period.

I Demokratins genombrott möter vi kungligheter och finansmän, statsråd och revolutionärer, men också konstnärer, författare och rösträttskämpar.

Fler pressröster om boken:

»Boken och personporträtten är speciellt viktiga i en tid då demokratin ifrågasätts på många håll, och den inspirerar till att också i dag kämpa för en öppen demokrati.« Hemmets Vän

»Bland författarna i boken återfinns flera journalister. Ulrika Knutsons pärla om journalisten Elin Wägners kulturpessimism är särskilt läsvärd ... Ola Larsmos korta berättelse om Västervikssyndikalisten Frans Johan Gustafsson väcker mig ur min politiska leda.« Journalisten

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse.

Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj Žižek och Aleksandr Dugin.

Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.

Hur demokratiska är våra demokratier?

Varje demokratiskt system har spelregler som gör att resultaten i politiska val i någon mening redan är förutbestämda. Ett vanligt problem är att väljarna inte har särskilt många alternativ att välja på och att de alternativ som finns inte behöver återspegla de röstberättigades åsikter. Ett annat problem är att valdistriktens gränsdragning kan bestämma utgången innan medborgarna ens har gått till vallokalerna.

I Demokratiparadoxen redogör professorn i nationalekonomi Tommy Andersson noggrant och nyfiket för några av de paradoxer som finns i de demokratiska systemen. Även om det demokratiska styrelseskicket är att föredra så finns det en rad paradoxer som länge har sysselsatt matematiker, filosofer och politiker som Arrow, Condorcet och Jefferson.

Tommy Andersson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. I sin forskning undersöker han olika samhällsproblem från ett matematiskt perspektiv och har varit med och tagit fram Skandinaviens första algoritmbaserade organbytesprogram och världens första algoritmbaserade system för placering av kvotflyktingar. Sedan 2019 är han ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. 2020 kom hans bok Algoritmmakaren på Fri Tanke.

“Martin Gelin förklarar varför det är så lätt att förälska sig i USA, och så svårt att leva där. Det är en fängslande personlig analys och livsresa från ett land där demokratin håller på att vittra sönder”Britt-Marie Mattsson, DN

“En välkomponerad sorgesång över en trasig nation.”Expressen

“Detta är en angelägen granskning av den politiska utvecklingen i USA. Författaren är kunnig och påläst och genom sin eleganta språkbehandling lockar boken till sträckläsning.”BTJ

"Det är avväpnande och nyanserat. Inkännande och nyfiket."Uppsala Nya Tidning“Den är medryckande, bildande och kul.”Göteborgs posten

"Det här är en kort berättelse om ett stort land. Den handlar om varför det är så lätt att förälska sig i USA och så svårt att leva här."

USA är ett land fullt av anständiga människor som gång på gång misslyckas med att skapa ett anständigt samhälle. Det skriver Martin Gelin i sitt avskedsbrev till USA. 

Han flyttade till New York i september 2001. Det blev början på en turbulent tid i amerikansk politik, där han rapporterat från varje hörn av USA för svenska och internationella medier i två decennier, en period då han såg landets demokrati långsamt vittra sönder.I fyra hyllade reportageböcker och tusentals artiklar har han skildrat landets politiska utmaningar, samtidigt som han själv blivit allt mer rotad i USA, gift sig med en amerikan, fått barn, köpt bostadsrätt - och blivit amerikansk medborgare.Imorgon är jag långt härifrån är en levande och personlig skildrig över två decennier av bitterljuv kärlek till allt det amerikanska, inte minst New York och hemkvarteret i Brooklyn.

"MARTIN GELIN är fantastisk på miljöbeskrivningar och dessutom är en stilist av rang råder det ingen tvekan om."ETCOm Den vita stormen:"Vilken mörk och underbar bok detta är. Det kommer att bli svårt att hitta en mer påläst, sympatisk och angelägen granskning av det hotade demokratiska projekt som kallas USA."Joseph O'Neill, författare"Magnetisk skildring av rasismen i USA. Svensk facklitteratur har fått en klassiker."Göran Greider, Dagens Nyheter"Folkbilding för vår tid."ExpressenOm tidigare böcker:"Den som på svenska vill orientera sig om dagens oroliga och polariserade USA-politik kan inte ha en bättre ciceron."Dagens Nyheter"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska."Svenska Dagbladet

Den välkända författaren och politiska debattören Per Wirtén ser tillbaka på den politiska utvecklingen under de senaste 30 åren och resonerar om framtiden. Den liberala epoken har nu ersatts av en hårt konservativ och nationalistisk. Frihetens fiender har medvind.

Vart tog idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet vägen? Finns det hopp om demokratin? Kan vi tro på framtiden? När övergick hoppets princip till rädslans politik?

Med avstamp i centrala 1900-talstänkare som Hanna Arendt, Jürgen Habermas, Elin Wägner och Albert Camus iakttar han samtiden och tar med sig läsaren till Palestina, USA och Stockholms södra förorter. Vad är egentligen en människa och ett samhälle? Han funderar över sitt radikala arv och påminner sig sin demokratiska skolning i missionsförbundet, 1970-talets Palestinagrupper och inger oss hopp om möjlighet och framtid.