Statsskick: demokrati

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

»Språket är enkelt, klart och chosefritt här är en akademiker som kan skriva för just folket.« Dagens Nyheter

»Demokratin kommer i någon form att leva vidare, men frågan vi alla måste ställa oss är vilken demokrati det är vi vill ha. Sofia Näsströms bok är en lika förträfflig som lättläst introduktion till möjliga svar på den frågan.« Svenska Dagbladet

Vårt samhälle är byggt på ett demokratiskt fundament, inom politiken är demokrati ett honnörsord, medborgarna i vårt land tar demokratin för given.

Men hur stabilt är egentligen det demokratiska bygget? Vad består demokratin av och varför är den bra? Hur fungerar ett folkstyre och vad styr medborgarna över?

I tio korta kapitel resonerar Sofia Näsström kring det begrepp som vårt samhälle är byggt av. Bokens frågeställningar är brännande aktuella, inte minst när författaren berör tendenser som påverkar demokratin idag. Är populism demokratiskt? Och, har demokratin en framtid?

Detta är något så ovanligt som en bladvändare om demokrati. En liten bok om ett stort ämne.

Fler pressröster om boken:

»Synnerligen insiktsfull trots sitt komprimerade format.« Per T Ohlsson, Sydsvenskan

»På många punkter lyckas författaren formulera etablerade sanningar på ett sätt som kan bidra till folkets och väljarnas förståelse för demokratins väsende.« Hufvudstadsbladet

»För den som vill fördjupa sig i demokratidebatten öppnar denna lilla bok dörren på glänt in till en av de stora dagsaktuella frågorna« BTJ

"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska." SvD

Företagsledarna i Silicon Valley skulle frälsa världen med sina sociala medier och banbrytande appar. I stället har deras uppfinningar raserat det offentliga samtalet och blivit ett hot mot demokratin. Vad var det som gick så fel?

I denna nyutgåva av den hyllade boken sätts teknikutvecklingen in i en större berättelse om vår tid. Boken går bortom både naiv teknikoptimism och förenklade diskussioner om filterbubblor och fake news. Med hjälp av världsledande experter, dissidenter och aktivister kartlägger Martin Gelin och Karin Pettersson hur internet gick sönder – och hur det i sin tur förändrade världen.

"Det är gastkramande läsning om demokratins ödesfråga – hur kan tekniken förstärka demokratin, istället för att hota den?" BTJ

"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska." SvD

"Det är en ambitiös sammanfattning av internets baksidor, framför allt de amerikanske nätjättarnas monopolställning och dess algoritmer, som gynnar ytterligheterna i miljarder människors flöden. Tiden då internet sågs som en anarkistisk, men charmig nörd som skulle demokratisera världen känns plötsligt väldigt avlägsen." Expressen

"Detta är ingen moralisk tjatbok om skrämtid, inte om filterbubblor, våld eller porr. Dem handlar klart och tydligt om att sätta sociala medier i ett större sammanhang, om centralisering av makt, uppmärksamhetsekonomin, tidningsdöden, informationsglappet." Värmlands Folkblad

 "En rasande dokumentation av demokratins kris och nätets roll i den. En stridsskrift med strålkastarljuset på Silicon Valley." Aftonbladet 

Karin Pettersson är kulturchef på Aftonbladet. Hon har även arbetat som tidningens politiska chefredaktör och var en av grundarna av tidningen Fokus. Hon har studerat på Harvard och MIT i USA med särskilt fokus på teknik och propaganda på nätet. Hon är aktuell med boken Förbannelsen – Hur Sverige fastnade i 90-talet och förlorade framtiden.

“Martin Gelin förklarar varför det är så lätt att förälska sig i USA, och så svårt att leva där. Det är en fängslande personlig analys och livsresa från ett land där demokratin håller på att vittra sönder”Britt-Marie Mattsson, DN

“En välkomponerad sorgesång över en trasig nation.”Expressen

“Detta är en angelägen granskning av den politiska utvecklingen i USA. Författaren är kunnig och påläst och genom sin eleganta språkbehandling lockar boken till sträckläsning.”BTJ

"Det är avväpnande och nyanserat. Inkännande och nyfiket."Uppsala Nya Tidning“Den är medryckande, bildande och kul.”Göteborgs posten

"Det här är en kort berättelse om ett stort land. Den handlar om varför det är så lätt att förälska sig i USA och så svårt att leva här."

USA är ett land fullt av anständiga människor som gång på gång misslyckas med att skapa ett anständigt samhälle. Det skriver Martin Gelin i sitt avskedsbrev till USA. 

Han flyttade till New York i september 2001. Det blev början på en turbulent tid i amerikansk politik, där han rapporterat från varje hörn av USA för svenska och internationella medier i två decennier, en period då han såg landets demokrati långsamt vittra sönder.I fyra hyllade reportageböcker och tusentals artiklar har han skildrat landets politiska utmaningar, samtidigt som han själv blivit allt mer rotad i USA, gift sig med en amerikan, fått barn, köpt bostadsrätt - och blivit amerikansk medborgare.Imorgon är jag långt härifrån är en levande och personlig skildrig över två decennier av bitterljuv kärlek till allt det amerikanska, inte minst New York och hemkvarteret i Brooklyn.

"MARTIN GELIN är fantastisk på miljöbeskrivningar och dessutom är en stilist av rang råder det ingen tvekan om."ETCOm Den vita stormen:"Vilken mörk och underbar bok detta är. Det kommer att bli svårt att hitta en mer påläst, sympatisk och angelägen granskning av det hotade demokratiska projekt som kallas USA."Joseph O'Neill, författare"Magnetisk skildring av rasismen i USA. Svensk facklitteratur har fått en klassiker."Göran Greider, Dagens Nyheter"Folkbilding för vår tid."ExpressenOm tidigare böcker:"Den som på svenska vill orientera sig om dagens oroliga och polariserade USA-politik kan inte ha en bättre ciceron."Dagens Nyheter"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska."Svenska Dagbladet

Dagens auktoritära populism bör inte förstås som liberalismens motsats, utan som en konsekvens av liberalismens egna inneboende motsägelser. Det hävdar Slavoj Žižek i sin nya bok. Med utgångspunkt i den populistiska högerns samtida triumfer visar Žižek hur en radikalt marknadsorienterad libertarianism – som avvisar sociala, etiska och institutionella begränsningar i frihetens namn – tenderar att producera ökade former av statlig kontroll, censur och undantagspolitik. Liberal fascism är den fjärde boken i Fri Tankes Žižekserie. I serien ingår även För sent att vakna (2024), Krossa framsteget (2025) och Nollpunkt (2026).

För första gången på över två decennier finns det nu fler autokratier i världen än demokratier. Det är en utveckling som skett via röstsedeln där folkvalda ledare som Donald Trump i USA monterat ned demokratin inifrån. Varför står demokratin så skyddslös? De flesta människor vill leva i en demokrati, ändå har det öppna samhället svårt att skydda sig mot de auktoritära krafterna. Vad kan vi göra för att stärka demokratins motståndskraft? Dessa frågor står i centrum för Åsa Wikforss nya bok. Tillsammans med Mårten Wikforss visar hon hur den nya i informationsomgivningen slår mot det demokratiska samhällets hjärta: dess förmåga att fatta kunskapsbaserade beslut och hantera oenighet på ett konstruktivt sätt. Detta har berett vägen för populistiska politiker som säger sig representera den sanna folkviljan samtidigt som de bedriver ett kulturkrig som ökar polariseringen och lägger grunden för ett auktoritärt maktövertagande. Gång efter gång. Nedmonteringen av demokratin förutsätter att de flesta människor inte vet vad som pågår. Utmaningen är inte ny. Vi har stått här och framgångsrikt hanterat den förut. Då som nu går vägen framåt via kunskapsspridning. Demokratins ödesstund ger den kunskap som krävs, visar vad vi måste vara uppmärksamma på och diskuterar vad vi kan göra för att stärka demokratin i en digital samtid.

»Ett intressant bidrag till litteraturen om demokratins genombrott.« Svenska Dagbladet

»Hjalmar Branting, Elin Wägner, Zeth Höglund och prins Eugen, röde prinsen, är några som förtjänstfullt och språkligt elegant lyfts fram som tongivande under den spirande demokratins viktiga inledningsskede. Urvalet av texter är väl genomtänkt och speglar på ett bra sätt bokens avsikt.« Bibliotekstjänst

»En intressant och läsvärd bok om en tid som formade Sverige.« Skaraborgs Allehanda

Människorna som formade 1900-talet.

För hundra år sedan stod Sverige vid ett vägskäl. Motstridiga rörelser möts och tiden tar en ny riktning. Ur revolution och världsbrand föds demokratin och det moderna samhället, men också tankar som leder till diktatur och världskrig. Sverige går från revolter och uppror till ett genombrott för parlamentarismens principer.

Åren i slutet av första världskriget är en port till demokratins århundrade. Inom mode, konst och litteratur firar det moderna segrar. Samtidigt gror idéer om rashygien och förädling av nationens människomaterial. Hundra år senare porträtterar tolv skribenter varsin person som på olika sätt var en del av denna dramatiska period.

I Demokratins genombrott möter vi kungligheter och finansmän, statsråd och revolutionärer, men också konstnärer, författare och rösträttskämpar.

Fler pressröster om boken:

»Boken och personporträtten är speciellt viktiga i en tid då demokratin ifrågasätts på många håll, och den inspirerar till att också i dag kämpa för en öppen demokrati.« Hemmets Vän

»Bland författarna i boken återfinns flera journalister. Ulrika Knutsons pärla om journalisten Elin Wägners kulturpessimism är särskilt läsvärd ... Ola Larsmos korta berättelse om Västervikssyndikalisten Frans Johan Gustafsson väcker mig ur min politiska leda.« Journalisten

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

I Därför demokrati argumenterar Åsa Wikforss för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under.

Därför demokrati har vuxit fram i dialog med Åsas bror Mårten Wikforss, som också bidrar med betraktelser där han sätter några av de avgörande skillnaderna mellan diktaturen och demokratin i blixtbelysning.

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse.

Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj Žižek och Aleksandr Dugin.

Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.

»Martin Gelins och Erik Åsards fallstudier av Polen, Ungern och USA övertygar. Inte för att de avslöjar något som tidigare varit okänt, utan för att de identifierat och kondenserat vissa oroande tendenser. Deras bok är i första hand en klar, tydlig och övertygande genomgång av det hot som ligger i högerpopulismens dna.« Göteborgs-Posten

Ett spöke från det förflutna hemsöker stora delar av världen: högerpopulismen.

Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA.

Martin Gelins och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skarpsynt skildring av högerpopulismens återkomst. Hur påverkas den liberala demokratin i Europa och USA? Är högerpopulismen ett reellt hot mot demokratin? Och hur klokt är det av vänstern att tävla med högern i grenen populism?

Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, ger oss en djupare förståelse för ett samtida fenomen som i hög grad har satt agendan för det politiska samtalet.

Konsten är nödvändig för demokratin och dess överlevnad. Konst är kunskapsinstrument i egen rätt och förstår samhället på sätt som journalistik eller forskning inte kommer åt.

Från opera till graffiti erbjuder estetisk gestaltning oss fantasi och komplexitet, den ger oss möjlighet att föreställa oss andra människors liv och alternativa samhällen, och den erbjuder vägar för handling och motstånd – det är den enkelriktande maktens motsats.

Med exempel ur litteratur, film, teater och konst från mellankrigstidens Wien, krigets Sovjet och sjuttiotalets Kalifornien till vår tid med högläsning för barn i Norrköping, flyktingkriser vid Medelhavet och demonstrationer i Kyjiv visar Stefan Jonsson hur konstverket pekar ut frihetens vägar.

Den otyglade skönheten är en brandfackla för konstens betydelse för människan, samhället och demokratin i en tid då den behövs som allra mest.

Hur demokratiska är våra demokratier?

Varje demokratiskt system har spelregler som gör att resultaten i politiska val i någon mening redan är förutbestämda. Ett vanligt problem är att väljarna inte har särskilt många alternativ att välja på och att de alternativ som finns inte behöver återspegla de röstberättigades åsikter. Ett annat problem är att valdistriktens gränsdragning kan bestämma utgången innan medborgarna ens har gått till vallokalerna.

I Demokratiparadoxen redogör professorn i nationalekonomi Tommy Andersson noggrant och nyfiket för några av de paradoxer som finns i de demokratiska systemen. Även om det demokratiska styrelseskicket är att föredra så finns det en rad paradoxer som länge har sysselsatt matematiker, filosofer och politiker som Arrow, Condorcet och Jefferson.

Tommy Andersson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. I sin forskning undersöker han olika samhällsproblem från ett matematiskt perspektiv och har varit med och tagit fram Skandinaviens första algoritmbaserade organbytesprogram och världens första algoritmbaserade system för placering av kvotflyktingar. Sedan 2019 är han ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. 2020 kom hans bok Algoritmmakaren på Fri Tanke.

“Martin Gelin förklarar varför det är så lätt att förälska sig i USA, och så svårt att leva där. Det är en fängslande personlig analys och livsresa från ett land där demokratin håller på att vittra sönder”Britt-Marie Mattsson, DN

“En välkomponerad sorgesång över en trasig nation.”Expressen

“Detta är en angelägen granskning av den politiska utvecklingen i USA. Författaren är kunnig och påläst och genom sin eleganta språkbehandling lockar boken till sträckläsning.”BTJ

"Det är avväpnande och nyanserat. Inkännande och nyfiket."Uppsala Nya Tidning“Den är medryckande, bildande och kul.”Göteborgs posten

"Det här är en kort berättelse om ett stort land. Den handlar om varför det är så lätt att förälska sig i USA och så svårt att leva här."

USA är ett land fullt av anständiga människor som gång på gång misslyckas med att skapa ett anständigt samhälle. Det skriver Martin Gelin i sitt avskedsbrev till USA. 

Han flyttade till New York i september 2001. Det blev början på en turbulent tid i amerikansk politik, där han rapporterat från varje hörn av USA för svenska och internationella medier i två decennier, en period då han såg landets demokrati långsamt vittra sönder.I fyra hyllade reportageböcker och tusentals artiklar har han skildrat landets politiska utmaningar, samtidigt som han själv blivit allt mer rotad i USA, gift sig med en amerikan, fått barn, köpt bostadsrätt - och blivit amerikansk medborgare.Imorgon är jag långt härifrån är en levande och personlig skildrig över två decennier av bitterljuv kärlek till allt det amerikanska, inte minst New York och hemkvarteret i Brooklyn.

"MARTIN GELIN är fantastisk på miljöbeskrivningar och dessutom är en stilist av rang råder det ingen tvekan om."ETCOm Den vita stormen:"Vilken mörk och underbar bok detta är. Det kommer att bli svårt att hitta en mer påläst, sympatisk och angelägen granskning av det hotade demokratiska projekt som kallas USA."Joseph O'Neill, författare"Magnetisk skildring av rasismen i USA. Svensk facklitteratur har fått en klassiker."Göran Greider, Dagens Nyheter"Folkbilding för vår tid."ExpressenOm tidigare böcker:"Den som på svenska vill orientera sig om dagens oroliga och polariserade USA-politik kan inte ha en bättre ciceron."Dagens Nyheter"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska."Svenska Dagbladet

Den välkända författaren och politiska debattören Per Wirtén ser tillbaka på den politiska utvecklingen under de senaste 30 åren och resonerar om framtiden. Den liberala epoken har nu ersatts av en hårt konservativ och nationalistisk. Frihetens fiender har medvind.

Vart tog idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet vägen? Finns det hopp om demokratin? Kan vi tro på framtiden? När övergick hoppets princip till rädslans politik?

Med avstamp i centrala 1900-talstänkare som Hanna Arendt, Jürgen Habermas, Elin Wägner och Albert Camus iakttar han samtiden och tar med sig läsaren till Palestina, USA och Stockholms södra förorter. Vad är egentligen en människa och ett samhälle? Han funderar över sitt radikala arv och påminner sig sin demokratiska skolning i missionsförbundet, 1970-talets Palestinagrupper och inger oss hopp om möjlighet och framtid.