Statsvetenskap och politisk teori

När jag var 22 år uppfyllde jag min dröm om att bli ledarskribent på Dala-Demokraten.  Jag betraktade mig som arbetarklassens och vanligt folks företrädare och ägnade spaltmeter åt att kritisera Moderaterna. Mina artiklar fick nationellt genomslag och jag har beskrivits som en av socialdemokratins starkaste fanbärare och en av Sveriges rödaste röster.  

I 15 år bar jag mitt S-märke med stolthet, både som ledarskribent, politisk tjänsteman och politiskt aktiv i mitt gamla hemlän Dalarna.  Jag var övertygad om att jag skulle vara socialdemokrat livet ut och mitt unga jag hade hellre slängt sig ut över ett stup än att bli moderat. Men livet ville annorlunda och i valrörelsen 2022 kom jag ut som moderat i en debattartikel i Aftonbladet.

  Många undrade: Hur gick det till? I den här boken får ni svaret. Från S till M – mitt sidbyte i politiken är min berättelse om vem jag är och vem jag var. Om min vånda inför att bli moderat och om rädslan att svika mitt ursprung. Det är också min berättelse om varför jag anser att Moderaterna har kraft, styrka och kompetens att få ordning på Sverige och leda vårt land in i framtiden. Och om varför jag menar att Moderaterna i en modern tid bättre representerar arbetare och vanligt folk än Socialdemokraterna.  

Wiklund är med sitt engagemang och sin lätthet att uttrycka sig en intressant opinionsbildare.

Boken vänder sig till breda politiskt intresserade grupper.

Betyg 4 av 5

Christer Olsson i BTJ-häftet, Bibliotekstjänsts tidning

»Det är bättre att ha fel med Sartre än att ha rätt med Aron«. Så löd ett populärt uttryck i Paris intellektuella cirklar under 1950-talet.

Men det är Arons idéer som har stått emot tidens tand. Hans klassiska uppgörelse med marxismen De intellektuellas opium har översatts och kommit ut i ständigt nya upplagor världen över. Nu publiceras boken för första gången på svenska. I översättning av Bo Gustavsson.

»De intellektuellas opium är en av de stora klassikerna från tiden när stalinismen av många intellektuella på allvar sågs som ett alternativ, och därtill rentav många gånger bättre, än den västerländska demokratin.«

Torbjörn Elensky i bokens förord

RAYMOND ARON (1905 1983) var en fransk författare, skribent och filosof, ständigt redo att ta strid mot totalitära idéer.

Sedan några årtionden är både liberalism och socialism på stark tillbakagång och utsatta för hård kritik – ofta från nya och oväntade håll. Den svenska demokratin har kommit på obestånd. I sin första populärvetenskapliga bok ger Bo Rothstein läsaren ett noga underbyggt förslag, det han kallar liberal socialism: en väg bort från en fruktans politik i riktning mot mellanmänsklig tillit som grund för ett demokratiskt samhälle – och en demokratisk ekonomi. Tanken är lika klar som radikal: Liberalismens löfte om respekt för individens autonomi och socialismens löfte om social och ekonomisk rättvisa borde kunna ta varandra i hand.

Med socialistiska reformer och en näringslivstillvänd ekononomisk politik hade Socialdemokraterna styrt i Sverige större delen av tiden sedan andra världskriget. I början av 1980-talet var det så dags för ännu en reform, som gick ut på att demokratisera arbetslivet med så kallade löntagarfonder. Men något gick fel. Det svenska näringslivet kraftsamlade och den 4 oktober 1983 hölls en av de största demonstrationerna under det svenska 1900-talet, när tiotusentals personer tågade genom Stockholm för att stoppa löntagarfonderna. I denna bok skildras för första gången den rafflande historien om när socialdemokratin och näringslivet bröt upp och gick skilda vägar in i en ny era.

Liberaler, kommer vi att upptäcka, ska inte bara undvika att irra bort sig i den mörka, djupa skogen där populisternas lockrop ekar. De måste också våga lämna upplysningens raka alléer och symmetriska buxbomshäckar. För bortom harmonin och förutsägbarheten finns ett vildare, öppnare och mer romantiskt landskap. Ett där igelkottarna rullar ihop sig av rädsla, medan rävarna vigt och nyfiket pilar in och ut ur skuggorna.

I stora delar av världen har liberala ideal och rörelser lidit oroväckande nederlag. Hur ska den som ändå tror på individen och friheten lyckas hålla sig upprätt genom denna kris? Om liberalismen ska överleva krävs självrannsakan och vitalisering av ett förlorat etos.

I Det öppna sinnelaget – och dess fiender tar Gina Gustavsson med läsaren på en upptäcktsfärd genom seklerna, från 1700-talets franska salonger till folkomröstningen om Brexit 2016. Här finns Germaine de Staël och Benjamin Constant på flykt undan Napoleons tyranni, John Stuart Mill och Harriet Taylor som längtar efter frihet i både det privata och offentliga livet, och Isaiah Berlin och Anna Achmatova som möts en vinternatt i Leningrad när kalla krigets skuggor kryper allt närmare.

Gustavsson finner i dessa liberalismens portalfigurer rötterna till ett liberalt etos som förenar förnuft och känsla, men också en varning: Även i de mest liberala samhällen pågår en ständig dragkamp mellan öppenhet och slutenhet, och för att värna om individen och friheten måste slå vakt om det öppna sinnelaget.

Behovet av radikal samhällsanalys och ideologikritik har sällan varit större än nu, drygt femtio år efter att tidskriften Häften för kritiska studier först såg dagens ljus.

I boken diskuteras, i tidskriftens anda, aktuella trender i vår tids kapitalism. Är USA-imperialismen nere för räkning? Innebär den digitala plattformsekonomin en fjärde industriell revolution? Varför kan traditionell nationalekonomi inte förklara samhällsekonomins omvandling? Hur ska man analysera nyliberaliseringen av europeisk socialdemokrati? Och hur har feminismen utvecklats?

Elva författare i tio kritiska studier söker svar och ger sin syn på utvecklingen: Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö, Anders Gullberg, Jan Otto Andersson, Yvonne Hirdman, Gabrielle Meagher, Lars Pålsson Syll, Magnus Ryner, Marta Szebehely och Stefan de Vylder. 

Fyra av dessa är även redaktörer till boken: Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö och Anders Gullberg. Som redaktör medverkar också Lars Ekdahl. 

»Bergströms bok är den mest insiktsfulla svenska bok om amerikansk politik som skrivits på decennier.« Fredrik Johansson, Svenska Dagbladet

TRUMPS AMERIKA är en nyutgåva av Hans Bergströms insiktsfulla och uppmärksammade bok om presidentvalet 2024. Till den värdefulla skildringen av hur amerikansk demokrati fungerar har lagts tre färska kapitel om valutgången, om vad Donald Trump kan väntas göra under sin andra period som president och om vad Trumps epok betyder för USA och för världen.

HANS BERGSTRÖM är fil. dr. och docent i statsvetenskap. Han var chefredaktör på Dagens Nyheter i två perioder. Han har under lång tid varit en ledande röst i svensk samhällsdiskussion. Han bor sedan 20 år i USA.

»Bergström försöker inte förutse det oförutsebara, utan förklara det fattbara. Ingen annan bok på svenska förklarar dagens amerikanska politik bättre.« Johan Hakelius, tidskriften Fokus

»Boken är exceptionellt välskriven och engagerande, och nyanserad på ett sätt som både experter och den vanlige läsaren kan uppskatta.« Urban Ahlin, Sveriges ambassadör i Washington, DC

»Rekommenderar alla att läsa Hans Bergströms bok som ger en bredare bild av vad som händer i USA än vad vi vanligtvis får oss serverat i det svenska rapporteringsflödet. Det är inte fullt så enkelt att Trump är en idiot och amerikanska väljare korkade.« Stigbjörn Ljunggren, Sydöstran »Det här är en bok som jag vill rekommendera varmt. Boken är ytterst läsvärd både före och efter valet. Den handlar faktiskt om Amerikas framtid.« Christer Sturmark, VD för Fri Tanke och chefredaktör för Sans magasin.

Samtiden tycks besatt av det ögonblickliga: I kultur, politik och samhällsdebatt överdrivs individuella prestationer och snabba, omvälvande händelser. Detta trots att samhällsvetenskapen sedan länge har understrukit betydelsen av historiska utvecklingslinjer, och gång på gång visat att beslut idag är starkt präglade av tidigare händelser. Med andra ord: att samhällsutvecklingen är spårbunden.

I denna bok samlas essäer av forskare, i allt från statsvetenskap och sociologi till språkvetenskap och stadsbyggnad, som alla undersöker spårbundenhet inom sina respektive discipliner . Boken ger begreppet spårbundenhet en välbehövlig renässans i en tid av kortsiktighet och synbar historielöshet.

Olof Hallonsten är docent i sociologi och universitetslektor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning rör främst teoretiska och historiska perspektiv på samhällsutveckling.

Anna Persson är docent i statsvetenskap och verksam som forskare och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot jämförande politik och politisk ekonomi med särskilt fokus på hur formella och informella institutioner påverkar och samspelar med staters kapacitet inom centrala utvecklingsområden så som korruption, beskattning och välfärd.