Val och folkomröstningar

/LÄTTLÄST/

Den 13 september 2026 är det val i Sverige. Valdeltagandet brukar vara högt, vilket är ett tecken på en väl fungerande demokrati. Men det skulle kunna vara ännu fler som röstar. Dags att rösta – Valskola 2026 är en lättläst handbok för dig som vill rösta, men är osäker på hur, var, när och varför.

I boken presenteras de åtta partierna i riksdagen, deras historia och vad de tycker är viktigt i några politiska frågor som brott, vård, skola, försvar, energi, invandring och funktionsrätt. Boken innehåller också information om vårt valsystem, hur det går till att rösta och vad som händer i riksdag och regering efter valet. I slutet av den finns en lista med ord som ofta används i politiken, som integration, glesbygd och budget.

Dags att rösta är utgiven av den lättlästa nyhetstidningen 8 Sidor och skriven av journalisten Bengt Fredrikson. Boken finns att ladda ner kostnadsfritt på 8 Sidors sajt 8sidor.se. Där finns också lättlästa nyheter och information om politik och demokrati före, under och efter valet.

Första upplagan 2022.

Mycket bra! Ska rekommendera den till alla som funderar, inte minst de förstagångsväljare jag stöter på. Nyttig även för mig som gammal politiker.  //  Bengt Westerberg    

Rolig, inkluderande och pedagogisk.  //  Jenny Alversjö, TV4

sympatiskt lättläst och aldrig mästrande  //  Lina Wennersten Bergner, Forskning & Framsteg

Gå och rösta är en sak -- men hur går det till när vi bestämmer oss för vilket parti som ska få vår röst? Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och återkommande valexpert i SVT, delar med sig av praktiska tips och analyser av väljarbeteende till alla som går till valurnorna från 24 augusti och framåt. Ur innehållet: Varför vi alls har val · Hur man kan veta något om varför väljare röstar som de gör · Valen är den största ritualen · Väljarna själva berättar · Gå på känslan! · Gör en valkompass · Välj det minst dåliga · Rösta ärligt · Ett samhälle ihop

Mellan 1918 och 1922 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. När riksdagen inleder sitt hundraårsfirande av rösträtten i december 2018 utkommer denna populärvetenskapliga forskarantologi med texter av statsvetare, historiker, ekonomhistoriker, medieforskare, genusvetare och konstvetare. I tre delar, om bakgrunden, utvecklingen under 1900-talet och framtiden, berättar författarna om processerna som ledde fram till riksdagsbesluten, om människorna som arbetade med rösträttsfrågan och om vilka utmaningar demokratin står inför i dag. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond.

Innehåll: 

Förord      9

Svensk tidslinje: Rösträttens århundrade viktiga årtal      12  

Ulrika Holgersson & Lena Wängnerud: Kampen, utvecklingen och fortsättningen för demokratin. En inledning       17    

I. KAMPEN  

Christina Florin: Visioner, rörelser och rösträtt. En resa i tiden      29  

Magnus Olofsson: Frihet med förhinder. Demonstrationer i Sverige 18491921      65  

Maria Carlgren & Linda Fagerström: Rösträttens garderob. Kvinnor, kropp, kläder      85  

Ulrika Holgersson: Från tågresor till sociala medier. Rösträttens mediehistoria      103  

Åsa Karlsson Sjögren & Peter Lindström: Från väljare till valbara. Kvinnor och lokalpolitik ur ett långt tidsperspektiv      129  

Lars Berggren & Kjell Östberg: Reformism eller revolution? Arbetarrörelsen inför rösträttsbeslutet 191819       153  

Ulla Manns: Minnet av kvinnors rösträtt. Jubileer och aktivister formar historien      179    

II. UTVECKLINGEN  

Lena Wängnerud: Att gå och rösta. Valdeltagande och social representation efter rösträttens införande      197  

Annika Berg, Martin Ericsson & Fia Sundevall: Rösträtt för alla? Begränsningar i rösträtten efter 1921      219  

Emma Severinsson: Att ta vara på friheten. Populärkulturella föreställningar om rösträttens betydelse      241  

Camilla Norrbin: I politikens innersta rum. De första kvinnorna i riksdagen      261  

Kirsti Niskanen: Gästspel i politikens hjärta. Karin Kocks ministertid 194749       277  

Josefin Rönnbäck: Från rösträtt till ökad kvinnorepresentation. Kvinnors strategier i den andra demokratiseringsprocessen       285  

Drude Dahlerup & Lenita Freidenvall: Vägen till varannan damernas. Grindvakter, kvotering och representation       305      

Nicklas Håkansson, Bengt Johansson & Orla Vigsø: Ojämställda bilder. Kvinnor och män på svenska valaffischer      327    

III. FRAMTIDEN  

Helena Stensöta & Lena Wängnerud: Kvinnor, män och makt. Politikens innehåll och positioner      349  

Marie Demker & Henrik Ekengren Oscarsson: Nya, gamla och nygamla skiljelinjer. Partisystem och samhällskontrakt då och nu      369  

Jonas Tallberg & Göran von Sydow: EU-medlemskapet och EU:s framtid. En ytterligare arena för demokratin       387  

Staffan I. Lindberg & Jan Teorell: Demokratins utveckling i världen. Tendenser under och efter rösträttens århundrade      415  

Internationell tidslinje: Årtal för införande av allmän rösträtt      438

Kvinnlig rösträtt den första motionen och riksdagsdebatten       440

Denna bok ger en grundläggande introduktion till forskning om politiskt beteende. Med hjälp av enkel statistik får läsarna kunskap om medborgarnas agerande i allmänna val. Med unika data ger boken nya inblickar i de svenska väljarnas röstning i riksdagsvalet 2018, ett val som splittrade svensk politik. Studiernas utgångspunkt är grundläggande statsvetenskapliga teorier baserade i politisk sociologi, politisk psykologi och rational choice. Samtliga studier kopplas till orsakstratten, väljarforskningens klassiska modell.

Boken är främst avsedd för studerande vid universitetens och högskolornas introducerande kurser i statsvetenskap och för dem som är intresserade av svensk politik.

Magnus Hagevi är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö och forskar om politiskt beteende och partier.

Valrörelser är demokratins högtidsstund. Då mobiliserar partierna allt de har för att nå så många väljare som möjligt. Men hur går det egentligen till? Hur väljer partierna sina budskap och hur lägger de upp sina kampanjer?

I Politik är att vinna presenterar tre forskare en ny analys av hur valkampanjer egentligen går till i Sverige. Boken bygger på intervjuer med nyckelpersoner bakom partiernas valkampanjer sedan 2010.

NIKLAS BOLIN är docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. MARIE GRUSELL är docent i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet och i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. LARS NORD är professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet.

Är det bra att unga människor har inflytande i politiken, och i så fall från vilken ålder? I den här boken undersöker historikern och barnforskaren Bengt Sandin åldersgränser för rösträtt och valbarhet till riksdagen.    

Sverige hade i början på 1900-talet en unikt låg rösträttsålder. Samtidigt gjorde andra begränsningar att väldigt få män och kvinnor hade rösträtt. Så kallade rösträttsstreck uteslöt bland annat personer med låga inkomster eller obetalda skatter från politiskt inflytande. Också kön var ett kriterium för att uteslutas. De flesta gifta kvinnor hade exempelvis inte rösträtt, men ogifta kvinnor med egen inkomst kunde rösta i lokala val.    

När folkets krav på utökad demokrati växte lanserade liberala och konservativa politiker tanken om att höja rösträttsåldern för att inte ge inflytande till olämpliga medborgare. Med besluten om allmän och lika rösträtt 1918--1921 uteslöts de under fyllda 23 år i valen till andra kammaren och kommunerna och de under 27 år i valen till landstingen/första kammaren. Nu fick Sverige en hög rösträttsålder för att garantera att demokratin inte gick för långt och för fort.    

I Politikens åldersgränser granskas ålderns sociala och kulturella innebörder och hur dessa påverkade de politiska besluten. I förhandlingarna om rösträtten var valmanskårens ålder en nyckelfråga som möjliggjorde den slutliga kompromissen. Politiken utformades i ljuset av tidens dramatiska urbanisering och industrialisering och av den demografiska omvandlingens långsiktiga konsekvenser. Historien om politikens åldersgränser är en historia om ålder, klass, kön och plats.    

Bengt Sandin är professor emeritus vid Tema Barn, Linköpings universitet, och forskare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Han har spelat en viktig roll i utvecklingen av tvärvetenskaplig forskning om barn och barndom i Sverige. I sin forskning har han främst anlagt ett historiskt perspektiv på barn och barndom, inklusive tidigmodern utbildning, barnarbete, utbildningsmedier, välfärdspolitik och barns och ungas rättigheter.

Ny upplaga valåret 2026! Först utgiven 2022.

Röster om första upplagan:

Mycket bra! Ska rekommendera den till alla som funderar, inte minst de förstagångsväljare jag stöter på. Nyttig även för mig som gammal politiker.  //  Bengt Westerberg     

Rolig, inkluderande och pedagogisk.  //  Jenny Alversjö, TV4

sympatiskt lättläst och aldrig mästrande  //  Lina Wennersten Bergner, Forskning & Framsteg

Gå och rösta är en sak -- men hur går det till när vi bestämmer oss för vilket parti som ska få vår röst? Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och återkommande valexpert i SVT, delar med sig av praktiska tips och analyser av väljarbeteende till alla som går till valurnorna i höst. Ur innehållet: Varför vi alls har val · Hur man kan veta något om varför väljare röstar som de gör · Valen är den största ritualen · Väljarna själva berättar · Gå på känslan! · Gör en valkompass · Välj det minst dåliga · Rösta ärligt · Ett samhälle ihop

Vilka är Sametingets väljare och vad tycker de i olika frågor? Allt detta och lite till får du reda på i denna tredje bok med data från väljarundersökningar i samband med val till Sametinget 2021, 2017 och 2013. Förutom att analysera frågor som valdeltagande, valrörelsens betydelse och väljarnas förtroende för Sametinget finns det också nya data till exempel om upplevelser av diskriminering.

I boken presenteras ny information om vilka effekter upplevd diskriminering får, bland annat på det politiska deltagandet, såväl i det samiska samhället som i majoritetssamhället. Och för första gången vet vi hur Sametingsväljarna ser på det svenska medlemskapet i EU.

Three award-winning reporters offer the definitive, inside story of the most tumultuous and consequential presidential campaign in US history."The whole world was against me, and I won," said Donald Trump in an exclusive interview, ten days before his second inauguration. Nearly four years after Trump's turbulent presidency concluded in a violent attempt to overturn the election, he made a political comeback on a scale that stunned the nation. How did the first US president to become a convicted felon regain control of the White House? And at what cost?In 2024, award-winning reporters Josh Dawsey, Tyler Pager, and Isaac Arnsdorf bring us the definitive and explosive account of how Trump and his advisers overcame a dozen primary challengers, four indictments, two assassination attempts, and his own past mistakes to defeat the Democrats, and pave the way for a second term that would be far more aggressive and ruthless than the first.Drawing on extraordinary access to the Trump, Biden, and Harris teams, 2024 takes readers beyond the speeches, rallies, and debates and reveals the innermost workings of the Republican and Democratic presidential campaigns. Beginning in August 2022 with the FBI's search of Mar-a-Lago for classified documents and Trump's subsequent decision to run once more for president, Dawsey, Pager, and Arnsdorf chart how Trump stifled the rise of Republican opponents, including Ron DeSantis, and how his campaign, led by Susie Wiles, landed on a winning strategy. They reveal in unrivaled detail how Joe Biden and his team brushed off concerns about his age, ignored polling numbers, and held off the next generation of eager Democratic hopefuls - even as Biden was dealing with his own special counsel investigation and the trial of his son, Hunter. After his disastrous debate performance forced him to withdraw, Biden anointed vice president Kamala Harris as the candidate and tasked her with running the shortest presidential campaign in modern U.S. history.With only 107 days to distinguish herself from the past four years, Harris lacked the time or space to outrun Biden's shadow - a challenge in and of itself, but one which Biden would make even more difficult. On November 5th, 2024, Trump was elected the nation's 47th president, and would return to power vindicated, emboldened, unrestrained, and burning for revenge.Gripping, revelatory, and deeply reported, 2024 is the shocking inside story of one of the most consequential elections of our lifetime, the result of which will test American democracy and shape the future of the free world.