Henrik Oscarsson – författare

Metodpraktikan är en handbok för den som vill ta ett helhetsgrepp på empirisk samhällsforskning. Boken ger ett samlat perspektiv på hela forskningsprocessen – från de viktiga inledande stegen med att formulera forskningsfråga och välja metod till undersökningens genomförande och presentation av resultaten. Boken tar upp de vanligaste kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga forskningsmetoderna.

Metodpraktikan är, som titeln anger, praktiskt orienterad och fokuserar på de konkreta val och problem man kan ställas inför när man ska göra en bra samhällsvetenskaplig undersökning. Bokens ledord är nyfikenhet: Vetenskaplig metod är ett fantastiskt verktyg för att lära sig mer om världen, inte en hindrande regelsamling.

Metodpraktikan har vuxit fram ur en metodkurs för studerande på fördjupningsnivån som belönats med pedagogiskt lagpris. Denna sjätte upplaga är helt omskriven, med en ny struktur och många helt nyskrivna kapitel. Andra kapitel har skrivits om från grunden. Målet har varit att behålla de uppskattade elementen från tidigare upplagor men att göra den ännu mer konkret och praktiskt användbar.

Boken är i första hand skriven för universitetsstuderande på olika nivåer, men den är också användbar för alla dem utanför universiteten som intresserar sig för samhällsvetenskapliga undersökningar.

Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Anders Sundell, Ann Towns och Lena Wängnerud är alla verksamma som forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Länge kunde man i Sverige vara tryggt förvissad om att statsministern var en socialdemokrat. Den eran tog slut. Kvar fanns emellertid två tydliga block ett rött och ett blått. I dag ser det inte längre ut så. Som väljare har vi fått vänja oss vid nya termer som GAL-TAN, nya skalor och fler partier. Regeringsbildningen under hösten 2018 var rekordlång. Kommer tvåblocksystemet att brytas upp? Kommer vi inte längre att rösta vänster eller höger? Hur ska vi egentligen förstå utvecklingen i ett Sverige där valen inte längre står mellan S och M? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Partierna: Det nya landskapet av statsvetaren Henrik [Ekengren] Oscarsson.  

Författaren är professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, där han leder det svenska valforskningsprogrammet och forskar om val, opinion och demokrati. Han har författat och redigerat ett stort antal böcker och forskarantologier om svenskt väljarbeteende. Hans senaste publikationer handlar om utveckling av nya modeller för att förklara partival (i tidskriften Electoral Studies, 2019), om väljares politiska kunskaper (i Oxford Research Encyclopedia of Politics, 2018) och om väljarnas uppfattningar om partiernas vallöftesuppfyllande (i tidskriften Political Studies, 2017).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Ny upplaga valåret 2026! Först utgiven 2022.

Röster om första upplagan:

Mycket bra! Ska rekommendera den till alla som funderar, inte minst de förstagångsväljare jag stöter på. Nyttig även för mig som gammal politiker.  //  Bengt Westerberg     

Rolig, inkluderande och pedagogisk.  //  Jenny Alversjö, TV4

sympatiskt lättläst och aldrig mästrande  //  Lina Wennersten Bergner, Forskning & Framsteg

Gå och rösta är en sak -- men hur går det till när vi bestämmer oss för vilket parti som ska få vår röst? Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och återkommande valexpert i SVT, delar med sig av praktiska tips och analyser av väljarbeteende till alla som går till valurnorna i höst. Ur innehållet: Varför vi alls har val · Hur man kan veta något om varför väljare röstar som de gör · Valen är den största ritualen · Väljarna själva berättar · Gå på känslan! · Gör en valkompass · Välj det minst dåliga · Rösta ärligt · Ett samhälle ihop

Contributors focus on four key areas of research: the role and importance of partisanship for democratic rule; how to measure and secure data on partisanship; explanations of the origins and development of partisanship; and the effects of partisanship on citizens'' attitudes and behaviours, and on the function of democratic systems. Engaging with key contemporary debates, from the rise of right-wing populist parties to the effects of digitalization partisanship, this timely Research Handbook highlights the significance of political partisanship not only in the present but for the future of democracies internationally.

Featuring contributions from leading scholars, this book is critical for graduate students of political science and sociology, as well as for advanced researchers investigating elections and electorates, voter trends and contemporary political parties. Policymakers and political consultants will also benefit from its insights into the political engagement of voters and the future of party-based democracy.

Contributors include: J.H. Aldrich, E. Anduiza, A. Bankert, A. Bussing, L.M. Carius-Munz, R.J. Dalton, C. Davies, F. Ecormier-Nocca, M.N. Franklin, R. Gibson, E. Gidengil, K. Grönlund, E. Guntermann, Ó.T. Hardarson, S. Holmberg, M. Hooghe, L. Huddy, S. Kosmidis, A. Krishmamurthy, M. Kroh, M. Krönke, G. Lutz, N. Madan, S.J. Mayer, R. Mattes, I. McAllister, K. Mehling Ice, N. Nevitte, E.H. Önnudóttir, H. Oscarsson, R. Pannico, K.M. Renberg, H.M. Ridge, M. Rosema, J. Sandor, N. Sauger, A. Shehata, C. Shenga, M.R. Steenbergen, J. Strömbäck, J. Thomassen, S. Ward, A. Widfeldt, M. Yamada

Polarisering har under senare år varit ett flitigt använt begrepp i olika sammanhang. Men vad menar man med polarisering, och har den politiska polariseringen ökat i Sverige? Detta undersöker SNS Demokratiråd 2021. Rapportförfattarna beskriver ett antal sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Utifrån sina studier svarar de på frågorna om Sverige är mer polariserat i dag än tidigare och om politiken här är mer eller mindre polariserad än i andra länder. De resonerar även kring polariseringens betydelse för hur demokratin fungerar och hur mycket polarisering demokratin kan tåla.  

SNS Demokratiråd 2021 består av Henrik Oscarsson (ordförande), professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Torbjörn Bergman, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Annika Bergström, professor i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, och Johan Hellström, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.