Peter Esaiasson – författare

Metodpraktikan är en handbok för den som vill ta ett helhetsgrepp på empirisk samhällsforskning. Boken ger ett samlat perspektiv på hela forskningsprocessen – från de viktiga inledande stegen med att formulera forskningsfråga och välja metod till undersökningens genomförande och presentation av resultaten. Boken tar upp de vanligaste kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga forskningsmetoderna.

Metodpraktikan är, som titeln anger, praktiskt orienterad och fokuserar på de konkreta val och problem man kan ställas inför när man ska göra en bra samhällsvetenskaplig undersökning. Bokens ledord är nyfikenhet: Vetenskaplig metod är ett fantastiskt verktyg för att lära sig mer om världen, inte en hindrande regelsamling.

Metodpraktikan har vuxit fram ur en metodkurs för studerande på fördjupningsnivån som belönats med pedagogiskt lagpris. Denna sjätte upplaga är helt omskriven, med en ny struktur och många helt nyskrivna kapitel. Andra kapitel har skrivits om från grunden. Målet har varit att behålla de uppskattade elementen från tidigare upplagor men att göra den ännu mer konkret och praktiskt användbar.

Boken är i första hand skriven för universitetsstuderande på olika nivåer, men den är också användbar för alla dem utanför universiteten som intresserar sig för samhällsvetenskapliga undersökningar.

Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Anders Sundell, Ann Towns och Lena Wängnerud är alla verksamma som forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Alla har åsikter om förorten: hur stora problemen är, vad de beror på och hur de ska hanteras. I den polariserade debatten ges dock sällan utrymme för förortsbornas egna tankar och erfarenheter. Statsvetaren Peter Esaiasson har inom ramen för ett stort forskningsprojekt genomfört hundratals intervjuer med boende i Bergsjön och Hjällbo - två av Göteborgs så kallade utsatta områden. Det här är hans berättelse om samtal på torg, spårvagnshållplatser och i vardagsrum. Pocketutgåvan innehåller ett nyskrivet kapitel.

This book uses Sweden as a test case to analyze how parliament and elected representatives function in a representative democracy. Despite the status of Scandinavian countries as perhaps the world’s most egalitarian societies, the book argues that the best summary characterization of Swedish representative democracy is an elitist system run from above. The book also argues that an individualist representational model is relevant to the Swedish setting and most likely, to other settings as well. Representative democracy is not just party-based democracy - not even in a country with strong and disciplined parties. The book takes a broad approach to the study of political representation. It integrates into a single analytical framework concepts and theories from neighbouring traditions such as legislative behaviour, opinion formation and interest organizations. The study is based on a comprehensive set of data, including three surveys of the Members of the Swedish Parliament, corresponding voter surveys and content analysis of mass media and parliamentary records.

This book uses Sweden as a test case to analyze how parliament and elected representatives function in a representative democracy. Despite the status of Scandinavian countries as perhaps the world’s most egalitarian societies, the book argues that the best summary characterization of Swedish representative democracy is an elitist system run from above. The book also argues that an individualist representational model is relevant to the Swedish setting and most likely, to other settings as well. Representative democracy is not just party-based democracy - not even in a country with strong and disciplined parties. The book takes a broad approach to the study of political representation. It integrates into a single analytical framework concepts and theories from neighbouring traditions such as legislative behaviour, opinion formation and interest organizations. The study is based on a comprehensive set of data, including three surveys of the Members of the Swedish Parliament, corresponding voter surveys and content analysis of mass media and parliamentary records.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. Numret kommer även att släppas som e-bok anpassad till läsplattor (ISBN: 9789179242541). Det här specialnumret utgör den andra volymen i en serie, Det vita fältet, som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism. De senaste åren har präglats av nazistiska och islamofobiska terrordåd i Norge, ­Sverige, Tyskland och Italien, samtidigt som stöveltrampet och hatet åter gör sig gällande mot romer och judar i Ungern och på ­Balkan och näthatet exploderat i tidningarnas kommentarsfält. Men den högerextrema offensiven bromsas av anti­rasis­tisk mobilisering, interna konflikter och havererade alliansförsök. I detta nummer: Carl Dahlström & Peter Esaiasson Invandringsfrågan och möjligheter för invandringsfientliga partier att lyckas i Sverige Ov Cristian Norocel Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i Sverige. En feministisk analys Anders Hellström Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna Ralf Wiederer En kartläggning av det högerextrema nätverket på internet – strukturella mönster 2006–2011 Emma Arneback Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan Wolfgang Benz Antisemitismforskning som akademiskt ämne och allmän uppgift Mattias Gardell Anders Behring Breiviks politiska hemvist och motivbild. Sakkunnigrapport inför rättegången i Oslo, 4 juni 2012

När Rakhmat Akilov mejade ner offer efter offer på Drottninggatan i Stockholm 7 april 2017 inleddes sannolikt den största svenska mediebevakningen någonsin av en pågående nyhetshändelse. Alla redaktioner matade på med enormt mycket uppgifter och publiken strömmade till i rekordomfattning. I denna bok diskuteras, med stöd av flera unika studier, bilden av detta terrordåd i medier och opinion. Det visar sig att de många felaktiga uppgifterna om skottlossning sänkte förtroendet för medier och att sociala medier betydde relativt lite för att sprida kunskap om vad som skett på Drottninggatan. En experimentstudie visar också att publiken bortser från markörer om att uppgifter medier vidarebefordrar är osäkra. Och: Vad drar redaktionerna för lärdomar? Det svarar de på i en enkätstudie.