Orla Vigsø – författare

Kriser tar stor plats i medierna och kan handla om allt från naturkatastrofer till politiker eller verksamheter som rätt eller orätt råkar i blåsväder. Den här boken handlar om organisationer i kris och hur kommunikationen sker i dessa situationer – vem kommunicerar, hur och varför?Boken är en introduktion till hur forskningen förstår och undersöker kriser och kriskommunikation. Målet för denna forskning är att bidra till en bättre förståelse av kommunikationssituationen och vad som påverkar den, hur kommunikationen tolkas och konsekvenserna för samhället.Kriskommunikation är främst avsedd för studenter i medie- och kommunikationsämnen, men är också intressant för yrkesverksamma som önskar en kort introduktion till området kriskommunikation.

Medie- och kommunikationsvetenskap är ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt ämne som använder sig av många olika forskningsmetoder - denna bok syftar till att möta behovet av en ämnesspecifik metodlära.Här behandlas grunder för vetenskaplig metod, samt både kvalitativa och kvantitativa ansatser: metoder för studier i naturliga situationer (etnografiska fältstudier, etnografi online och samtalsanalys), frågeundersökningar (intervjuer, surveyundersökningar och experiment) samt text- och medieanalyser (kvantitativ innehållsanalys, automatiserade analysmetoder, kritisk diskursanalys, multimodal analys, samt retorisk analys).Denna fjärde omarbetade upplaga innehåller ett nytt kapitel. Övriga kapitel har skrivits om med hänsyn till aktuell forskning och metodutveckling. Samtliga författare är experter med omfattande erfarenheter av de metoder som presenteras. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap ger en stabil grund och värdefulla verktyg för såväl studenter på grund- och masternivå som doktorander och forskare.

Kommunikation är en förutsättning för att ett samhälle eller en kultur överhuvudtaget ska kunna existera. Detta gäller inte minst i en tid då tillvaron genomsyras av digitala medier och ett överflöd av kommunikation. Men vad är kommunikation? Vilka frågor är viktiga att studera? På vilka sätt och med vilka begrepp? Kommunikation förstås på olika sätt beroende på vilken tradition frågorna ställs ifrån och boken tar fasta på denna begreppsmässiga mångfald. Här kartläggs sju centrala kommunikationsteoretiska traditioner som har format och fortsätter forma forskares sätt att närma sig området: den retoriska, den fenomenologiska, den semiotiska, den socialpsykologiska, den kritiska, den cyber­netiska och den socio­kulturella traditionen.Kommunikation. En introduktion vänder sig till alla som är intresserade av vetenskapliga perspektiv på kommunikation men lämpar sig särskilt väl inom humanistiska och samhällsvetenskapliga grund­utbildningar på svenska högskolor och universitet.

Den politiska satiren upplever ett uppsving i Sverige, med populära tv-program som Herr Talman och Svenska nyheter. Samtidigt har satiren i många länder visat sig ha ett högt pris, med de islamistiska attackerna mot Salman Rushdie och Charlie Hebdo som de mest skrämmande exemplen. Men vad är egentligen satirens syfte? Måste den vara rolig? Måste den vara farlig? Och måste den vara vänster?I En liten bok om satir ger Orla Vigsö en introduktion till satirens historia och betydelse, från Antikens Grekland till våra dagars populära politikerkarikatyrer.

Ni minns säkert att Migrationsverket firade några utvisningar av flyktingar med tårta och ”champagne” för några år sedan. Ni kanske inte lika tydligt kommer ihåg att det inträffade en incident i kärnkraftverket Forsmark 2006 som kunde ha fått stora konsekvenser och där företaget Vattenfall valde att vara så fåordiga som möjligt. Flodvågskatastrofen julen 2004 då den svenska regeringen skulle vara med och hantera situationen vill vi nog helst glömma. Men hur hanterades situationen i Tyskland som inte var lika hårt drabbat som Sverige. Ni kanske däremot minns att det var en handlingskraftig italienare som fattade snabba beslut om hjälpinsatser efter att flodvågskatastrofen inträffat. Det var Guido Bertolaso. Men hur gick det sedan för den framgångsrike ledaren som fått så mycket uppmärksamhet och samtidigt personifierat en hel krisorganisation. Ni minns att ”Svininfluensan” upptäcktes i Mexiko och att vi började sprita händerna intensivt och att 60 procent av svenska befolkningen fick en spruta. Men hur bestämde myndigheterna namnet på en så uppmärksammad smitta. Andra saker som vi undrar över är hur fotbollssupportrar uppträder och om ingen pratar dem tillrätta. Och vad ska vi tro när det gäller diskussionen om vi verkligen kan förvara vårt kärnavfall hundratusentals år nere i det svenska urberget. I denna forskningsantologi analyseras några olika typer av inträffade händelser och situationer som krävt kris- och riskkommunikation från inblandade aktörer. Denna forskning visar tydligt att retoriken är en mycket användbar metod när kriskommunikation ska analyseras. OM FÖRFATTA RNA: Brigitte Mral är professor i retorik vid Örebro universitet och Orla Vigsö är professor i retorik vid Södertörns högskola. Helena Hansson Nylund och Maja von Stedingk Wigren är doktorander i retorik vid Örebro universitet. Samtliga har ingått i forskningsprojektet Retoriska aspekter på kriskommunikation.

Sällan får journalistik så stor betydelse som i en valrörelse. Där och då avgörs länders politiska framtid. Och sällan kritiseras medier så hårt som då. Denna bok granskar medierapporteringen i valrörelser, med blickar bakåt mot 2014 års svenska valrörelse, presidentvalet i USA och val i en rad europeiska länder de senaste åren. Men siktet är också riktat framåt, mot den svenska valrörelsen 2018. Vi publicerar för första gången en studie av hur medier vinklade valrörelsen 2014 och en enkätstudie med väljare, journalister och politiker före, under och efter samma valrörelse. Här presenteras också en ny studie av i vilken grad svenskar stänger in sig i mediebubblor i valrörelser. Dessutom skrivs historien om sociala mediers betydelse i svenska val och jämförelser hur medier hanterar populistiska/högerextrema partier och kandidater i en rad länder.