Ni minns säkert att Migrationsverket firade några utvisningar av flyktingar med tårta och ”champagne” för några år sedan. Ni kanske inte lika tydligt kommer ihåg att det inträffade en incident i kärnkraftverket Forsmark 2006 som kunde ha fått stora konsekvenser och där företaget Vattenfall valde att vara så fåordiga som möjligt. Flodvågskatastrofen julen 2004 då den svenska regeringen skulle vara med och hantera situationen vill vi nog helst glömma. Men hur hanterades situationen i Tyskland som inte var lika hårt drabbat som Sverige. Ni kanske däremot minns att det var en handlingskraftig italienare som fattade snabba beslut om hjälpinsatser efter att flodvågskatastrofen inträffat. Det var Guido Bertolaso. Men hur gick det sedan för den framgångsrike ledaren som fått så mycket uppmärksamhet och samtidigt personifierat en hel krisorganisation. Ni minns att ”Svininfluensan” upptäcktes i Mexiko och att vi började sprita händerna intensivt och att 60 procent av svenska befolkningen fick en spruta. Men hur bestämde myndigheterna namnet på en så uppmärksammad smitta. Andra saker som vi undrar över är hur fotbollssupportrar uppträder och om ingen pratar dem tillrätta. Och vad ska vi tro när det gäller diskussionen om vi verkligen kan förvara vårt kärnavfall hundratusentals år nere i det svenska urberget. I denna forskningsantologi analyseras några olika typer av inträffade händelser och situationer som krävt kris- och riskkommunikation från inblandade aktörer. Denna forskning visar tydligt att retoriken är en mycket användbar metod när kriskommunikation ska analyseras. OM FÖRFATTA RNA: Brigitte Mral är professor i retorik vid Örebro universitet och Orla Vigsö är professor i retorik vid Södertörns högskola. Helena Hansson Nylund och Maja von Stedingk Wigren är doktorander i retorik vid Örebro universitet. Samtliga har ingått i forskningsprojektet Retoriska aspekter på kriskommunikation.
