Maria Oskarson – författare

Vad kommer människor i framtiden säga när de ser tillbaka på vår tid? Kommer de säga att vi var insiktsfulla och agerade långsiktigt? Eller kommer de säga att vi inte förstod? Att vi inte insåg vilka möjligheter som framtiden erbjöd? Kommer vi framstå som föredömen eller som avskräckande exempel? Svaren är så klart omöjliga att veta: hur det blir är upp till framtiden att avslöja. Samtidigt påverkas svaren av hur vi agerar i nuet. De formas av i vilken utsträckning vi har förmågan att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som väntar och hur dessa bäst ska mötas. Den här boken handlar därför om olika framtida samhällsutmaningar som Sverige står inför inom områden som arbetsmarknad, demokrati, företagande, globalisering, integration, integritet, klimat och miljö, kultur, medier, omsorg och vård, politiskt ledarskap, religion, stadsplanering och utbildning. Tillsammans tecknar kapitlen en karta över det nya Sverige. Redaktör för boken är professor Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission.

Vad kommer människor i framtiden säga när de ser tillbaka på vår tid? Kommer de säga att vi var insiktsfulla och agerade långsiktigt? Eller kommer de säga att vi inte förstod? Att vi inte insåg vilka möjligheter som framtiden erbjöd? Kommer vi framstå som föredömen eller som avskräckande exempel? Svaren är så klart omöjliga att veta: hur det blir är upp till framtiden att avslöja. Samtidigt påverkas svaren av hur vi agerar i nuet. De formas av i vilken utsträckning vi har förmågan att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som väntar och hur dessa bäst ska mötas. Den här boken handlar därför om olika framtida samhällsutmaningar som Sverige står inför inom områden som arbetsmarknad, demokrati, företagande, globalisering, integration, integritet, klimat och miljö, kultur, medier, omsorg och vård, politiskt ledarskap, religion, stadsplanering och utbildning. Tillsammans tecknar kapitlen en karta över det nya Sverige. Redaktör för boken är professor Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission.

Det råder på sina håll en oro och ett mörker i dagens Sverige. Några grupper ser en värld av kollapsande system och spruckna fasader, där folkvalda fattar beslut som utarmar människors trygghet och livsvillkor. Andra ser hur antidemokratiska krafter, likt början av förra seklet, växer sig allt större och på sina håll ges legitimitet av världsledare. Somliga går så långt som att tala om en demokrati i kris, om obönhörligt växande sprickbildningar i samhällsbygget i spåren av vilka otrygghetens och rädslans landskap breder ut sig. Sprickor i fasaden knyter an till denna rådande debatt och föreställningar om samhällets tillstånd. Världen som vi en gång kände den tycks långsamt glida ur våra händer. Den välputsade fasaden spricker. Eller gör den det? Kanske skiftar samhällets palett i långt fler nyanser än mörkaste grått? Kanske spirar det rent av en värld med allt godare möjligheter för människor att leva och utvecklas? För i kontrast till bilden av samhällets rämnande grundvalar, kan också skymtas skiftningar i värdegrunden i riktning mot ökad tolerans, öppenhet och jämlikhet. Måhända är dessa skiftningar tecken på sprickor också i föreställningen om den spruckna fasaden? Sprickor i fasaden är den 72:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2017 års nationella SOM-undersökning – den trettioandra i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till frågan om sprickor i det svenska samhällsbygget. Flera kapitel belyser tilltagande polarisering och politisering inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Samtidigt pekar resultaten i andra kapitel på en påtaglig stabilitet och förstärkt uppslutning kring centrala värderingar, samhällsfrågor och samhällsinstitutioner. Sprickor i fasaden är skriven av ett 30-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige.

Om den svenska demokratin ska fortsätta stå stark måste den först och främst också lyssna på grupper med en mer utsatt social position, och inte endast på de grupper som har den starkaste rösten. Politik måste göras tydlig och förståelig för alla, och inte minst, den måste göras relevant för alla grupper i samhället. Varför ska man annars bry sig? Denna text publicerades ursprungligen som ett kapitel i antologin ”Framtidsutmaningar – Det nya Sverige” (2013). Maria Oskarson är docent och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad på sociala och politiska skiljelinjer och medborgarnas förhållande till politik.