Regionalt styre och förvaltning

Nya Karolinska Solna (NKS) har fått stor medial uppmärksamhet under senare år. Sjukhusbygget har pågått under lång tid, rymt en stor budget och berört många människor. Det har ömsom hyllats, ömsom ifrågasatts. Här redovisas resultaten av ett treårigt forskningsprojekt som har undersökt beslutsprocesserna bakom NKS.  

Boken handlar om de idéer som har varit betydelsefulla i beslutsprocesserna, om de aktörer som har agerat i dessa processer och om hur processerna har organiserats och kontrollerats. Ambitionen är att öka förståelsen för och kunskapen om den typ av komplexa beslutsprocesser som kännetecknar megaprojekt som NKS. Projektet har bedrivits vid Stockholms universitet i ett samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) och Kulturgeografiska institutionen.

Medverkande författare: Catrin Andersson · Staffan Furusten · Lena Fält · Maria Grafström · Livia Johannesson · Sven-Olof Junker · Torbjörn Larsson · Martin Qvist · Lukas Smas · Göran Sundström · Carl Yngfalk

2021**Augustprisnominerad till Årets svenska fackbok 2021**

Sagt om bokenMönstersamhället är Anneli Rogemans egen historia, samtidigt som den är Sveriges. Den är en glänsande nyckel till samhällsförståelse.Svenska Dagbladet 

Anneli Rogemans skildring av Boliden är en känslig och välskriven bok om en orts uppgång och nedgång i Västerbottens inland. Norrbottens-Kuriren

1924 hittades guld i skogarna utanför det som idag är Boliden i Västerbottens inland. En gruvindustri byggdes upp – och ett samhälle. Gruvbolaget ville locka arbetare, tjänstemän och gruvexperter till ett perfekt samhälle som var rent, snyggt och modernt – ett mönstersamhälle.

Boliden växte fram under samma tid som folkhemmet. I den här bruksmiljön var det bolaget – inte det allmänna – som tog ansvar för tryggheten, men målet var i grunden detsamma. De följdes åt, Bolidens utveckling och det svenska samhällets. Klassamhällets emblem, de auktoritära styrelsesätten, men även samförstånden mellan arbetare och direktörer, mycket var typiskt svenskt. Bolidens själva tillblivelse var unik och guldet gav under flera decennier allt en särskild lyster.

Men vad hände när guldet tog slut? Hur ser Boliden ut idag? Samhället liknar delvis utvecklingen som andra mindre svenska samhällen har genomgått. Särskilt de bruksorter som ligger långt ifrån storstäderna. Men det finns också en del spektakulära skillnader.

Anneli Rogeman växte upp i Boliden, hennes pappa blev chef i gruvbolaget. I Mönstersamhället återvänder hon till sin hemort och skildrar hur samhället skapades, hur det delades upp i klasser och hur det formade människorna som levde och växte upp där. Och om vad som hände när guldet tog slut och nya mönster växte fram i Boliden, mönstersamhället i norra Västerbotten.

Öresundsbron fyller 20 år! Vad har hänt under dessa år? Och vart är vi på väg?  

Danska och svenska forskare, analytiker och journalister ger i denna antologi en aktuell bild av brons betydelse och utvecklingen i regionen. Gräns- och id-kontroller, pendling och ett förändrat politiskt samarbete har präglat bilden under de senaste åren, men vad betyder detta i ett större sammanhang och hur kan det tolkas? Coronapandemin som fått stor påverkan på Öresundsregionen utbröt under slutarbetet med denna bok våren 2020 och kommenteras kort. Dessutom möter vi den danska tonåringen som går på skategymnasium i Malmö, forskaren som gått från att demonstrera mot bron till att hylla regionen, författaren som utforskat sin transidentitet i Köpenhamn och en rad andra personer som lever och verkar omkring Öresund.  

I sex essäer utvecklar forskarna sin syn på hur Öresundsbron utgör en gräns mellan två länder och inte bara en fast förbindelse samt hur den nya benämningen Greater Copenhagen anknyter till bron och berättelsen om Öresundsregionen. De undersöker hur bron skapar nya mönster för tillgänglighet, urbanisering och geografisk olikhet och hur en till synes vanlig tv-serie lyckades förnya och fördjupa brons symbolkraft. Vidare får vi ta del av hur bron är en projektionsyta för olika slags engagemang och identiteter som kan vara både lokala och kosmopolitiska. I den avslutande essän ställs den kritiska frågan huruvida Öresundsbron som vi känner den i dag är ett tecken på en ny tid och modernitet med förankring i den djupa nationalstaten.  

En inledning och en epilog ramar in de sex forskaressäerna, samt ett rikt urval av röster och reflektioner om bron och regionen. Längre intervjuer med människor som rör sig i den dansk-svenska gränsregionen varvas med kommentarer från makthavare och allmänhet. Tillsammans bidrar de olika inslagen till en komplex bild av Öresundsbrons betydelse.  

Checkpoint 2020. Människor, gränser och visioner i Öresundsbrons tid har arbetats fram i samverkan mellan Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet och dansk-svenska Øresundsinstituttet med sin gränsregionala nyhetsbyrå News Øresund.  

Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet utgår från idén om gränsen som både barriär och motor och är en plattform för kritisk diskussion av frågor som aktualiseras i gränsregioner, särskilt i en transnationell gränsregion som Öresund. Checkpoint 2020 är den fyrtionde volymen i vår bokserie (ISSN 2001-9874). Boken finns även i en dansk utgåva med ISBN 978-91-7061-307-4. 

När den här berättelsen börjar 2011 är Skellefteå en plats som länge präglats av stagnation och tappad framtidstro. Precis när kommunen ska dra i gång ett ambitiöst förnyelsearbete drabbas invånarna av en parasit i dricksvattnet som gör tusentals magsjuka. Det ska visa sig bli en vändpunkt. Samma år rekryteras en då okänd svensk till ett toppjobb hos elbilstillverkaren Tesla i Kalifornien. Hans namn är Peter Carlsson och han ska snart börja kallas Teslasvensken . När han fyra år senare lämnar Tesla bär han på erfarenheter som leder till tanken att starta storskalig batteritillverkning i Europa. Rätta platsen för detta hittar han 2017 i Skellefteå. Företaget som bygger den enorma batterifabriken i Skellefteå heter Northvolt och blir en spektakulär succé innan produktionen ens startat. Plötsligt står alla stjärnor i rätt konstellation för Skellefteå och det planeras för en omtumlande tillväxt med tiotusentals nya invånare. Sommaren 2021 färdigställs ett magnifikt nytt kulturhus i trä i stadens centrum, som ett monument över den nya eran. Det här är historien om hur denna förvandling gick till.

Anders Steinvall är journalist och författare, född och uppvuxen i Skellefteå men nu bosatt i Uppsala. Han arbetade under många år på Dagens Nyheter i en rad olika roller och har varit chefredaktör för lokaltidningen Norran i Skellefteå. Steinvall har tidigare skrivit tre reportageböcker om London, utgivna på annat förlag.

Östra Blekinge stod och föll med omvärlden. Hoppfullhet eller hopplöshet? Sådant bestämdes i Stockholm. Att denna avkrok under en kort, berusande tid skulle bli ett av Europas hetaste IT-kluster lät som ett av den luttrade lokalbefolkningens bittra skämt. En flyktig framgångssaga är historien om en formidabel succé och ett brådstörtat fall. Om när en butter gårdag mötte en flåshurtig framtid. Och hur det ofta går som bäst när ingen egentligen har en aning om vart man är på väg.  

OM FÖRFATTAREN JAN-EVERT NILSSON är ekonomie doktor och har under lång tid arbetat med regional utveckling som chef för ett uppdragsforskningsinstitut i Oslo, på olika positioner inom regeringskansliet samt som professor vid Umeå universitet och Blekinge Tekniska Högskola.

Runt millennieskiftet genomförde regeringen med Göran Persson i spetsen en kraftig sanering av den svenska ekonomin. En konsekvens var att statligt stöd till landstingen drogs in.

För Landstinget Gävleborg gällde det att kompensera uteblivet statsstöd på över 600 miljoner kronor. Ingrid Amrén var den högsta ansvariga politikern för att genomföra stålbadet. Nedläggning av hela eller delar av sjukhus var oundvikligt.

Hon beskriver i boken på ett initierat och avslöjande sätt den dramatik som det ledde till, både på politiskt och personligt plan. Då hon efterfrågar vägledning från sitt eget parti centralt regeringspartiet blir det kalla handen från självaste statsministern. På regional  nivå uppstår splittring inom det styrande partiet. Tidigare vänner inom partiet vände henne ryggen. Media, kyrkan, kultureliten och till och med inom skolan har man svårt att skilja mellan sak och person. Gör gärna förändringar bara det inte drabbar mig är en gammal devis som blev mycket aktuell.