Den svenska demokratin hotas av tilltagande centralstyrning. Regeringar av olika kulör vill styra allt fler politikområden med skola och sjukvård i spetsen från Stockholm. Även den länsvisa utvecklingspolitiken vill staten öka styrningen över. ”Flykten” till centralismen finns inbyggd i det politiska systemet. Fokus ligger på nationell likvärdighet och likformighet. Centralisterna ser kommuner och regioner enbart som utförare av nationella ambitioner. Men Sjöbo och Täby är inte samma lika, inte heller Västra Götalandsregionen och Västernorrland. I den här boken visar vi att centralisterna glömmer värdet av lokala lösningar som anpassas efter situationen och tar vara på det engagemang som finns i kommuner och regioner. Medborgarna riskera att förminskas till att bli passiva konsumenter av välfärd som planeras centralt. Ett ännu större problem är att den lokala och regionala självstyrelsen urvattnas. Den svenska demokratin vilar på ett nära utbyte mellan medborgare och politiker. Den svenska demokratin behöver mer av lokal problemlösning och engagemang. Annars riskerar demokratin att bli en urholkad teknokrati som övergår i auktoritärt styre. Den svenska demokratin bärs upp av 349 ledamöter i riksdagen och mer än 39 000 förtroendevalda i kommuner och regioner. Den kommunala självstyrelsen är en fundamental del av demokratin och det svenska flernivåstyret sedan mer än 150 år. I boken diskuteras ovanstående frågor och författarna ger förslag på lösningar som skulle stärka demokratin och öka effektiviteten lokalt och regionalt.
